TYSKLAND | Due diligence handlar om företags ansvar för miljö och mänskliga rättigheter, och vikten att göra riskanalyser för att förhindra att brott mot miljö eller mänskliga rättigheter uppstår någonstans i ett företags distributionskedja eller värdekedja. Inom EU förbereds ett direktiv om företagsansvar men flera medlemsstater har redan infört egna nationella lagstiftningar. Den tyska lagen om företagsansvar trädde i kraft den 1 januari i år, och stämningsansökan mot Ikea och Amazon i måndags rapporteras vara den första att pröva lagen.

– Tio år efter Rana Plaza finns det fortfarande fabriker i Bangladesh som tillverkar kläder för internationella företag som Amazon, Ikea eller Tom Tailor, där det knappt finns några säkerhetskontroller, säger ordföranden och medgrundaren till den bangladeshiska fackliga klädarbetarfederationen National Garment Workers Federation, Amirul Haque Amin, i ett pressmeddelande som Business and Human Rights Resource Centre har publicerat.

”Dags att tvinga” företag att ta ansvar

Det är National Garment Workers Federation, tillsammans med The European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) och Frauenrechte und Arbeitsrechte in der Textil- und Bekleidungsindustrie (Femnet) som står bakom stämningen. Organisationerna motiverar stämningsansökan med en undersökning som gjordes i Bangladesh i mars i år och som visade att det utmed de två företagens värdekedjor finns brister i säkerheten, inspektioner av säkerheten, eller förekommer brott mot arbetsrätten. Detta, skriver organisationerna, ”trots det faktum att det sedan 2013 finns en effektiv mekanism för att förbättra säkerheten på arbetsplatser”, den så kallade Bangladeshöverenskommelsen som upprättades efter Rana Plaza-katastrofen den 24 april 2013 då 1 138 textilarbetare dödades. Långt ifrån alla internationella företag som har produktion förlagd till fabriker i Bangladesh har dock gått med i överenskommelsen:
– Nu är det dags att använda den tyska lagen för att äntligen tvinga sådana företag som inte frivilligt vill ta ansvar för människor i sina distributionskedjor att göra det, säger Gisela Burckhardt, ordförande för Femnet.

– Vi är övertygade om att underlåtenheten att underteckna [överenskommelsen] är ett brott mot företagsansvaret, säger advokaten Miriam Saage-Maaß från ECCHR i samma pressmeddelande.

Ikea har tidigare uppmanats att skriva under

Ikea och andra företag som står utanför säkerhetsöverenskommelsen, the International Accord for Health and Safety in the Garment and Textile Industry som sedan 2021 också omfattar arbetarnas hälsa, har tidigare kritiserats för detta. För ett år sedan uppmanades företaget att skriva under avtalet av den globala fackliga organisationen Uni Global Union, detta i samband med att det internationella nätverket Clean Clothes Campaign släppte rapporten Cheap Tricks: How Levi’s and IKEA are freeriding on their competitors’ progress on workplace safety in Bangladesh.

Ikea har tidigare uppgett att man följer företagets egna föreskrifter för säkerhet som det anser går längre än lagen kräver. Samma svar uppger Ikea efter måndagens stämning. Till den tyska tidningen Frankfurter Rundschau säger företaget att regelbundna och oannonserade kontroller görs på fabriker där de har tillverkning. Amazon hänvisar till att företagets ”varor och tjänster” tillverkas på sådant sätt att de ”respekterar mänskliga rättigheter och miljön”, rapporterar Business and Human Rights Resource Centre med hänvisning till Frankfurter Rundschau.

De företag som undertecknar the International Accord for Health and Safety in the Garment and Textile Industry förbinder sig att redogöra för alla fabriker där de har tillverkning, i de länder där avtalet gäller (förutom Bangladesh också Pakistan, andra länder kan vara på väg) och försäkra att alla dessa fabriker deltar i inspektioner, åtgärdsprogram och säkerhetsträningar. Dessutom ska de internationella företagen ge stöd åt fabrikerna så att de har råd att genomföra de säkerhetsåtgärder som krävs, och slutligen ska de också bidra till att avtalets olika program finansieras och kan genomföras.

* * *
LÄS MER:
Fler ”gröna” fabriker efter Rana Plaza-katastrofen
”Urvattnad” EU-överenskommelse om företagsansvar
Ikea uppmanas skriva under avtal för arbetares säkerhet

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.