ANGOLA | Nyligen hölls val i Angola och mycket var sig likt i jämförelse med tidigare valomgångar i den sydafrikanska nationen.

Regeringspartiet MPLA (som innehaft makten sedan Angola utropades som självständig stat efter 500 års portugisisk kolonialism 1975) utropades som segrare med 51 procent av rösterna. Det ledande oppositionspartiet Unita (och MPLA:s bittra fiende i det blodiga inbördeskriget som följde i självständighetens spår och som inte upphörde förrän 2002) knep cirka 45 procent.

– Vi har nått ännu en direkt majoritet, sa Rui Falcão, talesperson för MPLA, i samband med en presskonferens i huvudstaden Luanda, rapporterar al-Jazeera.

Unitas partiledare Adalberto Costa Júnior var i samband med sin presskonferens på det klara med att valet upplevt ”brutala” oegentligheter:

– Det råda inga tvivel om att MPLA inte segrade i valet – Unita erkänner inte resultatet, sa Adalberto Costa Junior, rapporterar al-Jazeera.

Namibias försvarsminister var på plats i Angola i egenskap av valobservatör och bedömde valet som fritt och rättvist. En slutsats som delades av andra valobservatörer, rapporterar The Namibian.

Ett val likt andra i Angola

Det blev ett val likt många andra i Angola. MPLA har segrat i samtliga sju som hållits sedan 1980 och Unita bojkottade de första som hölls under rådande inbördeskrig.

Sedan Unita började delta i de allmänna valen 1992 har partiets officiella stöd skiftat men sedan 2012 hela tiden vuxit sig större samtidigt som MPLA:s vinstmarginaler blivit mindre.

Valdeltagandet i år var endast 45,65 procent – att jämföra med 2017 års 76,13 procent. Dessutom har huvudstaden Luanda och Angolas politiska och ekonomiska hjärta blivit en högborg för Unita.

Maktförskjutningar

En utveckling som torde svida i ögonen på MPLA som i samband med självständigheten 1975 kontrollerade huvudstaden och de kringliggande regionerna, medan Unita hade starkt stöd på landsbygden, särskilt i östra delarna av landet nära gränsen till Kongo-Kinshasa och i söder, varifrån Unita länge hämtade stöd från apartheidregimen i Sydafrika (som också kontrollerade Namibia).

En omritad politisk karta som löper jämsides med en generell önskan efter nya alternativ:

– Den gängse uppfattningen är att landet är redo för förändring, säger Âurea Mouzinho, ekonom knuten till Global Alliance for Tax Justice, till BBC.

Uppförsbackar och utmaningar

Presidenten och tillika MPLA-ledaren João Lourenço tillträdde 2017 och påbörjade reformer och ett antikorruptionskorståg som redan gjort honom till ovän med många inom den egna MPLA-apparaten. Således har João Lourenço en uppförsbacke att klättra såväl politiskt som ekonomiskt för att hålla sig kvar vid makten.

Den förre försvarsministern blev president i Angola efter att hans seglivade och nyligen bortgångne företrädare José Eduardo dos Santos öppnade upp den oljerika nationen för utländska investerare och lät statsapparaten bli en förlängd privat plånbok för hans familjemedlemmar och allierade. MPLA:s rötter i sociala befrielserörelser ersattes under dos Santos styre till en vänsterpolitisk front för nepotism och korruption.

João Lourenço har vidtagit kraftåtgärder för att komma åt korruptionen som sträcker sig djupt in i samhällskroppen – samtidigt som MPLA gått från idealistisk rörelse till marknadsinriktad rörelse med avlönad personal som nått sina positioner tack vare dos Santos initierade maktstrukturer.

Olja, inflation och matosäkerhet

Seglivade prisosäkerhet kring oljepriser, global inflation och ökad matosäkerhet är emellertid de främsta utmaningarna för den angolanske presidenten.

Inflationen i Angola är närmare 22 procent och landets finansministerium försöker febrilt att jaga ikapp pengar som gick vilse i dos Santos byggboom under 2010-talet, allt som ett led i ett antikorruptionskorståg som president Lourenço på sikt hoppas återställa MPLA:s sargade anseende hos breda folklager.

Huruvida Unita med tiden kommer att acceptera valresultatet och arbeta vidare med det utomparlamentariska stöd som rörelsen lyckats säkra genom ett långsiktigt gräsrotsarbete med egna radiokanaler och mediealternativ återstår att se.

MPLA:s ”brutna löften” är Unitas trumfkort i sin fortsatta jakt på ett eventuellt maktskifte i Angola, vilket skulle bli det första i landets snart 50-åriga historia.

Utbredd apati

För João Lourenço är den bästa chansen till fortsatt förtroende bland angolaner paradoxalt nog en fortsatt utveckling av politiska reformer, förbättrade möjligheter till oberoende press att rapportera utan censur eller trakasserier och hårda tag mot korruption.

En politisk agenda som hittills försvagat MPLA och stärkt Unita – men en agenda som på sikt kan ge president Lourenço den politiska trovärdighet som han så öppet strävar efter.

En stor utmaning för samtliga makthavare och politiker som eftersträvar politiskt inflytande i Angola är att förvandla utbredd apati, framför allt bland unga, till samhällsengagemang:

– Jag känner att det inte spelar någon roll om jag röstar eller inte. För mig skulle den största tillfredsställelsen vara att den nuvarande staten och den framtida staten helt enkelt löser sociala problem. Vem som styr är inte det viktigaste för mig, säger entreprenören och studenten Sebastião Florentino till Africa News.

LÄS ÄVEN:
Angola: Strid om ex-presidents döda kropp
Vart är Angola på väg?
Polisen i Angola ber om ursäkt för övervåld

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.