Hjärnan bakom en av Guatemalas främsta medieröster för grävande och avslöjande journalistik har gripits, anklagad för penningtvätt. Det pågående rättsfallet anses av kritiker vara det senaste i raden av exempel på centralamerikanska makthavares våldsamma repression mot press- och yttrandefrihet – samtidigt som mannen som leder åtalet finns uppsatt på USA:s lista över personer som bidrar till korruption och maktmissbruk i Centralamerika.

GUATEMALA | José Ruben Zamora, grundare och chef för El Periódico, en av Guatemalas mest prominenta utövare av grävande journalistik, arresterades i slutet av juli – och hålls mot sitt nekande alltjämt anhållen misstänkt för penningtvätt.

I ett klipp publicerat på Twitter proklamerar den 65-årige journalisten och medieägaren sin avsikt att inleda en hungerstrejk i protest mot frihetsberövningen.

Gripandet av José Ruben Zamora ses av kritiker som en välkommen nyhet för Guatemalas president Alejandro Giammattei – som varit föremål för en rad avslöjanden gällande korruption och maktmissbruk publicerade i just El Periódico.

Censur, skrämselteknik, åtal

Rafael Curruchiche, den åklagare som ansvarar för målet, har sagt att anklagelserna inte bottnar i José Ruben Zamoras roll som journalist, ”utan som föremål i inblandning i penningtvätt i egenskap av affärsman”, rapporterar International Press Institute.

Guatemalas journalistförbund ger emellertid få pesos för den förklaringen utan hävdar i ett uttalande att arresteringen och den pågående rättsprocessen mot José Ruben Zamora är det senaste i en kampanj där medier och enskilda journalister pressas i sitt yrke med allehanda försök till censur, skrämselteknik och åtal.

Åklagare – uppsatt på USA:s ”svarta lista”

Samtidigt som mediemörkret sjunker närmare och närmare människors tillvaro runtom i Centralamerika – förutom i Guatemala även i Nicaragua, Honduras och El Salvador – fortsätter USA att bygga på sin lista av inflytelserika centralamerikaner som amerikanska UD anklagar för ”kännedom om tilltag som hotar demokratiska processer eller institutioner, som hänger sig åt betydande korruption eller har obstruerat utredningar”.

I juli tidigare sattes åklagaren i fallet mot José Ruben Zamora upp på den svarta listan för att ha ”hindrat utredningar av korruptionshandlingar genom att störa uppmärksammade korruptionsärenden mot regeringstjänstemän”.

Potentiell ”brytpunkt”

Fallet mot José Ruben Zamora kan bli ”brytpunkten för garanterad yttrandefrihet i Guatemala”, befarar Juan Pappier, seniorresearcher vid Human Rights Watchs Amerikakontor:

– Om det fortsätter så här återstår ingen som effektivt kan avslöja eller bromsa korruption och maktmissbruk i landet, säger Juan Pappier till The New York Times.

* * *
LÄS ÄVEN:
Fiskare i Centralamerika kräver sociala skyddsnät
Omvärlden låter Centralamerika falla
Haiti – ett tidlöst skott i Karibien

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.