i veckans nummer om hur talibanerna i Afghanistan sedan maktövertagandet 2021 systematiskt har tystat musik och kultur, men att kulturarbetarna inte har tystnat. Kulturen och konsten har flyttats till sociala plattformar. ”För många i Sverige är talibanernas förstörelse av de stora Buddhastatyerna i Bamiyan i Afghanistan år 2001 ett smärtsamt exempel på hur kultur kan utplånas i ideologins namn. I dag hoppas jag att omvärlden i stället ska uppmärksamma och uppskatta de afghanska kvinnornas tysta, dagliga motstånd – ett motstånd som pågår överallt i Afghanistan mot en av världens mest brutala regimer.”, skriver Alimi.
På onsdagen debatterades medborgarinitiativet My Voice, My Choice i det rådgivande EU-organet Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK). Kommittén röstade senare för att stötta initiativet som går ut på att se till att alla i EU ska ha tillgång till säkra aborter, oavsett var i EU de bor.
Initiativets lösning handlar om att införa en ekonomisk mekanism som ska göra det möjligt för den som befinner sig i ett land där abort är begränsat eller förbjudet att resa till andra länder i unionen där de kan få gratis, säker och tillgänglig abortvård. Genom ekonomiskt stöd via EU-kommissionen, som villiga länder kan bidra till, ska abortvården finansieras. Initiativet är därmed inte är beroende av att medlemsländer ändrar sin egen lagstiftning på området.
– Vi gjorde det här för vi är trötta på att kvinnor är andra klassens medborgare i så många länder, sade Nika Kovač som är drivande i My Voice, My Choice som i december 2025 lyckades få en majoritet av EU-parlamentet att rösta för förslaget.
I början av mars ska EU-kommissionen ta ställning till förslaget och fram till dess, säger Nika Kovač, kommer man att behöva ”använda varenda demokratiska verktyg för att visa EU-kommissionen att vi vill ha förändring”.
Iran Human Rights säger att det fortfarande är omöjligt att bekräfta hur många demonstranter som har dödats under protesterna i landet men betonar att rapporter och vittnesmål de tagit del av pekar på att det rör sig om det värsta massdödandet i landet i modern tid. Samtidigt uppmanar Iran Human Rights det internationella samfundet att förhindra ett nytt massdödande i Irans fängelser där många demonstranter riskerar att avrättas.
– Information som ges av ögonvittnen, familjer och andra medborgare, tillsammmans med andra tillgängliga bevis indikerar att antalet dödade demonstranter kan vara högre än till och med de högsta siffran som uppskattats i media. Det råder inga tvivel om att den Islamiska republiken har utfört ett av det största massdödandet av demonstranter i vår tid, och allt tyder på att den här massakern var planerad och helt och hållet var samordnad, säger chefen för Iran Human Rights, Mahmood Amiry-Moghaddam.
Förra veckan kom en friande dom mot 24 personer som på frivillig basis jobbat som räddningsarbetare i Medelhavet kring den grekiska ön Lesbos. De stod åtalade för brott som pengatvätt och smuggling efter att ha arbetat med att rädda liv till havs, men friades från alla åtalspunkter. Två av de friade är syriska Sara Mardini, som för tio år sedan kom till Lesbos som flykting och som senare återvände för att hjälpa andra, liksom tysk-irländske Sean Binder.
– Jag är förbluffad över att det tog åklagaren 2 889 dagar att inse att åtalet var helt orimligt – något som alla utom han redan visste, säger deras advokat Zacharias Kesses.
DESSUTOM: Vladan Lausevic har läst tankesmedjan Global Challenges Foundations riskrapport 2026 som lyfter hur de kriser världens står inför – klimatkris, krig och kärnvapen till pandemier, AI-utveckling och ekonomiska problem – hänger samman. ”Bland rapportens starkaste budskap är att mänskligheten aldrig har haft bättre kunskap om de problem och risker vi står inför men att vi fortfarande saknar institutioner, resurser och politiska strukturer som matchar denna kunskap.”