SVERIGE | Under måndagsmorgonen spärrade klimataktivister från grupperna ”Återställ våtmarker” och ”Extinction Rebellion” av Södra länken i Stockholm. Frilansjournalisten Markus Jordö var på plats för att filma händelsen för en dokumentärfilm som görs om dialogpolisers arbete. Han greps samtidigt som aktivisterna greps, hölls frihetsberövad i drygt sex timmar och anklagades för sabotage trots att han var på plats för att utföra sitt journalistiska arbete. Markus Jordö ska också enligt Ulrika Hyllert gjort sitt bästa för att stå på sidan av vägen liksom på refuger för att inte bidra till att stoppa trafiken.

– Utifrån beskrivningen jag har fått låter det som ett helt normalt journalistiskt arbete, det är oerhört viktigt att en journalist får dokumentera händelser i samhället som sedan kommer allmänheten till del, säger Ulrika Hyllert, som menar att det är obegripligt att polisen inte skiljer på personer som deltar i en aktion, och på journalister som är på plats för att bevaka en händelse.

– Det gör mig upprörd att polisen har hindrat det journalistiska arbetet och dessutom har gripit den här personen, säger hon och betonar att det är särskilt allvarligt att polisen dessutom beslagtog journalistens utrustning och filmade material och dessutom behöll kamerans minneskort längre än journalisten hölls frihetsberövad – något som menar tyder på att polisen har dålig kunskap om journalistiskt arbete och om det grundlagsskyddade källskyddet.

– Journalistiskt material är alltid känsligt, polisen kan inte veta om det finns källskydd på materialet och ska aldrig ta material från journalister. Jag ser allvarligt på att man inte har varit varsam med att hantera det journalistiska innehållet, det tyder ju också på en väldigt stor okunskap och vårdslöshet med källskyddat material.

I början av juni greps två andra journalister i samband med att de bevakade en klimataktion, också det i Stockholm. Journalisterna Noa Söderberg och Jonas Gratzer omhändertogs av polis den 3 juni och polisen sökte också igenom deras utrustning innan polisen körde bort dem i polisbil för att sedan släppa dem norr om Stockholm. Händelsen kritiserades hårt av Journalistförbundet och Reportrar utan gränser som också har haft möten med polisen för att ta reda på vad som hände och för att förhindra att polisen griper journalister på nytt.

– Vi har haft möte med polisen, de känner väl till det här och det hände också i Stockholm. Det är väldigt allvarligt att det händer igen, och att polisen inte har rutiner och kunskap för att klara av en sådan situation.

Vad kommer Journalistförbundet göra nu?
– Vi behöver ha fortsatt dialog med journalisten och se om han vill gå vidare med detta. Men för oss som organisation blir vi oroade över journalisters möjlighet att arbeta. Vi kommer verkligen att få hårdbevaka den här frågan, och fortsätta kräva av polisen att de blir bättre på de här frågorna, säger Ulrika Hyllert.

***
Läs även:
Gripande ett ”hot mot pressfriheten”

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.