HAITI | Flera oberoende ickestatliga organisationer på plats i Haiti varnar för att det karibiska samhället står på randen till total kollaps – samtidigt som FN:s säkerhetsråd fortsätter diskutera hur att bäst tackla det urspårade säkerhetsläget, den pågående koleraepidemin och desperat fattigdom till följd av den globala inflationen, larmar FN:s världsmatprogram (WFP).

Hungerkatastrofen i Haiti har blivit så akut att WFP numera talar om ”katastrofala nivåer” där 4,7 miljoner människor upplever akut hunger och 1,8 miljoner lider av akut undernäring.

Det är första gången som tusentals haitier upplever WFP:s nivå fem, vilket är den nivå som annars endast tillskrivits svältkatastrofer i krigsmiljöer.

Haiti är å andra sidan i händerna på laglöshet och utelämnade åt organiserad brottslighet sedan mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021.

Särskilt i huvudstaden Port-au-Prince har säkerhetsläget blivit så akut och de kriminella grupperna så dominerande att USA och Mexiko på allvar påbörjat en diskussion om att gå bortom FN:s ramverk och ”bekämpa gängen” i Haitis politiska och ekonomiska hjärta. USA och Mexiko har särskilda intressen i att se ett mer stabilt Haiti, båda länder blir tillflyktsorter för haitier som lämnar den karibiska ön för att söka efter nya liv på fastlandet.

– Under 20 år som verksam i Haiti har jag aldrig sett något liknande. Våldet är överallt och berör alla. De mest utsatta människorna bokstavligen kämpar med att överleva då humanitärt bistånd inte når fram till dem, säger Fiammetta Cappellini, vid den italienska biståndsorganisationen Avsi Foundation, till The Guardian.

***
Läs mer:
Ett tidlöst skott i Karibien (Global granskar: Haiti)
FN-chef vill ”säkerhetsstödja” Haiti
Larm om humanitär katastrof i Haiti

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.