Sedan protesterna i Iran bröt ut efter den kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död i mitten av september har afghanska kvinnor vid flera tillfällen manifesterat till stöd för de iranska kvinnorna. Många ser också paralleller mellan de iranska kvinnornas kamp för frihet och de afghanska kvinnornas strid för grundläggande rättigheter. Samtidigt fortsätter protesterna i Iran som snart har pågått i tre veckor och där kampen nu också förs i skolor och på universitet.
IRAN/AFGHANISTAN | ”För alla Mellanösterns kvinnor” och ”Från Afghanistan till Iran, kvinnor mot shia- och sunnitalibaner”. Så står det skrivet på en vägg i Iran, bakom budskapet står ett iranskt graffitikollektiv skriver journalisten Khosro Kalbasi Isfahani från BBC Monitoring på Twitter i något som sammankopplar de iranska kvinnornas kamp med kvinnors rättigheter i Mellanöstern i stort, och inte minst med Afghanistan.
I ett filmklipp på Twitter syns en grupp kvinnor i Afghanistan manifestera till stöd för kvinnorna i Iran. De håller upp bilder på Mahsa Jina Amini och andra kvinnor och håller i plakat. Ett lyder: ”Iran har rest sig, nu är det vår tur”. Ungefär 25 afghanska kvinnor hade samlats utanför Irans ambassad i Kabul den 29 september för att skandera de iranska kvinnornas slagord – ”Kvinnor, liv, frihet”. Talibaner sköt i luften och tvingade bort demonstranterna men klippet visar hur afghanska kvinnor riskerar sin frihet inte bara för sina egna rättigheter utan också väljer att ta strid för andra kvinnors rätt.
Ända sedan talibanerna tog makten över Afghanistan den 15 augusti 2021 har afghanska kvinnor fortsatt att protestera mot de begränsningar av deras liv som gruppen har tvingat på dem sedan dess. De har protesterat mot det faktum att tonårsflickor hindras från utbildning i nästan hela landet och mot att talibanerna har beordrat kvinnor att klä sig i burqa i offentligheten och mot uppmaningen att kvinnor ska hålla sig i hemmet.
Nyhetssajten Middle East Eye har talat med flera afghanska kvinnor som ser på de iranska protesterna med viss ambivalens: glädje över att så många kvinnor i grannlandet står upp för frihet och kräver ett slut på sin ”diktatur” – i många fall med stöd av iranska män, sorg över att läget i deras eget hemland under det senaste året har försämrats och att många afghanska män varken vågar eller vill stå upp för deras rättigheter.
– Var är männen, undrar den 26-åriga entreprenören Karima Katayon som bor i huvudstaden Kabul retoriskt i intervjun med Middle East Eye innan hon själv svarar:
– Sanningen är att våra problem inte började med talibanerna. 50 eller kanske 60 procent av min rädsla handlar om talibanerna men resten handlar om folket självt. Tro mig, om Afghanistans män stod vid deras kvinnors sida skulle ingen grupp, varken talibanerna eller Islamiska staten [IS] kunna tvinga på oss sådana regler, fortsätter hon.
Protesterna mot talibanerna har i hög grad bestått av kvinnor men också män har också försökt att protestera mot exempelvis skolstängningar och klädkrav. När talibanerna i augusti på nytt stängde fem högstadieskolor för flickor Paktiaprovinsen i östra Afghanistan protesterade män på gatorna, och i flera andra provinser har lokala åldermän uppmanat talibaner att öppna flickskolor.
Men kvinnor som Zholia Parsi beklagar att män i Afghanistan inte följer de iranska männens exempel i att stödja kvinnorna men betonar att läget för afghanska kvinnor skiljer sig drastiskt från Iran:
– Kvinnorna i Afghanistan är just nu upptagna med att kräva grundläggande saker. Rätten till utbildning för tonårsflickor. Rätten för arbete för alla kvinnor. Rätten att resa utan rädsla. Vi har en lång väg att gå innan vi kan göra det kvinnorna i Iran gör, säger hon till Middle East Eye.
Medan tonårsflickor kämpar för rätten till utbildning i Afghanistan har de protester som bröt ut i Iran i mitten av september kommit att karaktäriseras i allt högre grad av att unga skolflickor deltar i protesterna såväl på gator och torg som inne på sina skolor. Bilder sprids på sociala medier av hur skolflickor med slöjan avtagen räcker fingret mot en bild av ayatolla Ali Khamenei, eller hur skolflickor på en skolgård ropar till en man från den ökända och fruktade paramilitära basijimilisen ”dra härifrån basiji” med sina slöjor i händerna.
Filmen uppges vara från staden Shiraz, men BBC har inte kunnat bekräfta det. Även på ett par universitet pågår protester. ”Det här är inte bara en protest. Det här är början på en revolution” skanderar studenter på ett filmklipp som sägs vara från ett universitet i Mashhad tisdagen den 4 oktober.
Protesten där gav också uttryck för solidaritet med studenter vid teknologiska Sharifuniversitetet i Teheran där sammanstötningar mellan studenter och iranska säkerhetsstyrkor bröt ut i början av oktober och där styrkor har gått in med tårgas på universitetsområdet. Samtidigt har studenter också protesterat vid flera andra universitet i städer som Yazd, Kermanshah, Sanandaj och Shiraz, enligt The Guardian. Det finns också rapporter om att grupper av studenter har gått ut i strejk, något som har en historisk tyngd betonar Karim Sadjadpour, forskare vid den globala tankesmedjan Carnegie Endowment. ”Iranska studenter börjar att strejka. 1978 bidrog strejker bland studenter, i basaren och oljearbetare till att fälla shahen”, skriver han på Twitter och hänvisar till perioden innan revolutionen 1979.
De växande protesterna inom skolor och universitet verkar också oroa Irans ledning. I onsdags anklagade landets utbildningsminister Yousef Nouri ”fienden” för att ligga bakom protesterna där. Att demonstranterna framför allt utgörs av unga är något som bekräftas av landets revolutionsgarde (IRGC). Revolutionsgardets Ali Famdavi har meddelat att snittåldern på de som har gripits är femton år och han hävdar att det handlar om unga människor som uppmanas av sociala medier och utländsk media att ”offra sig själva”, rapporterar al-Monitor. En av de unga människor som nu har dödats är 17-åriga Nika Shakarami som demonstrerade mot slöjtvånget och försvann den 20 september, efter att hon meddelat vänner att hon jagades av säkerhetspolisen.
Även om läget skiljer sig åt mycket vad gäller kvinnors rätt i Afghanistan och Iran, och protesterna i Iran nu riktar sig lika mycket mot den islamiska regimen som mot slöjtvånget, så finns det ett gemensamt krav. Att män inte ska styra kvinnors klädsel och frihet. I intervjun med Middle East Eye förklarar Karima Katayon och Zholia Parsi att de vänder sig mot talibanernas klädkrav och mot att talibanerna försöker diktera deras religion för dem:
– När vi protesterade så protesterade vi inte mot hijaben. Vi protesterade mot kravet att bära en chador eller en niqab, vi vet vad islam är. Vi vet hur vi ska klä oss, säger Zholia Parsi som förklarar att hon vid flera gånger har stoppats av talibaner på gatan men att hon hittills inte har utsatts för våld:
– De har stoppat mig och kallat mig saker. De har förolämpat mig för hur jag klär mig men jag kommer inte att ändra vem jag är för dem. De måste veta att jag är afghan. Jag är muslim. Det är så här jag klär mig, säger hon till Middle East Eye.
* * *
Läs även:
Fortsatta protester när Irans kvinnor kräver frihet
Protester i Iran mot ökade matpriser
”Häpnadsväckande repression” mot afghanska kvinnor
