NATO | Turkiets steg från ett veto till ett handslag med statsminister Magdalena Andersson och utrikesminister Ann Linde, båda socialdemokrater, skedde i närheten av Säpopersonal som enligt DN har en lista över ett ”tiotal” personer med anknytning till PKK som kan komma att utvisas som en del i kohandeln med den turkiska presidenten Recep Tayyip Erdoğan.

– Vi fick det vi ville, sade en nöjd Erdoğan som har fotograferats flitigt jämte Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Sverige ska för att få ett godkännande att gå med i den kärnvapenbestyckade försvarsalliansen bland annat ha lovat Turkiet att klippa banden med YPG, som Turkiet har klassat som en terrororganisation men som Sverige, USA och andra västmakter har stött politiskt och militärt i kampen mot IS.

Därutöver ska Sverige också ha lovat Erdoğan att ”intensifiera utredningarna mot misstänkta personer och grupper med kopplingar till PKK och deras allierade”, rapporterar Sveriges Radio.

Fallet Garibe Gezer

Enligt flera människorättsorganisationer har tortyr blivit allt vanligare i behandling av gripna, anhållna och fängelsedömda i Turkiet, framför allt minoriteter som exempelvis kurder.

Garibe Gezer, medlem i prokurdiska HDP-partiet och anhållen för terror-relaterad verksamhet, påträffades i december 2021 död i sin fängelsecell – kort efter att hon hade vittnat om systematisk misshandel och sexuellt ofredande från fängelsevakter i fängelset Kocaeli’s Kandira.

Enligt Gezers advokat tillika människorättsförsvarare, Eren Keskin, var den officiella förklaringen till närmast anhöriga att dödsorsaken var självmord.

”Hon var ett tortyroffer. Hur kan en kvinna hänga sig i en cell?” skrev Keskin i en tweet och lägger ansvaret på fängelsepersonalen som annars hade hållit ett ständigt vakande öga på Garibe Gezer.

”Misshandel och tvångsförsvinnanden”

Amnesty International hänvisar i sin rapport för året 2021 om vittnesmål av ”trovärdiga påståenden om tortyr och misshandel”, såväl i fängelser, häkten och i rurala delar av Kurdistan som utmed gränserna till Grekland och Syrien. I en rapport från 2020 betonar Human Rights Watch att det har skett ett ”tydligt återuppstående av polistortyr” och misshandel av fängslade personer ”framför allt sedan det misslyckade kuppförsöket” 2016.

Även tvångsförsvinnanden har kartlagts av Amnesty International, och det mest prominenta exemplet gäller Hüseyin Galip Küçüközyiğit, före detta rådgivare vid premiärministeriet och anklagad för samröre med Fethullah Gülen-rörelsen, som var spårlöst borta i nio månader innan han plötsligt dök upp innanför fängelsemurar i Ankara.

Vilka personer som Säpo ska ha satt upp på en särskild utvisningslista är än så länge oklart – däremot är det känt vilket öde som väntade en 22-årig kurdisk asylsökande som i april 2020 utvisades till Turkiet från Sverige:

– Direkt när min klient anlände till Turkiet utsattes han för grov tortyr. Bland annat elchocker av den turkiska säkerhetspolisen. Han ställdes på kall marmor och de hällde vatten över honom, sade Naim Akbulak, 22-åringens rättsliga ombud i Turkiet, till Sveriges Radio.

”Varför görs kurder till brickor?”

Om samma öde väntar framtida utlämnade asylsökande eller personer som av politiska och säkerhetsmässiga skäl uppehållit sig i Sverige för att undkomma den turkiska statens händer är omöjligt att sia om, men kritiker till den socialdemokratiska regeringens eftergifter till Turkiet i utbyte mot ett Natomedlemskap kallar det hela ett stort svek.

Den partilösa svensk-kurdiska riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh hotar att väcka misstroende mot utrikesminister Ann Linde som anklagas för att bryta ingångna löften om svenskt stöd till YPG som var ett krav från Kakabavehs sida för att stödja en S-regering med Magdalena Anderssons som statsminister.

– Ja, man ska förhandla fram uppgörelser, men varför på bekostnad av kurder? Varför använder man kurder som en bricka? Ingen ställer krav på Turkiet, säger Amineh Kakabaveh till TV4 Nyheterna.

* * *
LÄS ÄVEN
Turkiet bombade kurdiska byar i helgen
”Medlemskap i Nato kräver bättre debatt”
”Det saknas en feministisk syn i Nato-debatten”

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.