Vintern närmar sig och politiker talar om energikrisen samtidigt som världens ledare just avslutat klimattoppmötet COP27. Energipolitiken är på tapeten och kärnkraften upplever en renässans – men i vanlig ordning förblir frågan om uranproduktionen förpassad till marginalerna. Höjda uranpriser har bäddat för investeringar, däribland i Niger.
GLOBAL GRANSKAR: Energikris, kärnkraft och Opec – del 2 | I debatten om energikris och politiska löften om nya moderna kärnkraftverk ignoreras en viktig, men avgörande, detalj. Uranets härkomst, ursprung och miljöpåverkan.
Uran är det radioaktiva grundämne som är en oumbärlig ingrediens i allt kärnkraftsproduktion och som upplevt stora marknadsprisfluktuationer efter Ukrainakrigets början och sanktioner på rysk gas i Europa.
Investerare inom urangruvdrift har därför bråda dagar att säkra nya fyndigheter och påbörja nya utvinningar. En lyckosam utpost ända sedan den första uranruschen gick av stapeln under 1940-talet är Niger där västerländska bolag – framför allt franska och kanadensiska – har gjort stora pengar tack vare riklig urantillgång, bristande statlig miljötillsyn och uteblivna kontroller av arbetsvillkor för underleverantörer.
Dasa – Nigers nya uranmecka
Den 5 november i år bevittnade 800 utvalda gäster – däribland politiska dignitärer och representanter för de ansvariga gruvbolagen, kanadensiska Global Atomic och nigeriska Somida och lokala stampotentater – jungfrusprängningen till en av planetens största uranfyndighetsplatser i norra Niger, nära gränsen till Algeriet.
Det handlar om Dasa-projektet i Tim Mersoï-ravinen.
Redan 2025 beräknas de första ”gula kakorna” – som till en procent består av uran-235 och frammanar en kedjereaktion – transporteras ut ur Niger som har världens fjärde största uranreserver och förser den globala marknaden med 5 procent av allt uran samtidigt som det nordafrikanska landet själv har stora problem med att säkra tillgång till elektricitet åt sina 24 miljoner invånare.
Uranutvinning sedan 1971
Uranutvinning i Niger gick av stapeln 1971 och har ända sedan starten varit omsvärmat med korruption, maktmissbruk och extern påverkan (framför allt från Frankrike) samt varit måltavla för terrororganisationers operationer.
I vanlig ordning låter såväl kanadensiska bolagsrepresentanter som nigeriska makthavare allmänheten veta att det inte finns några risker med uranutvinning och att inkomsterna från produktionen kommer att ”komma alla nigerier till del”.
De första 50 åren av uranproduktion i Niger, starkt påverkad av franska intressen, har hittills inte lagt grunden till ett stabilt välfärdssamhälle. Tvärtom ökar extrem fattigdom i Niger och berör numera mer än fyra av tio invånare – eller tio miljoner nigerier.
”Antalet absolut fattiga i Niger förväntas fortsätta öka på grund av den snabba befolkningstillväxten. Dessutom har pandemin begränsat hushållens tillgång till grundläggande tjänster, såsom hälsa och utbildning”, konstaterade Världsbanken i en analys i februari i år, före Ukrainakrigets utbrott, stigande inflation och medföljande rubbningar av den globala tillgången på bränsle och livsmedel.
Uranrusch och hälsoproblem
Klart är också att stora summor kommer att göras på Dasa-projektets uranfyndigheter. Kanadensiska Global Atomic räknar med att uranproduktionen kommer att ske i en rad faser och kan på sikt utöver underjordisk produktion även mynna ut i ett dagbrott.
Sammanlagt handlar det om en potentiell utvinning av 20 000 ton ”gula kakor”.
Det senare har i många år varit föremål för utbredda hälsoproblem bland boende i anslutning till Nigers urangruvor och farleder där ”gula kakor” transporteras. Både ifråga om underjordisk utvinning, det vill säga urlakning (”in situ”), och dagbrottsproduktion är vattnet en delikat fråga. Radioaktivitet når såväl luften i form av damm eller når grundvattenådror och transporteras därefter vidare.
”Värre dag för dag”
Utan ordentliga och påkostade insatser för att skydda anställda och allmänheten från att exponeras för radioaktiva ämnen – både under produktion och långt efter att gruvorna övergivits kommersiellt – förblir urangruvor hälsovådliga platser för människor, djur och växter.
Men stigande uranpriser och en global debatt i kärnkraftens favör förpassar ursprungsfolk på Nigers landsbygd långt ner på agendan. En ojämlik utgångspunkt som flera gånger påtalats, men som icke desto mindre förblir aktuell, även när hösten 2022 övergår i vinter.
– Vad vi ser är miljökatastrofer och hälsorisker för lokalbefolkningen. Urbefolkningen i norra Niger befinner sig i frontlinjen för klimatförändringarna och uranbrytning förvärrar deras liv dag för dag, sade en lokal miljöaktivist i den nigeriska uranstaden Akokan till Geopolitical Monitor 2018.
LÄS ÄVEN:
Opec – maktkartellen som reste sig ur civilisationens vagga
Niger, Frankrike och urankupperna
Fakta: Niger – Saharas uranbrunn
Niger är till ytan tre gånger så stort som Sverige med 22 miljoner invånare och består främst av öken och halvöken.
Sedan självständigheten 1960 har Niger styrts av militärregimer under långa perioder. Nomadfolket tuaregerna för väpnad kamp för ökade sociala och politiska rättigheter och på senare år har extremistgrupper skapat stora spänningar.
Ekonomin baseras på export av uran, en industri som förblivit föremål för korruption, penningtvätt och maktkamp. General Salou Djibo, som avsatte president Mamadou Tandja i en statskupp 2010 ämnar kandidera i presidentvalet i december 2020.
Källor: BBC, Oxfam, Utrikespolitiska institutet.
