Allvarliga angrepp på den multilaterala världsordningen, internationell rätt och civilsamhället präglade 2025. Samtidigt fortsatte människor runt om i världen att protestera mot den utvecklingen. Det framkommer i Amnesty Internationals årliga rapport.
Det pågår ett allvarligt angrepp på den multilaterala världsordningen som drivs av världens mäktigaste stater, multinationella företag och rörelser som motarbetar olika gruppers rättigheter. Måltavla är också internationell rätt och och mänskliga rättigheter och risken är överhängande att världen är på väg in i en ny och farligare era. Det menar människorättsorganisationen Amnesty International som på tisdagen släppte sin årliga rapport över läget för mänskliga rättigheter runt om i världen.
– Vi står inför vår tids mest utmanande ögonblick. Mänskligheten är under attack från transnationella antirättighetsrörelser och rovgiriga regeringar som är fast beslutna att hävda sin dominans genom olagliga krig och skamlös ekonomisk utpressning, säger Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard i samband med att rapporten offentliggjordes.
Amnesty International har i många år varnat för och fördömt att mänskliga rättigheter ifrågasätts och undergrävs runt om i världen, liksom pekat på hur stater använder sig att dubbla måttstockar när det gäller internationell rätt, vilket i sin tur försvagar rättsordningen och det multilaterala systemet. Men organisationen menar att läget nu är betydligt allvarligare:
– Det som är helt annorlunda nu är att vi inte längre dokumenterar nedbrytningar kring systemets utkanter. Detta är ett direkt angrepp på grunderna till mänskliga rättigheter och den internationella regelbaserade ordningen av de mäktigaste aktörerna i syfte för att uppnå kontroll, straffrihet och profit, säger Callamard.
”Moralisk bankrutt”
Samtidigt framhåller hon och organisationen att människor runt om i världen protesterar mot utvecklingen, och betonar vikten att såväl internationella organ som världens civilsamhällen fortsätter att gemensamt stå emot attackerna. Hon betonar att världens ledare måste ta ställning för och försvara den internationella rättsordningen och kritiserar dem för att ha betett sig passivt och undfallande mot hoten mot rättsordningen.
– Världsledare har varit alldeles för undergivna inför angrepp på folkrätten och det multilaterala systemet. Deras tystnad och passivitet är oförsvarlig. Det är en moralisk bankrutt och kommer inte att leda till något annat än tillbakagång, nederlag och att decennier av hårt vunna framsteg för de mänskliga rättigheterna raderas. Att blidka angripare är att hälla bränsle på en eld som kommer att bränna oss alla och ödelägga framtiden för kommande generationer, sade Agnès Callamard.
Rapporten slår fast att Israels folkmord mot palestinier i Gaza fortgår, trots att en vapenvila rått mellan Israel och Hamas sedan i oktober 2025. Samtidigt fortsätter det organisationen beskriver som ett israeliskt apartheidsystem över palestinierna, och en ökad expansion av israeliska bosättningar – illegala enligt internationell rätt – på såväl ockuperade Västbanken som i östra Jerusalem.
Amnesty International lyfter också det allt mer brutala bosättarvåldet mot palestinierna, ett våld som organisationen menar att israeliska myndigheter antigen tillåter eller till och med uppmuntrar till som ett sätt att utöva terror mot palestinier. På flera platser, inte minst i södra Västbanken, har det inneburit att palestinier har tvingats fly från sina byar.
Sanktioner mot ICC
Människorättsorganisationen lyfter också hur Israel, liksom USA och Ryssland undergräver internationella rättsliga institutioner, och då framför allt Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Trumpadministrationen införde i februari 2025 sanktioner mot flera av ICC:s domare. USA har aldrig undertecknat Romstadgan som ICC grundas på, men sanktionerna har beskrivits som en tydlig eskalering av motståndet mot domstolen.
Även FN:s särskilda rapportör för de ockuperade områdena, Francesca Albanese, har drabbats av sanktioner som infördes av USA i juli förra året, och som innebär att hon till exempel inte kan ha ett bankkonto. Ryssland å sin sida meddelade under 2025 att landet hade för avsikt att dra sig ur Romstadgan, liksom fördrag som förbjuder klustervapen och antipersonella minor.
Agnès Callamard framhåller att det finns rättmätig kritik mot den internationella rättsordningen men varnar för de röster som snarare än att förbättra den vill avskaffa den. Detta eftersom det osynliggör de framsteg som har gjorts under många årtionden vad gäller kvinnors och minoriteters rättigheter, arbetet mot rasdiskriminering och mot våld mot kvinnor, fattigdomsbekämpning liksom FN-stadgan och förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Hon menar att politiskt och ekonomiskt rovgiriga aktörer angriper det multilaterala systemet eftersom det inte anses tjäna deras intressen:
– Svaret är inte att avfärda det som en illusion eller bortom räddning, utan att konfrontera dess brister, sätta stopp för dess selektiva tillämpning och fortsätta förändra det så att det fullt ut kan försvara alla människor med samma beslutsamhet, säger hon.
Begränsad yttrandefrihet
Amnesty International fokuserar också på hur stater runt om i världen på olika sätt gått till angrepp eller beskurit rättigheter för civilsamhället och sociala rörelser, aktörer som står upp för just mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Rapporten exemplifierar med hur protester i Nepal under hösten 2025 slogs ner brutalt av den dåvarande ledningen.
Ett annat exempel är att brittiska myndigheter under sommaren förra året terrorklassade direkta aktions-gruppen Palestine Action. I januari i år kom High Court of England and Wales fram till att det var en olaglig applicering av lagen. Den brittiska regeringen har dock överklagat domen, och polis har nyligen meddelat att man kommer att fortsätta gripa folk som ger sitt stöd åt gruppen tills fallet har prövats i högre instans.
Flera latinamerikanska länder, El Salvador, Paraguay, Nicaragua, Ecuador, Pery och Venezuela har infört reformer som slår mot civilsamhällets möjlighet att vara verksamma, stötta lokalsamhällen liksom respekten för mänskliga rättigheter. I en rapport i mars varnade Amnesty International för så kallade ”anti-NGO-lagar”, det vill säga lagar som slår mot ickestatliga organisationer. Flera likheter finns mellan lagarna, bland annat föregicks de av kampanjer där organisationerna utmålades som ”interna fiender”, antipatriotiska eller som ”utländska agenter”.
AI och övervakning
Även AI och spionprogram har begränsat såväl civilsamhällesverksamhet som yttrandefriheten. Här lyfts hur den serbiska regeringen har använt spionprogram mot landets proteströrelse som växte fram som en protest mot korruption och orättvisor i landet, liksom mot civilsamhället och journalister.
Också USA:s övervakning av proteströrelser lyfts – där har AI-verktyg använts för att övervaka utländska studenter som deltog i protester mot Israel och som uttryckt solidaritet med palestinier. Ytterligare ett exempel på hur teknik använts i repressivt syfte är Kenya där myndigheter bland annat använt sig av trakasserier på nätet och olaglig övervakning mot landets ungdomsledda protester. Agnès Callamard betonar att de som nu vill montera ner det multilaterala systemet vill ersätta det med den starkes rätt.
– Den världsordning de föreslår är en som hånar och förkastar rättvisa vad gäller ras, kön och klimat, betraktar civilsamhället som en fiende och förkastar internationell solidaritet. Den bygger på att tysta kritiska röster, använda lagen som ett vapen och avhumanisera dem som betraktas som ”de andra”. Deras världsbild grundar sig inte på respekt för vår gemensamma mänsklighet, utan på militär makt, handelsdominans och teknologisk hegemoni. Det är i slutändan en vision utan moralisk kompass, säger Agnès Callamard.
Protester och ljusglimtar
Trots att läget vad gäller mänskliga rättigheter i världen är dyster, och att vi enligt organisationen befinner oss i ett ”avgörande ögonblick för mänskligheten” så finns ljusglimtar. Dessa handlar inte minst om demokratiprotester i länder som Indonesien, Madagaskar, Marocko och Peru, och Ungern som Tidningen Global tidigare har rapporterat om.
Amnesty International lyfter också de omfattande protesterna mot folkmordet i Gaza, liksom fackliga protester bland hamnarbetare mot vapentransporter till Israel. Dessutom lyfts att internationella organ, till skillnad från många stater, har fortsatt att ge ett starkt stöd till det multilaterala systemet och den internationella rättsordningen.
Ett exempel är att filippinska myndigheter överlämnat den tidigare presidenten Rodrigo Duterete, som anklagas för brott mot mänskligheten för mord och mordförsök, till ICC. Brotten ska ha begåtts mellan november 2011 och den 16 mars inom ramen för ”kriget mot droger” som Duterte drev under sin tid vid makten.
– Från städers gator till multilaterala forum förde 2025 med sig mäktiga uppvisningar av motstånd och solidaritet från demonstranter, diplomater, politiska ledare och många andra runt om i världen. Vi måste bygga vidare på deras exempel och mod och skapa nya djärva koalitioner för att förnya, återbygga och igen centrera den globala ordningen kring mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och universella värden, säger Agnès Callamard.
