COLOMBIA | Colombias president Gustavo Petro, som valdes i augusti och som anses vara landets första vänsterledare, har lovat att söka andra lösningar än militära för att få ett slut på nästan 60 års krig och våld som utövas av väpnade grupper.

Redan innan regeringen hade tillträtt deklarerade både Petro och ELN att de ville börja nya fredsförhandlingar och för en månad sedan meddelade parterna att de skulle sätta sig vid förhandlingsbordet.

I ett gemensamt uttalande förklarade parterna att de hade samlats för att återuppta den politiska dialogen och ”bygga fred baserad på en demokrati med rättvisa”, skriver The Washington Post.

Vill arbeta ”för försoning”

Enligt The Guardian försäkrade regeringens chefsförhandlare Otty Patiño att regeringen samtalade ”med en organisation som vill ha verklig fred”. ELN:s förhandlare Pablo Beltrán tillade att man inte var fiender utan ”arbetade för försoning”.

Pablo Beltrán är ELN:s andreman och viktigaste talesperson som sedan 1980-talet har varit medlem av gerillagruppens centralkommando. Den colombianska tidningen El Espectador beskriver honom som en ”extremt stark och tuff förhandlare vid förhandlingsbordet”.

Fredssamtalen föregår i Caracas, Venezuela, och kommer att rotera mellan Venezuela, Kuba och Norge som ska verka som garantiländer.

Katolsk representant besöker Sverige

Monsignor Héctor Fabio Henao Gaviria, som var den katolska kyrkans representant i förberedelserna inför fredsförhandlingarna, besökte Sverige i slutet av oktober. Han träffade då svenska beslutsfattare för att samtala om de nya fredsförhandlingarna och om vad som krävs för att de ska lyckas.
Detta rapporterar Sanna Svensson, regional policyrådgivare för Latinamerika och Asien, och Eva Ekelund, policychef för Act Svenska Kyrkan i Svenska Kyrkans blogginlägg.
Den katolska ledaren sade bland annat att fredsförhandlingarna behöver ta sin utgångspunkt i att ELN har en helt annan logik än Farc-gerillan – de har inte en lika tydlig militär struktur utan är mer politisk med mer närhet till organisationer i de delar av landet där gerillagruppen historiskt har varit stark.
Han nämnde också att en ökad implementering av fredsavtalet med Farc är avgörande för att de nya fredsförhandlingarna med ELN ska vara trovärdiga, och att civilsamhället på lokal nivå är viktiga i dialogen.

Klassas som terroristorganisation

ELN grundades på 1960-talet av studenter, fackföreningsledare och präster som hade inspirerats av Kubas revolution. Gruppen tros ha omkring 4 000 medlemmar i Colombia och verkar även i Venezuela, där de driver illegala guldgruvor och narkotikahandel, enligt The Washington Post.

Efter att fredsavtalet från 2016 upplöste Farc-gerillan blev ELN Colombias största kvarvarande gerillagrupp och har ökat sin verksamhet i områden som tidigare kontrollerades av Farc.

Gruppen är känd för att iscensätta kidnappningar mot lösensummor och att angripa oljeinfrastruktur. Både USA och EU klassar ELN som en terroristorganisation.

* * *
LÄS MER
Colombia till presidentval – en andra valomgång krävs
Colombianska militärer erkänner brott mot mänskligheten
Ex-rebellen besegrade Tiktok-kungen i Colombia

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.