Nyheter

Krympande demokratiskt utrymme i Jordanien

Journalister protesterar mot inskränkningar i pressfriheten framför parlamentet i Amman, september 2011.

Utrymmet för jordanier att utöva sina medborgerliga rättigheter har krympt under de senaste fyra åren, uppger människorättsorganisationen Human Rights Watch. Politiska och fackliga aktivister liksom journalister trakasseras och grips i syfte att slå ned på oliktänkande menar organisationen.

JORDANIEN |  – Det finns ett akut behov att ta itu med den nedåtgående spiral vad gäller rättigheter som vi ser i Jordanien i dag. Att ”upprätthålla stabilitet” få­r aldrig rättfärdiga brott mot människors rättigheter och att stänga ett utrymme som varje samhälle behöver, säger Lama Fakih, Mellanösternchef på Human Rights Watch på organisationens hemsida.

Jordanska myndigheter anklagas av Human Rights Watch för att använda flera olika lagar, bland annat en antiterrorlag från 2006 och en lag mot cyberbrott från 2015, för att trakassera och gripa aktivister och medlemmar av politiska partier och oberoende fack, liksom journalister. I många fall trakasseras även familjemedlemmar. 

Human Rights Watch har granskat och utrett 30 fall mellan 2019 och 2022 där människor har gripits och anklagats för brott för att de fredligt har uttryckt sina politiska åsikter på sociala medier eller i samband med demonstrationer. Organisationen har också gjort en enkätundersökning med 42 jordanska aktivister om deras erfarenheter med rättsväsendets myndigheter i landet.

Jordanien införde undantagstillstånd 2020 på grund av covid-19-pandemin och det i kombination med andra lagar som beskrivs som vaga och omfattande har berett mark för vad som närmar sig en ”systematisk kampanj för att kväsa fredlig opposition och tysta kritiska röster”, enligt Human Rights Watch.

I de fall som Human Rights Watch har utrett berättar släktingar till de som gripits att deras nära satts i isoleringscell samt nekats tillgång till advokat. De flesta greps av en av landets två viktigaste säkerhetstjänster, vissa åtalades men åtalen lades senare ned, i andra fall hölls personerna gripna under längre tid utan att åtalas och bara ett fåtal fall ledde till rättegång. I flera fall uppmanades de gripna att underteckna ett kontrakt om att inte förolämpa landets kung Abdullah II eller säkerhetstjänsterna.

Kung Abdullah II har under 2021 dels bett en av säkerhetstjänsterna att begränsa dess inblandning i frågor som inte rör underrättelse eller säkerhet och dels sammankallat en kommitté om att modernisera landets politiska system. Kommittén rekommenderade bland annat behovet av fullständig ”respekt för mänskliga rättigheter och skapandet av en trygg plats för grundläggande friheter som skulle möjliggöra politiskt deltagande”.

Trots försöken till reform har bara små förändringar skett enligt Human Rights Watch som också pekar på att organisationen Civicus Monitor, som dokumenterar läget för civilsamhället i 197 länder, har nedgraderat landets status vad gäller medborgerliga rättigheter från ”blockerade” till ”undertryckta” i december 2021. Detta bland annat med hänvisning till hur landets regering hanterade en konflikt med lärarfacket över lärarlönerna – i samband med konflikten gjordes razzior mot fackets kontor och flera fackliga medlemmar greps, varpå facket upplöstes.

Human Rights Watch pekar på att trots att USA och EU, som är samarbetspartner och biståndsgivare, har betonat vikten av rättssamhälle och reformer av Jordanien så har deras program inte hindrat den nedåtgående spiralen vad gäller fri- och rättigheter i landet. Organisationen uppmanar Jordaniens myndigheter att göra de lagar som nu används repressivt mindre vaga, och upphöra med trakasserier av de som på ett fredligt sätt ger uttryck för kritik eller politiska åsikter i stort.

– Det är tveksamt om Jordaniens politiska reformprogram kommer att lyckas i ljuset av det förvärrade läget för yttrandefrihet- och organiseringsfrihet runt om i landet. Jordanska myndigheter bör vidta omedelbara steg för att vända på stängningen av det offentliga rummet och tillåta jordanier att fullt ut delta i det sociala och politiska livet i landet utan hinder, säger Lama Fakih.

* * *
Läs mer:
Två kvinnor mördade på två dagar av män de refuserat
Syskonbråk i palatsen skakar Jordanien
Stor arbetslöshet spås i Jordanien

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Nyheter

Víctor Jaras påstådda mördare utlämnad till Chile

Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, till vänster.

En av de mest symboliska och långdragna rättsprocesserna kopplade till Augusto Pinochets blodiga regim når äntligen sin slutpunkt när en nyckelperson i mordet på sångaren Víctor Jara 1973 har utlämnats till Chile för att ställas inför rätta.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.