ISRAEL-PALESTINA | 2015 greps den då trettonårige pojken Ahmad Manasra av israeliska styrkor anklagad för att tillsammans med sin kusin ha knivskurit två israeler, varav en trettonårig pojke, i ockuperade östra Jerusalem. Under förhören hotades han och hade ingen advokat närvarande enligt Amnesty International. Israelisk domstol fann att Ahmad Manasra inte själv hade knivskurit någon men 2016 dömdes han ändå för mordförsök efter att Israel året innan hade sänkt straffrättsåldern till tolv år för vissa brott.

Sedan dess har Ahmad Manasra suttit fängslad, och i november förra året sattes han i isoleringscell. I mitten av augusti i år beslutade en israelisk domstol att hans tid i isolering skulle förlängas med sex månader. Han har nu snart suttit isolerad i ett år med undantag för två månader då han låg inlagd på sjukhus. Han är i dag 20 år och har diagnosticerats med schizofreni, han lider av depression och självmordstankar.

– Ahmed Manasra kände inte ens igen sin egen familj, säger Khaled Quzmar när han talar under rubriken ”Inburad barndom” på organisationen Forum Civ:s kontor i Stockholm, i ett samtal lett av Ibtihal Al Aloul, programhandläggare på Forum Civ.

– Han greps när han var tretton år, han behandlas som en terrorist när han borde ses som ett offer, fortsätter Khaled Quzmar som har haft ett späckat schema under sitt besök med seminarium i såväl Göteborg som Stockholm liksom möten med politiker.

Enligt Amnesty International är behandlingen av Ahmad Manasra inte unik utan snarare del av ett mönster av ”diskriminering av palestinska barn” inom det israeliska straffrättsliga systemet där internationell standard inte möts. Årligen grips mellan 500–700 palestinska barn varav vissa är så unga som tolv år, och de åtalas generellt i israeliska militärdomstolar – Israel är ett av få länder i världen där barns fall prövas i militärdomstol. Den vanligaste åtalspunkten är att de har kastat sten mot israeliska soldater, ofta i samband med att den israeliska armén gör räder in i palestinska städer och byar. I januari i år satt också 20 barn isolerade i israeliska fängelser enligt Defense for Children International – Palestine.

– Barn drabbas av ockupationen på alla sätt i sina liv. Det finns ingen säker plats, ibland känner jag nästan att barnen i fängelse har haft tur, säger Khaled Quzmar. 

Det han syftar på är de många palestinska barn som dödas av israeliska styrkor. Fram till i mitten av augusti i år hade minst 37 palestinska barn dödats i år, varav 17 barn dödades under strider mellan Hamas och Israel i Gaza den 5–7 augusti, enligt FN. Sammanlagt uppger den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem att 2 198 palestinska minderåriga har dödats av israeliska styrkor mellan september 2000 då andra intifadan bröt ut och fram till juli i år.

Ett av barnen som har dödats i år är tolvåriga Mahmoud Samoudi som sköts i magen av israeliska soldater i Jenin på ockuperade Västbanken i slutet av september. Den 10 oktober avled han av sina skador. Ett annat uppmärksammat dödsfall är den blott sjuåriga Rayan Suleimans död i Hebron. Han dog i slutet av september efter att tillsammans med sina bröder ha blivit jagad av israeliska soldater. När soldaterna dök upp utanför hemmet, bankade på dörren och hotade att gripa barnen, kollapsade Rayan Suleiman och dog av hjärtstillestånd, sannolikt på grund av hans kropp utsöndrade stora mängder adrenalin av den stress han befann sig i.

– Han dog på fläcken av rädsla, sade hans pappa till nyhetsbyrån AP.

Khaled Quzmar jobbade i över 20 år som försvarsadvokat i Israels system av militärdomstolar innan han klev in i civilsamhället. Det han såg under tiden i militärdomstolarna var ett mönster som han menar är utformat med ett särskilt syfte:

– Det är ett program för att skada barnet psykologiskt och försätta barnet i en situation där ingen kan hjälpa, ingen är med dig förutom förhörsledaren. Föreställ dig att vakna mitt i natten, med tiotals soldater som har omringat ditt hem, du kanske till och med väcks med en M16 [automatkarbin], förses med ögonbindel och handbojas och sätts i en jeep med fyra soldater runt omkring dig, säger Khaled Quzmar och förklarar att det inte är ovanligt att barn förödmjukas, örfilas eller sparkas i samband med ett gripande.

Defense for Children International – Palestine grundades 1991 och jobbade i mitten av 1990-talet bland annat med att erbjuda psykosocialt stöd till barn som hade suttit fängslade, i dag sköts det av andra aktörer med expertis på området. Khaled Quzmar förklarar att för många barn, och deras familjer, kan det vara svårt att se behovet av hjälp eftersom de fängslade barnen ofta ses som hjältar av samhället i stort. Men det kan också handla om att barnen är traumatiserade av tiden i fängelse, för att de verbalt eller fysiskt har misshandlats, eller har utsatts för psykologisk tortyr:

– De barn som inte får stöd kommer att få det svårt i framtiden, vissa barn återvänder inte till skolan, vissa tycker det är svårt att bo med sin familj eftersom de har vant sig vid att bo med folk i sin egen ålder som har befunnit sig i samma situation, säger Khaled Quzmar och fortsätter:

– Med hjälp av psykosocialt stöd kan man integrera barnen tillbaka till samhället.
Han betonar vikten av att hjälpa barnet, övertyga det att fortsätta skolan och att bry sig om sin framtid – att barnet kan känna trygghet igen. Ett arbete som dock lätt omkullkastas.

– Allt arbete vi gör som människorättsorganisation och som barnrättsorganisation kan barnet på en enda kväll glömma när han ser [de israeliska] soldaterna som gör räder och slår in dörrar, griper folk och ibland kanske dödar ett barn på gatan, så det är inte lätt.

Ungefär 50 procent av de fängslade palestinska barnen sitter i fängelser som ligger inne i Israel snarare än på ockuperad palestinsk mark, vilket är ett brott mot den fjärde Genèvekonventionen som förbjuder bortförandet av fångar till anläggningar utanför ockuperad mark. Förflyttningen av fångar innebär ytterligare påfrestningar på barnen och deras familjer. Många familjemedlemmar har ingen möjlighet att besöka sina barn eftersom de helt enkelt inte får tillstånd att resa in i Israel. Även för de som ges tillstånd är det en komplicerad procedur. För att få tillstånd måste man också hantera det den israeliska advokaten Michael Sfard har kallat den ”monstruösa byråkratin” där det krävs ett tillstånd från militären att få resa in i Israel, ett tillstånd från den så kallade civila administrationen – en militär enhet som hanterar civila frågor för palestinier som lever under ockupation – och ett tillstånd från den israeliska kriminalvården IPS. Dessutom ska detta koordineras med säkerhetstjänst och polis. Till detta kommer också stressen för att allt ska klaffa när besökstid och tillstånd är i hamn – resdagarna blir för familjerna ofta långa, inte minst på grund av alla vägspärrar som ska passeras.

– Familjerna börjar ofta resa  klockan 3, 4 på natten för att se sitt barn under en halvtimme. Besöket sker med glasväggar emellan, de får inte röra vid varandra, och de får tala med hjälp av mikrofoner. Besöken är väldigt viktiga men innebär också lidande för både barnet och för familjen, säger Khaled Quzmar.

Det har gått ett år sedan Israels försvarsminister Benny Gantz terrorstämplade sex palestinska människorättsorganisationer. En av dessa var Defense for Children International – Palestine. Såväl USA som EU har under året som gått ifrågasatt underlaget som Israel har delgivit dem och menar att det inte finns någon bevisning för de anklagelser som Israel har riktat mot organisationerna.

Människorättsförsvarare i Palestina är vana vid att trakasseras, gripas och möta hinder i utövningen av sitt arbete. Så även Khaled Quzmar som kallades till förhör av Israels underrättelsetjänst Shin Bet i augusti i år. Organisationens kontor i Al-Bireh på Västbanken har utsatts för razzior av israeliska styrkor och deras material har beslagtagits.

– I över tio år har vi utsatts för attacker från israelisk säkerhetstjänst men de har misslyckats med att tysta oss, säger Khaled Quzmar som menar att terrorstämplingen från Benny Gantz sida är en vedergällning för att palestinska människorättsorganisationer försöker få honom ställd inför rätta i Internationella brottmålsdomstolen för krigsbrott i samband med ett krig mellan Israel och Hamas i Gaza 2014 då han var överbefälhavare för Israels militär. I februari 2021 beslutade ICC att man har jurisdiktion i Västbanken, Gaza och östra Jerusalem trots att Israel inte är medlemmar i ICC, eftersom Palestina är det sedan 2015.
 
– De kriminaliserar alla från de här [sex] organisationerna och alla som har något med dessa organisationer att göra. Vi anställda är måltavlor men eftersom vi är människorättsförsvarare så fortsätter vi vårt arbete, vi vet att det ibland finns ett pris att betala för att utföra det här arbetet.

Som många andra palestinier aktiva i civilsamhället betonar Khaled Quzmar att palestinierna inte bara är drabbade av israelisk ockupation utan också av israelisk apartheid och kolonisering. Apartheid bygger på institutionaliserat förtryck och dominans, utövat av en folkgrupp mot en annan, och är ett brott enligt folkrätten. Apartheidanklagelsen har länge varit ett rött skynke för Israel men under senare år har de kämpat emot den i motvind. Efter att palestinska människorättsorganisationer i många år har anklagat Israel för apartheid har andra organisationer följt efter. B’Tselem konstaterade i januari 2021 i rapporten ”A regime of Jewish supremacy from the Jordan River to the Mediterranean Sea: This is apartheid” att det nu råder apartheid i såväl Israel som de ockuperade palestinska områdena.

Några månader senare kom Human Rights Watch fram till samma ståndpunkt och i februari i år drog Amnesty International samma slutsats i en rapport där man också uppmanade ICC att inkludera brottet apartheid i den utredning som ICC genomför över brott i de ockuperade palestinska områdena. Amnesty International uppmanade också länder med universell jurisdiktion att ställa ansvariga inför rätta. 
 
– Som palestinier inom civilsamhället kom vi till den här slutsatsen för länge sedan. Tidigare kritiserades vi när vi talade om apartheid men nu har det börjat användas över hela världen, säger Khaled Quzmar och betonar vikten av ansvarsutkrävande för att sätta stopp för brott mot palestinierna.

– Om det internationella samfundet är tyst kring Israels brott kommer de att fortsätta och vi kommer att fortsätta se fler offer.

– Som människa är det nödvändigt att stå upp för rättvisan och internationell rätt, säger Khaled Quzmar.

* * *
LÄS MER
Krav på Israel att lyfta terrorklassning
Israelisk ”apartheidlag” röstades ner
FN fördömer ny expansion av israeliska bosättningar