Åtminstone 27 civila uppges ha dödats av trupper kopplade till paramilitära Rapid Support Forces i Norra Kordofan i Sudan i torsdags. Sudan Doctors Network säger att attacken förvärrar redan ”katastrofala humanitära villkor”. Tidigare i år anklagades Rapid Support Forces för att ha begått folkmordshandlingar i Darfur.
Det var på den andra dagen av den muslimska högtiden Eid al-Adha som omkring 20 tungt beväpnade män gick till attack mot flera byar i Norra Kordofan i Sudan, och eid-firandet byttes till sorg och begravningsceremonier.
Enligt Sudan Doctors Network som bland annat dokumenterar våld runt om i landet tillhörde männen paramilitära Rapid Support Forces som sedan i april 2023 strider mot landets armé Sudan Armed Forces i ett inbördeskrig som har tvingat tolv miljoner på flykt och skapat en av världens värsta humanitära kriser.
Sudan Doctors Network fördömer i ett uttalande attackerna som de säger har förvärrat redan ”katastrofala humanitära villkor som medborgarna tvingas uthärda på grund av det pågående kriget”. Nätverket säger också att attackerna mot byarna och dödandet av civila ”på detta fruktansvärda sätt utgör ett flagrant brott mot internationell humanitär rätt”, rapporterar AP News.
Spänd stämning efter attacken
Enligt Sudan Tribune skedde ytterligare attacker på fredagen. Tidningen rapporterar att stämningen i byarna är extremt spänd, och att delstatsregeringen i Norra Kordofan kraftigt fördömer Rapid Support Forces och attackerna ,som verkar ha riktats mot civila. Enligt delstatsregeringen utgör attackerna ett brott mot mänskligheten.
Attackerna ägde rum väster om staden Bara i Norra Kordofan, en stad som ömsom kontrollerats av Rapid Support Forces, ömsom av Sudan Armed Forces. De båda styrkorna leds av Mohamed Hamdan Dagalo, känd under namnet Hemedti, respektive av Abdel Fattah Abdelrahman Burhan.
De båda männnen skulle för tre år sedan lämna över makten till den civila delen i ett övergångsråd som ledde landet. Istället för att ta steget till ett mer civilt och demokratiskt styre bröt kriget mellan dem och deras styrkor. Innan dess hade de samarbetat som Sudans militära ledning efter att den tidigare diktatorn Omar al-Bashir störtades i april 2019 efter omfattande folkliga protester.
Anklagelser om folkmordshandlingar
I februari i år kom en undersökningskommission från FN fram till att det finns bevis för att tidigare attacker som Rapid Support Forces genomfört mot civila kan ha utgjort folkmordshandlingar. Attackerna mot staden al-Fashir i Darfur skedde i oktober 2025 efter att Rapid Support Forces satt staden i blockad i 18 månader. När de intog staden massakrerades tusentals människor, bland annat dödades omkring 300 personer på ett sjukhus i staden, inklusive gravida kvinnor och barn.
Undersökningskommissionen kom fram till att det finns bevis för att övergreppen styrkorna begick både under blockaden och i samband med att staden intogs indikerar att folkmord begåtts. FN gick därmed längre än man tidigare gjort vad gäller folkmordsanklagelser mot Rapid Support Forces under inbördeskriget.
Rapporten kom fram till att åtminstone tre typer av folkmordshandlingar begicks i al-Fashir: dödandet av medlemmar av en skyddad etnisk grupp, orsakande av allvarlig kroppslig och psykisk skada, samt påtvingade levnadsvillkor med avsikten att förstöra gruppen helt eller delvis. Rapporten baserades på intervjuer med överlevare, uttalanden från ledare inom Rapid Support Forces samt verifierade filmer och satellitbilder.
Många aktörer har intressen
Många internationella aktörer har intressen i konflikten, både regionala och mer långväga. Hemedti och hans Rapid Support Forces, som växte fram ur den ökända janjaweedmilisen, har vid flera tillfällen sänt stridande för att slåss, bland annat på den saudiska sidan i kriget i Jemen, och innan dess till Libyen då man försvarade Förenade Arabemiratens intressen.
Men även Ryssland, Kina och EU har haft intressen i området. EU har bland annat gett pengar till landet för att stoppa migranter som har använt Sudan som transitland för vidare flykt mot unionen genom Khartoumprocessen som EU laserade 2014.
2016 blev Sudan ett av 16 länder som EU upprättade dialog på hög nivå med för att bekämpa migration genom programmet Better Migration Management som EU finansierade med 40 miljoner euro. Syftet var att förbättra ländernas migrations- och gränsförvaltning, stärka myndigheters kapacitet, skydda migranter som utsätts för människohandel och genomföra informationsinsatser.
Programmet har ifrågasatts inte minst för att även om pengar enligt inte direkt hamnat i exempelvis Rapid Support Forces händer har de gjort det indirekt. De följande åren hävdade Rapid Support Forces och Hemedti både att man stoppat migranter, och att man har agerat å EU:s vägnar.
