AFGHANISTAN | I förra veckan utsattes tre kvinnor och elva män för offentligt spöstraff i Logarprovinsen i östra Afghanistan. De piskades inför tusentals människor på en fotbollsarena och hade anklagats för äktenskapsbrott, stöld och homosexuellt sex, säger en tjänsteman från talibanerna till BBC.

Veckan innan hade 19 personer utsatts för offentligt spöstraff i Takharprovinsen i norra Afghanistan. Redan tidigare hade talibaner slumpmässigt utfört spöstraff i olika situationer, men nu har alltså de första spöstraffen utdömts av domstol.

– Den offentliga piskningen av kvinnor och män är en grym och chockerande återgång till en renodlad kompromisslös praxis av talibanerna. Det bryter mot det absoluta förbudet mot tortyr och annan misshandel enligt internationell rätt och får aldrig utföras under några omständigheter, säger Amnesty International Samira Hamidi på organisationens hemsida.

Talibanernas tolkning av sharia ska gälla

Talibanernas högste ledare Hibatullah Akhundzada beordrade den 14 november att sharialagar ska följas fullt ut. I talibanernas tolkning av islamisk rätt ingår offentliga avrättningar, amputationer och steningar, något talibanerna genomförde under sin första period vid makten på 1990-talet och fram till 2001.

Enligt Amnesty International pekar de nya offentliga spöstraffen på att talibanerna håller på att utveckla samma system som de styrde Afghanistan med för årtionden sedan. Människorättsorganisationen uppmanar talibanerna att omedelbart upphöra med kroppsstraff:

– Det brottsliga agerandet med offentliga spöstraff och alla andra former av kroppsstraff måste omedelbart och ovillkorligen stoppas och en formell rättsmekanism med rättvisa rättegångar och tillgång till rättsmedel måste införas. Det internationella samfundet måttet omedelbart intensifiera sin ansträngning för att försäkra att de facto-myndigheterna i Afghanistan upphäver alla grymma, omänskliga och förnedrande bestraffningar, säger Samira Hamidi.

Afghanska feminister varnade tidigt

Efter att talibanerna tog makten över Afghanistan på nytt i mitten av augusti 2021 hävdade flera ledande talibaner att deras nya styre skulle skilja sig från det tidigare.

Efter hand har de dock återgått till allt fler regelverk som bryter mot grundläggande rättigheter, som att många flickor förvägras skolgång, att kvinnor tvingas täcka sig helt i offentligheten och uppmanas att stanna i hemmet, och nyligen förbjöds kvinnor från att röra sig i offentliga parker och använda sig av gym.

Afghanska feminister och kvinnorättskämpar har från börjat varnat för att det inte finns någon skillnad på dagens talibaner och de som styrde landet på 1990-talet.

Bland annat skrev den afghanska journalisten Yasmeen Afghan (av säkerhetsskäl ett fingerat namn) i Tidningen Global redan i oktober 2021 att talibanerna hade blivit ”våldsammare och aggressivare för var dag som gått då de har stärkt sitt grepp över Afghanistan. De återinför sina strikta religiösa regler från perioden 1996–2001. Idén om ett talibanerna 2,0 har dunstat bort på en och halv månad”.

På den kritik som nu riktas mot talibanerna svarar de avfärdande. Zabihullah Mujahid, talesman för talibanernas regering menar att beskrivningen av spöstraff som en ”inhuman och grym handling” utgör en brist på respekt av islam, rapporterar RFE/RL.

* * *
LÄS MER
Ett halvår med talibanstyre har drabbat kvinnorna hårt
FN: Många tjänstemän dödade efter talibanernas maktövertagande
Nya förbud för kvinnor i Afghanistan

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto