Publicerad 22 november, 2022
NyheterI måndags inledde Colombias regering och en delegation från vänstergerillan ELN nya fredssamtal. Tidigare förhandlingar bröt samman redan i inledningsstadiet för fyra år sedan.
COLOMBIA | Colombias president Gustavo Petro, som valdes i augusti och som anses vara landets första vänsterledare, har lovat att söka andra lösningar än militära för att få ett slut på nästan 60 års krig och våld som utövas av väpnade grupper.
Redan innan regeringen hade tillträtt deklarerade både Petro och ELN att de ville börja nya fredsförhandlingar och för en månad sedan meddelade parterna att de skulle sätta sig vid förhandlingsbordet.
I ett gemensamt uttalande förklarade parterna att de hade samlats för att återuppta den politiska dialogen och ”bygga fred baserad på en demokrati med rättvisa”, skriver The Washington Post.
Enligt The Guardian försäkrade regeringens chefsförhandlare Otty Patiño att regeringen samtalade ”med en organisation som vill ha verklig fred”. ELN:s förhandlare Pablo Beltrán tillade att man inte var fiender utan ”arbetade för försoning”.
Pablo Beltrán är ELN:s andreman och viktigaste talesperson som sedan 1980-talet har varit medlem av gerillagruppens centralkommando. Den colombianska tidningen El Espectador beskriver honom som en ”extremt stark och tuff förhandlare vid förhandlingsbordet”.
Fredssamtalen föregår i Caracas, Venezuela, och kommer att rotera mellan Venezuela, Kuba och Norge som ska verka som garantiländer.
Monsignor Héctor Fabio Henao Gaviria, som var den katolska kyrkans representant i förberedelserna inför fredsförhandlingarna, besökte Sverige i slutet av oktober. Han träffade då svenska beslutsfattare för att samtala om de nya fredsförhandlingarna och om vad som krävs för att de ska lyckas.
Detta rapporterar Sanna Svensson, regional policyrådgivare för Latinamerika och Asien, och Eva Ekelund, policychef för Act Svenska Kyrkan i Svenska Kyrkans blogginlägg.
Den katolska ledaren sade bland annat att fredsförhandlingarna behöver ta sin utgångspunkt i att ELN har en helt annan logik än Farc-gerillan – de har inte en lika tydlig militär struktur utan är mer politisk med mer närhet till organisationer i de delar av landet där gerillagruppen historiskt har varit stark.
Han nämnde också att en ökad implementering av fredsavtalet med Farc är avgörande för att de nya fredsförhandlingarna med ELN ska vara trovärdiga, och att civilsamhället på lokal nivå är viktiga i dialogen.
ELN grundades på 1960-talet av studenter, fackföreningsledare och präster som hade inspirerats av Kubas revolution. Gruppen tros ha omkring 4 000 medlemmar i Colombia och verkar även i Venezuela, där de driver illegala guldgruvor och narkotikahandel, enligt The Washington Post.
Efter att fredsavtalet från 2016 upplöste Farc-gerillan blev ELN Colombias största kvarvarande gerillagrupp och har ökat sin verksamhet i områden som tidigare kontrollerades av Farc.
Gruppen är känd för att iscensätta kidnappningar mot lösensummor och att angripa oljeinfrastruktur. Både USA och EU klassar ELN som en terroristorganisation.
* * *
LÄS MER
Colombia till presidentval – en andra valomgång krävs
Colombianska militärer erkänner brott mot mänskligheten
Ex-rebellen besegrade Tiktok-kungen i Colombia
