TYSKLAND | Razziorna som inleddes vid 6-tiden på onsdagsmorgonen riktades mot 130 egendomar i elva tyska delstater. 25 misstänkta personer greps, varav 24 är från Tyskland och en är från Ryssland, och det finns 27 ytterligare misstänkta personer, enligt DW.

Ingripandet var riktat mot ett nätverk som enligt Tysklands justitieminister Marco Buschmann har kända kopplingar till Reichsbürger-rörelsen. Justitieministern hänvisade i ett uttalande till landets federala åklagarmyndighet som meddelar att det finns en misstanke om att ”en väpnad attack mot konstitutionella organ planerades”.

Reichsbürger-rörelsen (reischsbürger betyder ungefär ”medborgare i riket”) erkänner inte den tyska stat som bildades efter andra världskriget. Medlemmarna hävdar att dagens Tyskland i praktiken fortfarande är ockuperat av västmakterna USA, Storbritannien och Frankrike och de hävdar att det tyska imperiets gränser från 1937 fortfarande existerar, rapporterar DW.

Reichsbürger-rörelsens medlemmar finns framför allt i förbundslanden (delstater) Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern och Bayern, och det uppskattas finnas omkring 21 000 medlemmar runt om i landet, majoriteten är män. Bland medlemmarna är antisemitism och nazistisk ideologi, liksom högerpopulism vanligt.

Högerextremism ”största hotet” mot tysk demokrati

Många är beväpnade och polis uppskattar att det finns en beredvillighet att ta till ”allvarligt våld”. Ytterligare ett orosmoment har varit är att många medlemmar är tidigare soldater och som därför har fått militär träning. Enligt DW sköts en polis ihjäl 2016 av en Reichsbürger-medlem i samband med att polisen skulle beslagta hans vapenarsenal om 30 skjutvapen, och 2021 fanns flera medlemmar med bland de demonstranter som stormade trapporna till riksdagshuset i Berlin under protester mot landets covid-19-restriktioner.

Åklagare har pekat ut två personer som ledargestalter som endast identifieras som Heinrich XIII P R och Ruediger v P, där den senare har varit fallskärmsjägare och den förra är en prins som också var den person som gruppen ville inrätta som ny tysk ledare, rapporterar DW. En soldat som fortfarande har varit i tjänst, liksom flera reservister finns också bland de misstänkta. Det som utlöste den stora razzian var en utredning av en annan Reischsbürger-grupp som ska ha planerat att kidnappa landet hälsominister, Karl Lauterbach.

I våras förklarade den tyska inrikesminister Nancy Faeser att högerextremism utgör det största hotet mot Tysklands demokrati, och i maj publicerades en rapport om högerextremism inom tysk säkerhets- och underrättelsetjänst. Av 860 misstänkta fall i Tysklands säkerhetstjänster på federal- och förbundslandsnivå under perioden juli 2018 till juni 2021 hittades 327 fall av konkreta bevis på högerextremism.

I ett uttalande säger Nancy Faeser att onsdagens gripanden visar vilket hot Reichsbürger-rörelsen utgör:

– Utredningarna ger en glimt av det bottenlösa djupet av terrorhot från Reichsbürger-scenen. Vi vet hur vi försvarar oss med all vår kraft mot vår demokratis fienden, säger hon i uttalandet, rapporterar DW.

* * *
LÄS MER
Högerextremism fortsatt ”största hotet” mot tysk demokrati

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.