Startsida - Nyheter

Nyheter

Nobelpriset i ekonomi för forskning om global ojämlikhet

Simon Johnson, Daron Acemoglu och James A. Robinson.

Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinson har tilldelats Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 för deras forskning som belyser hur institutioner påverkar ett lands ekonomiska tillväxt och välstånd. Deras arbete visar hur inkluderande samhällsinstitutioner bidrar till långsiktig tillväxt, medan exploaterande system hämmar utveckling.

EKONOMI | I sin forskning har Acemoglu, Johnson och Robinson undersökt hur olika typer av institutioner, särskilt när européerna koloniserade stora delar av världen, har påverkat välstånd och ekonomisk utveckling i olika delar av världen. De har visat att kolonialmakter i vissa regioner etablerade inkluderande politiska och ekonomiska system som främjade tillväxt och utveckling. Dessa system gav befolkningen tillgång till rättvisa och möjligheter att delta i samhällsekonomin, vilket ledde till långsiktigt välstånd. 

I andra regioner introducerades exploaterande institutioner, där syftet var att utnyttja lokala resurser och arbetskraft för kolonialmaktens kortsiktiga vinning. Dessa exploaterande system gav eliten stora fördelar men lämnade majoriteten av befolkningen utan rättigheter och möjligheter, vilket ledde till stagnation och fattigdom. Forskarna förklarar att detta är en avgörande orsak till att vissa före detta kolonier som tidigare var rika nu är fattiga, medan andra som var fattiga har blivit rikare.

Demokratins roll och ekonomiska utmaningar

Pristagarna har också utforskat hur eliter, som gynnas av exploaterande system, ibland tvingas införa demokratiska reformer när de står inför hot om revolution eller sociala uppror. I dessa situationer kan eliten försöka blidka folket med ekonomiska reformer, men om befolkningen inte litar på att löftena kommer att hållas, kan den enda lösningen vara att införa demokrati. 

Denna forskning har relevans i dagens debatt om hur länder kan minska inkomstklyftor och främja jämlikhet. 

– Att minska de stora inkomstskillnaderna mellan länder är en av vår tids största utmaningar. Pristagarna har visat hur viktiga samhällsinstitutioner är för att åstadkomma detta, säger Jakob Svensson, ordförande för Ekonomipriskommittén.

Samhällsinstitutioner och framtida utmaningar

Daron Acemoglu, Simon Johnson och James Robinsons forskning betonar att ekonomiska reformer och demokratiska institutioner är centrala för att ett land ska uppnå långsiktig tillväxt. Deras studier av institutioners roll i samhällets utveckling har bidragit till en ökad förståelse för hur viktiga samhällsstrukturer är för att skapa rättvisa, jämlikhet och ekonomisk stabilitet.

Pristagarnas forskning har även öppnat upp för diskussion om hur institutionella reformer kan hjälpa länder som befinner sig i ekonomisk stagnation att återhämta sig. Deras forskning om institutionell omvandling har haft stort inflytande och används i dag för att forma politiska beslut om hur man kan främja ekonomisk tillväxt och rättvisa för framtida generationer.

Nobelpriset i ekonomi

Nobelpriset i ekonomi, officiellt kallat Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, instiftades 1968 av Sveriges Riksbank i samband med dess 300-årsjubileum. Det är inte en del av de ursprungliga Nobelpriserna som instiftades 1895 av Alfred Nobel, men administreras av Nobelstiftelsen på liknande sätt. Priset tilldelas varje år forskare som gjort banbrytande insatser inom ekonomisk vetenskap.

Vinnare utses av Kungliga Vetenskapsakademien i Sverige, och pristagare får, liksom de andra Nobelprisen, en medalj, ett diplom och en prissumma. Priset har tilldelats för insatser inom en rad olika ekonomiska områden, från mikroekonomisk teori till tillämpade studier om arbetsmarknaden och utvecklingsekonomi.

Några kända mottagare är Milton Friedman (1976) för hans bidrag till monetarismen och Amartya Sen (1998) för hans forskning om fattigdom och välfärdsekonomi.

Nobelstiftelsen

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.