Turkiet har efter flera veckors intensivt motstånd bytt fot till ett godkännande av ett svenskt inträde i Nato. Sverige har enligt uppgifter gått med på att klippa banden till YPG-rörelsen samt bereda väg för utvisningar av personer med PKK-kopplingar – personer som kan möta samma öde som andra personer som har ställts öga mot öga med den turkiska säkerhetstjänsten: tortyr.
NATO | Turkiets steg från ett veto till ett handslag med statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde, båda socialdemokrater, skedde i närheten av Säpopersonal som enligt DN har en lista över ett ”tiotal” personer med anknytning till PKK som kan komma att utvisas som en del i kohandeln med den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan.
– Vi fick det vi ville, sade en nöjd Erdoğan som har fotograferats flitigt jämte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Sverige ska för att få ett godkännande att gå med i den kärnvapenbestyckade försvarsalliansen bland annat ha lovat Turkiet att klippa banden med YPG, som Turkiet har klassat som en terrororganisation men som Sverige, USA och andra västmakter har stött politiskt och militärt i kampen mot IS.
Därutöver ska Sverige också ha lovat Erdoğan att ”intensifiera utredningarna mot misstänkta personer och grupper med kopplingar till PKK och deras allierade”, rapporterar Sveriges Radio.
Fallet Garibe Gezer
Enligt flera människorättsorganisationer har tortyr blivit allt vanligare i behandling av gripna, anhållna och fängelsedömda i Turkiet, framför allt minoriteter som exempelvis kurder.
Garibe Gezer, medlem i prokurdiska HDP-partiet och anhållen för terror-relaterad verksamhet, påträffades i december 2021 död i sin fängelsecell – kort efter att hon hade vittnat om systematisk misshandel och sexuellt ofredande från fängelsevakter i fängelset Kocaeli’s Kandira.
Enligt Gezers advokat tillika människorättsförsvarare, Eren Keskin, var den officiella förklaringen till närmast anhöriga att dödsorsaken var självmord.
”Hon var ett tortyroffer. Hur kan en kvinna hänga sig i en cell?” skrev Keskin i en tweet och lägger ansvaret på fängelsepersonalen som annars hade hållit ett ständigt vakande öga på Garibe Gezer.
”Misshandel och tvångsförsvinnanden”
Amnesty International hänvisar i sin rapport för året 2021 om vittnesmål av ”trovärdiga påståenden om tortyr och misshandel”, såväl i fängelser, häkten och i rurala delar av Kurdistan som utmed gränserna till Grekland och Syrien. I en rapport från 2020 betonar Human Rights Watch att det har skett ett ”tydligt återuppstående av polistortyr” och misshandel av fängslade personer ”framför allt sedan det misslyckade kuppförsöket” 2016.
Även tvångsförsvinnanden har kartlagts av Amnesty International, och det mest prominenta exemplet gäller Hüseyin Galip Küçüközyiğit, före detta rådgivare vid premiärministeriet och anklagad för samröre med Fethullah Gülen-rörelsen, som var spårlöst borta i nio månader innan han plötsligt dök upp innanför fängelsemurar i Ankara.
Vilka personer som Säpo ska ha satt upp på en särskild utvisningslista är än så länge oklart – däremot är det känt vilket öde som väntade en 22-årig kurdisk asylsökande som i april 2020 utvisades till Turkiet från Sverige:
– Direkt när min klient anlände till Turkiet utsattes han för grov tortyr. Bland annat elchocker av den turkiska säkerhetspolisen. Han ställdes på kall marmor och de hällde vatten över honom, sade Naim Akbulak, 22-åringens rättsliga ombud i Turkiet, till Sveriges Radio.
”Varför görs kurder till brickor?”
Om samma öde väntar framtida utlämnade asylsökande eller personer som av politiska och säkerhetsmässiga skäl uppehållit sig i Sverige för att undkomma den turkiska statens händer är omöjligt att sia om, men kritiker till den socialdemokratiska regeringens eftergifter till Turkiet i utbyte mot ett Natomedlemskap kallar det hela ett stort svek.
Den partilösa svensk-kurdiska riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh hotar att väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde som anklagas för att bryta ingångna löften om svenskt stöd till YPG som var ett krav från Kakabavehs sida för att stödja en S-regering med Magdalena Anderssons som statsminister.
– Ja, man ska förhandla fram uppgörelser, men varför på bekostnad av kurder? Varför använder man kurder som en bricka? Ingen ställer krav på Turkiet, säger Amineh Kakabaveh till TV4 Nyheterna.
* * *
LÄS ÄVEN
Turkiet bombade kurdiska byar i helgen
”Medlemskap i Nato kräver bättre debatt”
”Det saknas en feministisk syn i Nato-debatten”
