Trumps tullar och handelshot får globala följder. USA:s nationalistiska politik fördjupar den globala ojämlikheten när besluten tas nationellt, produktionen är global men de sociala kostnaderna är lokala. De fattigaste betalar därmed priset för en geopolitik de inte kan påverka.
Tullar och handelshot skapade av Trumps administration i USA får direkta negativa konsekvenser världen runt. I till exempel Bengaluru i Indien slår politiken hårdast mot textilarbetare, framför allt kvinnor vars försörjning är beroende av globala värdekedjor och samarbeten. Genom sin nationalistiska politik förvärrar USA global ojämlikhet dels eftersom beslutsmakten är nationell, produktionen global men de sociala kostnaderna som arbetslöshet och fattigdom är lokala. Resultatet blir att de fattigaste betalar priset för en geopolitik de har svårt att påverka.
Slår emot världens fattigaste
I den globala ekonomin rör sig många varor, tjänster och pengar relativt snabbt. Däremot rör sig inte trygghet, rättigheter och ansvar lika fritt. Effekterna av den amerikanska nationalistiska och diskriminerande politiken under president Donald Trump påverkar arbetare globalt.
I Indien, och särskilt i storstaden Bengaluru, arbetar hundratusentals människor inom textilindustrin. Många av dem är kvinnor, ofta från landsbygden, med låga löner, osäkra kontrakt och begränsat socialt skydd. Deras arbete är tätt integrerat i globala värdekedjor som förser konsumenter som i USA och EU med billigare kläder.
När USA skapar tullar och hinder för handel skapas samtidigt en förvrängd och mytologisk bild av nationellt självförsvar. Myten som främjas är att tullar skyddar inhemska jobb, industrier och landets stolthet. Men längre ned i kedjan ser verkligheten annorlunda ut och drabbar just fattigare personer som i Indien.
Den dystra sociala verkligheten är bland annat att beställningar skjuts upp, kontrakt blir frysta och fabriker minskar produktionen. För arbetarna betyder detta inte bara geopolitik, utan färre arbetstimmar, uteblivna löner, fler som avskedas och ökad skuldsättning. USA:s nationalistiska politik bidrar på det sättet till ökad fattigdom i andra länder.
Osäkerheten som politiskt vapen
Ekonomiska skador och orättvisor skapas inte alltid genom tullar. Osäkerheten och ovissheten i sig fungerar som ett politiskt vapen. När globala varumärken inte vet hur framtida handelshinder kommer att se ut, väljer de försiktighet vilket i slutänden främst drabbar arbetarna.
I Bengaluru innebär detta ofta att kvinnor, som redan har det ekonomiskt och socialt svårt, drabbas mycket. De är överrepresenterade i de mest osäkra anställningarna och har minst möjlighet att organisera sig eller kräva kompensation. Handelspolitik blir därmed en form av global klasspolitik, där risk och osäkerhet systematiskt överförs till dem med minst makt.
Kön, arbete och global ojämlikhet
Att kvinnor drabbas särskilt hårt är ingen tillfällighet. Textilindustrin som i Indien, Bangladesh och Sri Lanka har länge byggt på kvinnors arbete dels eftersom kvinnor betraktas som mer “flexibla”, lättare att ersätta och mindre benägna att protestera. När handelspolitiken skapar chocker i systemet är det dessa arbetare som absorberar dem.
Exemplet från Indien visar även på ett större systemfel. Produktionen är global, men politiken är främst nationell. Det finns inga tillräckligt effektiva mekanismer som kopplar handelspolitiska beslut i rika länder till ansvar för de sociala konsekvenserna i fattigare regioner.
Detta sker samtidigt som teknologin i dag skulle kunna möjliggöra till exempel globala identitetssystem, bättre spårbarhet i värdekedjor och transnationella sociala skyddssystem. I stället fortsätter ett system där fattigdom behandlas som ett lokalt problem trots att dess orsaker är globala. Den nuvarande utvecklingen visar hur globaliseringen fortfarande saknar ett socialt och demokratiskt ramverk på övernationell nivå. I slutändan är det personer i låglönesektorer som får bära priset för den politik som gynnar de redan privilegierade som Trump.
