Kriminella gäng har tagit kontroll över stora delar av Haiti och tvingar tusentals människor att lämna sina hem. De använder ofta brutala metoder, också sexuellt våld, för att befästa sin makt. FN talar om ”krigsliknande situationer”. Samtidigt sprider sig ett kolerautbrott över Haiti där hälften av befolkningen är i akut behov av mathjälp.
HAITI | Haiti har i dagsläget runt 200 kriminella gäng av varierande storlek, nära 60 procent av huvudstaden Port-au-Prince kontrolleras av ligorna.
Deras verksamhet sträcker sig från narkotikahandel, kidnappningar och utpressningar till att skapa ”förbjudna zoner”. De avgränsar hela områden vilket i praktiken leder till utegångsförbud för att invånarna inte vågar vistas ute efter mörkrets inbrott.
En gäng-koalition blockerade i september ingången till Haitis främsta bränsleterminal vilket ledde till brist på diesel och bensin och tvingade företag och sjukhus att stänga sina dörrar.
Systematiska våldtäkter ”som ett krigsvapen”
De haitiska gängen uppges använda väldigt våldsamma metoder. Redan i juli rapporterade FN att gängen i Port-au-Prince använde sig av ”systematisk våldtäkt mot kvinnor och flickor som ett krigsvapen”. Och i och med att så många flickor och kvinnor är på flykt, blir de ännu mera sårbara.
FN, som uppskattar att minst 30 procent av de haitiska kvinnorna i åldern 15–30 år har utsatts för sexuella övergrepp eller våld, försöker genom det globala Spotlight-initiativet avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor också i Haiti.
FN, USA och Mexiko vill se internationellt uppdrag
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har föreslagit en ”snabbinsatsstyrka” för att konfrontera gängen, USA och Mexiko vill se ett ”säkerhetsuppdrag” som skulle ledas av ett icke namngivet ”partnerland”.
De flesta länder är dock skeptiska till att spela en roll i en militär intervention i Haiti. Tidigare insatser, till exempel en fredsbevarande styrka under 2004–2017 med stöd av FN, gav inte några hållbara förbättringar av säkerheten, skriver Reuters.
Däremot har Kanada och USA infört sanktioner mot haitiska politiker och företagsledare som anklagas för att finansiera gängen för ekonomiska och politiska fördelar.
Humanitära behovet i Haiti fördubblas
Samtidigt är Haiti i ett akut behov av humanitär hjälp. Antalet dödsfall i kolera har sedan i början av oktober, då utbrottet konstaterades, stigit till 283. Mer än 14 000 misstänkta fall har registrerats av sjukdomen som har spridit sig till åtta av landets tio regioner, rapporterar FN.
Hälften av befolkningen är i akut behov av mathjälp, rapporterar svenska Ulrika Richardson, som samordnar FN:s hjälpinsatser.
FN har vädjat om 145 miljoner dollar för att stödja insatserna men har endast mottagit 16 procent av beloppet. Men de humanitära behoven ökar och för närvarande förbereder FN 2023 års plan för humanitär hjälp. I denna plan ber FN om ungefär dubbelt så mycket som man begärde i år.
Många års djup kris – presidenten mördades
Haiti har under många år befunnit sig i en nedåtgående spiral. I juli 2021 mördades president Jovenel Moïse.
I augusti samma år drabbades landet av en ny jordbävningskatastrof, där fler än 2 200 människor omkom.
Då hade landet ännu inte återhämtat sig från det förödande skalvet 2010, som orsakade åtminstone 160 000 människors död.
* * *
LÄS MER
Haiti på randen till ”kollaps”
USA:s dubbelspel i Haiti uppdagas
FN: 100 000 internflyktingar i Haiti
