Indonesien vill underlätta ”utvecklingsfasen” i Västpapua genom att dela upp regionen i fem provinser – från dagens två. Allt sker samtidigt som den väpnade konflikten mellan indonesisk armé och självständighetsrörelser trappas upp och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (OHCHR) konstaterar att så många som 100 000 västpapuaner kan ha tvingats i intern landsflykt sedan 2018.
VÄSTPAPUA | När Indonesiens implementerade specialautonomistatus i Västpapua löpte ut 2021 väcktes frågetecken om Jakartas legitima styre över sin östra provins – samt hur den konfliktpräglade och självständighetstörstande västra halvan av Nya Guinea skulle fortsätta att lyda under den indonesiska staten.
Svaret från Indonesiens president Joko Widodo var att ytterligare stycka upp Västpapua från dagens två provinser – Papua och Västpapua – till totalt fem.
Det handlar om en politisk manöver med stora regionala konsekvenser, enligt flera källor som Tidningen Global varit i kontakt med.
– Många beslutsfattare på lokal nivå känner noll engagemang för de problem som lokalbefolkningar kämpar med. Dessa personer är mer undergivna den indonesiska centralregeringen, säger en lokal människorättsarbetare till Tidningen Global.
Nya potentater, nya maktstegar
Det är också dessa nya slags potentater som med ett snabbt bildande av nya provinser, med sina respektive nya beslutsfattande kammare och organ, kommer att åtnjuta utökade maktbefogenheter och nya politiska stegar att klättra uppför.
Enligt president Widodo ska de nya provinserna underlätta för vad Indonesien anser vara en ”utvecklingsplan” för önationens i särklass största och ekonomiskt viktigaste landsände.
Det är i Västpapua som naturresurserna finns – däribland olja, mineraler och några av planetens största och ännu orörda skogsområden.
Men det också här som en stor andel av världens sista icke-kontaktade ursprungsfolk lever, samt platsen för en av världens minst bevakade väpnade konflikter – och humanitära katastrofer.
100 000 internflyktingar sedan 2018
FN:s kommitté för mänskliga rättigheter (OHCHR) konstaterar i en rapport publicerad i samarbete med en västpapuansk flyktingorganisation att mellan 90 000 och 100 000 personer har tvingats i intern exil sedan konfliktens senaste upptrappning skedde 2018.
Mörkertalet när det gäller människorättsövergrepp – utomrättsliga avrättningar, gripanden, fall av tortyr och förföljelse – tros vara högt då de flesta oberoende människorättsarbetare och organisationer i Västpapua arbetar under starkt tryck – och upprepade anklagelser om att gå den västpapuanska väpnade befrielserörelsen OPM:s ärenden.
I ett skede när konflikten trappas upp (läs bland annat Tidningen Global #443) blir den indonesiska statens provinsinitiativ enkom fotogen över en redan sprakande brasa, menar en människorättsarbetare som Tidningen Global talat med:
– Det råder ingen tvekan om att den väpnade konflikten kommer att öka som en följd av Jakartas beslut om nya provinser.
* * *
Läs även:
Tortyr, dödsfall och upptrappat våld i Västpapua
Första AP-fonden ovetande om MR-brott vid gruvprojekt i Västpapua
Gruvplaner i krigets Västpapua ”ett katastrofrecept”
Årets Pandabok stänker kunglig glans över våldtaget Västpapua
Klas Lundström
