Det återstår att se om Första AP-fonden avslutar sitt aktieinnehav i det indonesiska gruvbolaget Antam efter Tidningen Globals avslöjande om människorättsbrott i samband med projektet i Västpapuas centrala högländer. Desto klarare är att västpapuanska människorättsaktivister och självständighetsförespråkare vittnar om en allt större desperation bland lokalbor bosatta i anslutning till Wabu Block.
VÄSTPAPUA | Davide Maneschi, Programme Officer på Swedwatch, är kritisk till att Första AP-fonden inte känner till riskerna kopplade till sitt aktieinnehav i det indonesiska gruvbolaget Aneka Tambang Tbk (Antam), som är en av de främsta drivkrafterna bakom det planerade gruvprojektet vid Wabu Block i Västpapuas centrala högländer.
– Västpapua är ett problematiskt område och det är väl dokumenterat att tidigare gruvprojekt i området har fört med sig väsentliga miljöpåverkningar och kränkning av mänskliga rättigheter samt ursprungsfolkens rättigheter, säger han till Tidningen Global.
Samtidigt går desperationen bland fredliga självständighetsförespråkare i Västpapua inte att ta miste på. Inte i tider då ännu ett svulstigt gruvprojekt ser ut att knuffas mot tröskeln till etablering. Det handlar om att försvara marker och naturresurser som förfäder brukat och levt av och på i flera sekel, menar Socratez Yoman, ordförande för Västpapuas baptistkyrkoförbund (WPCC).
– Vi kan inte förbli tysta och rädda, eller vara rädda för att försvara vår värdighet och framtiden för våra förfäders marker, säger han till Tidningen Global.
Extrem fattigdom, extrema profiter
Samtidigt som extrem fattigdom förblir utbredd i Västpapua genererar verksamheter knutna till naturresurser, främst guld och koppar vid Freeportgruvan, och en växande palmoljeindustri på tidigare orörda skogar som länge huserat ursprungsfolk och unika kulturer och språk som i den indonesiska industrialiseringsprocessen riskerar att försvinna i extrema profiter för investerare (däribland svenska pensionssparare via allmänna AP-fonder).
Wabu Block tros sitta på guldtillgångar värda många hundra miljarder kronor. Men platsen – inalles rör det sig om 69 000 hektar mark – är boplats för stammarna Moni och Migani, vilka varken konsulterats eller inkluderats i gruvprojektets förberedelseprocess. Indonesien har emellertid hävdat att en koncessionsprocess ägt rum, något som människorättsaktivisten Yones Douw tillbakavisar:
– Det första besluten om Block Wabu fattades utan några som helst tillstånd, utan att rapportera till ägaren av stammarna Moni eller Miganis marker. Under de senaste åren har 18 stammedlemmar dödats av indonesiska polisstyrkor och militärpersonal i Intan Jaya-regionen, säger han till Tidningen Global.
Svenska pensionspengar
I Freeportgruvan finns svenska aktiepengar kopplade via Sjunde AP-fondens innehav i det amerikanska gruvbolaget Freeport-McMoRan, delägare av guld- och koppargruvan tillsammans med den indonesiska staten. I fallet med Wabu Block rör sig om Första AP-fonden som via innehav i gruvbolaget Antam bidrar till vad Amnesty International beskriver som ”ett katastrofrecept” i en redan politiskt och socialt urlakad situation.
– Första AP-fonden, som enligt lagen ska fästa särskild vikt vid hur en hållbar utveckling kan främjas, borde proaktivt jobba med att identifiera och hantera hållbarhetsriskerna i sin portfölj. Detta gäller speciellt när det handlar om högrisksektorer som gruvdrift och högriskområden som Västpapua, säger Davide Maneschi vid Swedwatch.
Wabu Block kommer att gräva efter guld i en regelrätt krigszon där den beväpnade befrielsearmén Organisasi Merdeka Papua (OPM) och indonesisk armé möts i strider framför en flyende och desperat lokalbefolkning. Sedan december 2018 – då Indonesien mot sitt nekande anklagades för att ha använt kemiska vapen mot civila som vedergällning mot en OPM-operation som ledde till indonesiska dödsfall – beräknas uppemot 50 000 västpapuaner ha blivit internflyktingar.
AP-fondernas ansvar – och resurser
Omvärldens uppmärksamhet är för tillfället fäst vid kriget i Ukraina. Ett läge som Indonesien sägs ha utnyttjat och under radarn flyttat fram sina militära positioner i ett Västpapua som förblir stängt för utomstående människorättsutredare, oberoende reportrar och FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter.
I ett redan svårt läge att verifiera och sprida vittnesmål och uppgifter om människorättsbrott i Västpapua förblir ändå regionen en lukrativ plats för investerare, däribland svenska pensionssparare via AP-fonderna.
– Frågan är om AP-fonderna har de resurser eller de verktyg som krävs för att på riktigt förstå, bedöma och hantera hållbarhetsriskerna, givet att den har en bred portfölj med tusentals bolag, säger Davide Maneschi vid Swedwatch.
***
Relaterade artiklar:
GLOBAL REPORTS | Swedish pension fund invests in Wabu Block, West Papua
GLOBAL AVSLÖJAR | Första AP-fonden ovetande om MR-brott vid gruvprojekt i Västpapua
Gruvplaner i krigets Västpapua ”ett katastrofrecept”
Årets Pandabok stänker kunglig glans över våldtaget Västpapua
