Västpapua är primär utpost för palmoljeproduktion i Indonesien, världens enskilt största palmoljeproducent. Kriget i Ukraina har skjutit palmoljeprodukter, däribland matolja, i höjden och Indonesien inför exportstopp för att säkra inhemsk tillgång. – Exportstoppet är en maktdemonstration och politisk signal, säger en källa* med insyn i Västpapuas palmoljeindustri till Tidningen Global. Västpapuas palmoljeproduktion var för en knapp månad sedan föremål för ett avslöjande som visar att Indonesiens licenserade palmoljebolag avverkar skog illegalt och fuskar med hållbarhetscertifikat.
INDONESIEN | Det är särskilt skyhöga priser på matolja som fått indonesiska regeringen att skyndsamt införa ett exportstopp på palmolja. För den globala matmarknaden är president Joko Widodos beslut den 22 april ett hårt slag eftersom Indonesien står för 59 procent av det globala utbudet.
Beslutet gäller tills vidare, men regeringen kommer följa utvecklingen och framför allt säkerställa så att den inhemska distributionen kommer på plats, låter president Widodo meddela i ett uttalande.
Exportstoppet inträffar också strax efter ett för den indonesiske presidenten pikant avslöjande om storskalig landgrabbing i Västpapua, där skyddsklassade skogsmarker ägda av ett Jakartabaserat bolag – Ciliandry Anky Abadi (CAA) – visar sig ha skövlats i ohållbar omfattning för att bereda väg för palmoljeplantager.
– Det verkar som att vissa företag har väldigt liten hänsyn till rättsstatsprincipen. CAA och andra bolags ansträngningar att dölja ägarstrukturer, olagligt röja skog och försök att stämma regeringen vittnar om det, säger Siobhan Pearce, skogsexpert vid Environmental Investigation Agency (EIA), som ligger bakom avslöjandet i ett pressmeddelande.
”En politisk signal”
Källor i Västpapua uppger i samtal med Tidningen Global att palmolja har blivit ”ett nytt vapen” i den indonesiska statens exploatering av västra Nya Guinea, vars befolkningsmajoritet önskar se självständighet från Indonesien.
Pressen ökar på Indonesien att öppna dörren till det stängda Västpapua, som sedan 2018 befinner sig i ett regelrätt krig mellan indonesisk armé och beväpnade självständighetsrörelser, för journalister, biståndsorganisationer och FN:s kommissariat för mänskliga rättigheter (OHCHR):
”Mellan 60 000 och 100 000 människor har blivit internflyktingar sedan december 2018”, skrev OHCHR i ett pressmeddelande den 1 mars i år.
Men istället för steg mot ett eldupphör och samarbete med OHCHR spänner regeringen i Jakarta musklerna och påminner omvärlden om dess beroende av indonesisk palmolja, varav Västpapua utgör den gynnsamma industrins mest expansiva region:
– Den senaste tidens avslöjanden om palmoljenäringen i Västpapua stör Jakarta, som inte vill att omvärlden lägger sig i, säger en källa.
”Industrin skyddas av polis”
EIA:s satellitbilder visar att det rör sig om en snabbfotad skogsskövling i södra Västpapua som i decennier varit skådeplats för politiskt motiverade marktvister där ursprungsfolk och lokalbor fått överge sina marker till förmån för bolag inom skogsavverkning, gruvnäring och – framför allt – palmoljeindustrin.
– I Nabire, i nordvästra Västpapua, vaktas till och med palmoljeplantager av indonesisk polis, säger en västpapuansk människorättsaktivist till Tidningen Global.
Indonesiens palmoljeindustri är en svår matematik att få ihop, särskilt i Västpapua. Å ena sidan är den politiskt och ekonomiskt prioriterad och skyddad av indonesisk polis, å andra sidan förefaller den totalt laglös och oreglerad och ett flagrant offer för land grabbing, en svart marknad och dokumenterade människorättsövergrepp.
Fusk med licenser och hållbarhetscertifikat
Klart är att Indonesien årligen ser över palmoljebolagens licenser på Sumatra, Borneo och i det konflikthärjade Västpapua. Den senaste kontrollen av västpapuanska palmoljeplantager utfördes i februari 2021.
Bland annat har det visat sig att dokumentation saknas och att fullständiga ägarredovisningar undvikits att rapporteras in, visar EIA:s granskning.
Ciliandry Anky Abadi (CAA) är medlem i RSPO, Rundabordssamtalen om hållbar produktion av palmolja, ett globalt certifieringsinstrument som tagits fram med bland annat stöd från EU för att öka pressen på palmoljeindustrin att verka i en hållbar riktning – men framför allt vara ett stöd för konsumenter som vill göra hållbara och etiska val.
EIA:s satellitbilder och kartläggning av CAA visar dock att bolaget arrenderar ut marker till och samarbetar med underbolag som varken följer RSPO:s riktlinjer eller lever upp till de krav som certifieringen medför.
Avverkningsstopp skyndar på avverkning
I Västpapua är det å andra sidan inte bara skrupelfria palmoljeaktörer som banar väg för röjda jungfruskogar och döende ekosystem.
Miljöorganisationen Greenpeace lägger även en stor skuldbörda för utvecklingen på Joko Widodos skuldror och pekar särskilt ut den indonesiske presidentens beslut i januari i år att införa ett hundratal avverkningsstopp i skogsmarker i framför allt Västpapua.
Ett på pappret välkommet besked, men något som i praktiken har lett till en skyndsam och desperat röjningsvåg av illegala aktörer som vill hinna avverka så mycket skog som möjligt innan förbudet träder i kraft i praktiken.
– Jag fruktar att regeringen har gett upp tillståndsgranskningen, som borde ha skyddat kvarvarande skogar och skyddat ursprungsbefolkningens rättigheter, säger Nico Wamafma från Greenpeaces Indonesienkontor i ett pressuttalande.
”Palmolja är inte till någon nytta”
Den globala problematik som åtminstone officiellt ligger bakom president Widodos beslut om exportstopp av palmolja märks även av i Västpapua. Lokalbor vittnar om högre priser på dagligvaror såsom el, transport och framför allt matolja.
Men att det verkligen handlar om att trygga den indonesiska allmänhetens tillgång till palmoljeprodukter är något som flera källor som Tidningen Global talat med tvivlar på. Istället handlar det om att visa styrka utåt – och fortsätta ekonomisk exploatering i Västpapua:
– Palmolja är inte till någon nytta för oss papuaner. Dess närvaro och utbredning skadar skogar och jaktmarker och är till grund för skrämseltekniker och våld, säger en människorättsaktivist bosatt i en region med expanderande palmoljenäring.
* I Västpapua riskerar människorättsförsvarare, miljöaktivister och oberoende journalister att utsättas för repression, våld eller till med döden när de samtalar med utländska medier. Tidningen Global publicerar därför källor anonymt för att säkerställa deras och deras familjers säkerhet.
* * *
LÄS ÄVEN:
Första AP-fonden ovetande om MR-brott vid gruvprojekt i Västpapua
Årets Pandabok stänker kunglig glans över våldtaget Västpapua
Våldet i Västpapua ökar i skuggan av Ukrainakrisen
