Innehåll



  • Ledare

  • Nyheter

  • Konflikt

    • Leda och vanmakt i Tunisien inför lördagens val

      Tunisiens president Kais Saied har sedan länge upplöst landets parlament och under det senaste året har han tillskansat sig allt mer makt, fått igenom en ny grundlag och vallag och han kan styra genom dekret.
    • Tunisien går till val på lördag den 17 december men landet har inte haft ett parlament på arton månader efter att president Kais Saied har tillskansat sig allt mer makt.
      Konflikt

      Leda och vanmakt i Tunisien inför lördagens val

      Tunisiens president Kais Saied har sedan länge upplöst landets parlament och under det senaste året har han tillskansat sig allt mer makt, fått igenom en ny grundlag och vallag och han kan styra genom dekret. Vad som kommer att hända framåt efter att landet går till val på lördag är oklart.
      – Det finns en väldig leda med politiken och en skräck inför det ekonomiska läget, sammanfattar författaren och journalisten Fanny Härgestam situationen i landet inför valet.

      TUNISIEN | Bröd, frihet och värdighet. Så ljöd några av slagorden under den tunisiska proteströrelsen som 2011 fick landets diktator Zine al-Abidine Ben Ali på fall och som utlöste en enorm process i land efter land i arabvärlden. I dagsläget har bröd fått en allt större betydelse, just för att grundläggande ekonomiska krav från revolutionen ännu inte har uppfyllts. Friheten – åtminstone så som den har sett ut efter revolutionen – har varit en besvikelse för många.

      – Många skojar om att demokrati har blivit ett fult ord, och det säger ganska mycket. Det är så många tunisier uppfattar det, och många människor som inte själva är engagerade i det politiska eller en del av det politiska livet menar det inte var rätt prioritering att bygga demokrati först, säger Fanny Härgestam till Tidningen Global.

      President Kais Saied frös parlamentet 2021 och upplöste det helt i slutet av mars 2022
      President Kais Saied frös parlamentet 2021 och upplöste det helt i slutet av mars 2022. Sedan dess har han genom en folkomröstning i somras fått igenom en ny grundlag och i september införde han en ny vallag som försvagar partiernas och kvinnornas ställning. Foto: Slim Abid/Tunisian Presidency via AP

      Ekonomisk kris – vissa matvaror svåra att hitta

      Fanny Härgestam kom 2014 ut med den hyllade boken Det här är vår tid som handlar om det demokratibygge som inleddes efter att den tidigare diktatorn flydde landet i januari 2011.

      Hon har fortsatt att besöka och bevaka landet och har nyligen kommit hem från en Tunisienresa där hon bevakade läget inför valet för Sveriges Radios räkning. Hon betonar att det inte går att tala om en enhällig tunisisk opinion.

      Men menar hon, just ledan vad gäller ett politiskt system som snart tolv år efter revolutionen fortfarande inte kan leverera på en rad grundläggande punkter som fanns med i de revolutionära kraven, är påtaglig hos många tunisier.

      Att landet i många år har haft ett mycket tufft ekonomiskt läge – under hösten nåddes den högsta inflationsnivån på 30 år – drabbar tunisier i gemen genom stigande levnadsomkostnader. Landet har legat i förhandlingar med Internationella valutafonden (IMF) om lån och väntar i dagarna på besked om pengarna faktiskt kommer att betalas ut eller ej. Det hårda ekonomiska läget är något som känns av i de flesta samhällsklasserna förutom de allra rikaste.

      – Många med hyfsat stabila inkomster som i en tunisisk kontext inte alls är låginkomsttagare har det ändå väldigt svårt på grund av den höga inflationen, det har blivit svårare att få tag på vissa matvaror – tillvaron har blivit mer komplicerad, säger hon.

      Landet har länge haft en ekonomisk kris med ökade levnadsomkostnader, hög arbetslöshet och inflation
      Landet har länge haft en ekonomisk kris med ökade levnadsomkostnader, hög arbetslöshet och inflation. Vissa matvaror är svåra att få tag i, och landet hoppas få lån av IMF vilket dock kan komma med krav om sänkta subventioner. Här en protest mot läget i landet 2020, på årsdagen av den tunisiska revolutionen den 14 januari 2011 då landets diktator Zine al-Abidine Ben Ali tvingads på flykt. Foto: AP Photo/Hassene Drid

      Styr genom dekret och har infört ny grundlag

      Efter revolutionen har det hållits två demokratiska parlamentsval i Tunisien, 2014 och 2019. När det tredje ska hållas har mycket förändrats radikalt. I dagarna införde president Kais Saied genom dekret en ny ”drakonisk” lag mot cyberbrott som enligt Amnesty International hotar yttrandefriheten i landet och som enligt organisationen är ”bland de senaste lagstiftande attackerna av presidenten mot människorättsskydd”.

      Landet har inget parlament efter att presidenten, med folkligt stöd, stängde parlamentet i juli 2021 och i slutet av mars i år helt upplöste parlamentet. I somras folkomröstade tunisierna om en ny grundlag som ersatte den som togs fram efter revolutionen 2014. Den nya grundlagen togs fram i en process som var långt ifrån transparent och som kontrollerades av presidenten.

      Amnesty International kritiserade den nya grundlagen för att utgöra ett hot mot flera ”institutionella skydd för mänskliga rättigheter” och organisationen menade att den också ”hotar framstegen som har tagits sedan revolutionen 2011.” Och i september införde presidenten en ny vallag som kraftigt minskar partiernas inflytande.

      – Han har sopat undan politiska partier. Det nya systemet bygger på att individer ställer upp i sina kvarter och måste samla in 400 namnunderskrifter för att få ställa upp i valet till parlamentet, säger Fanny Härgestam som förklarar att bedömare menar att det är ett system som Tunisien är i princip ensamma om.

      En kvinna håller i en kopia av landets grundlag som togs fram efter revolutionen under en protest mot Kais Saied i Tunis i april 2022
      En kvinna håller i en kopia av landets grundlag som togs fram efter revolutionen under en protest mot Kais Saied i Tunis i april 2022. I somras folkomröstade tunisier ja till att anta en ny grundlag som har kritiserats av bland andra Amnesty International. Foto: AP Photo/Hassene Dridi

      Svårare för kvinnor att ställa upp i val

      Detta innebär också att kvinnor i praktiken kommer att få det svårare att väljas in. I den tidigare vallagen krävdes jämställdhet vad gäller antal kvinnor och män på partiernas listor, men när inga partilistor längre finns försvinner också den jämställdhetsaspekten.

      – Det som kvinnorörelsen och andra demokratiorganisationer i Tunisien menar är att kvinnor i regel har svagare nätverk än vad män har, därför blir det svårare för kvinnor att kandidera, säger Fanny Härgestam och förklarar att även om den så kallade blixtlåsfunktionen, som innebar varannan kvinna varannan man har kritiserats eftersom det endast gällde på det sammantagna antalet och att män ändå dominerade i toppen av listorna, så innebar det mycket för kvinnors representation:

      – Det var en stor vinst för kvinnorörelsen i Tunisien som också gjorde att parlamentet sedan 2011 har sett relativ stark representation av kvinnor, säger Fanny Härgestam och pekar på att kvinnorepresentationen i Tunisien, som åren mellan 2014 och 2018 har legat på omkring 30 procent, har varit starkare än i grannländerna.

      Valdagen förlagd till årsdagen av revolten

      Kais Saied kom till makten efter ett tidigarelagt presidentval hösten 2019 – landets tidigare president Beji Caid Essebsi som blev landets första demokratiskt valda ledare 2014 hade avlidit i sjukdom några månader tidigare. När Kais Saied ställde upp i valet var han relativt okänd, ett oskrivet blad, och uppfattades därmed obesudlad av den utbredda korruptionen i landet. Han hade ingen uppbackning av något parti, utan svingade friskt mot partisystemet, och menade att partierna hade omkullkastat revolutionen 2011.

      Nu har han förlagt valet till den 17 december, det vill säga årsdagen för när grönsakshandlaren Mohamed Bouazizi 2010 tände eld på sig själv i ilska mot polisens korruption och de omöjliga levnadsvillkoren för många tunisier, och som blev gnistan för den arabiska våren. Vad vill då Kais Saied uppnå med att lägga parlamentsvalet till just den dagen?

      – Kais Saied är en populistisk politiker i bemärkelsen att han talar om sig själv som folkets rätta ledare, den enda som förstår folket och är nära folket. Han menar att 2011 inte var någon riktig revolution, och att han själv ska se till att en verklig revolution görs och att ett riktigt demokratibygge genomförs, genom att få bort korruptionen, vilket är en av hans käpphästar. Valet den 17 december kan man tolka som att han vill ta revolutionen i sin hand så att säga, att det är han som guidar tunisierna på den rätta vägen, säger Fanny Härgestam.

      Människor som stöder president Kais Saied gick ut på gatorna för att fira i samband med folkomröstningen av landets nya grundlag den 25 juli 2022
      Människor som stöder president Kais Saied gick ut på gatorna för att fira i samband med folkomröstningen av landets nya grundlag den 25 juli 2022. Foto: AP Photo/Riadh Dridi

      Ilska mot islamistpartiet Ennahda

      Mycket av ilskan över det som många anser är en dysfunktionell stat och det allvarliga ekonomiska läget – som förvärrades av covid-19-pandemin som slog hårt mot landets viktiga turistindustri – har kommit att riktas mot islamistpartiet Ennahda. Ennahda vann landets första demokratiska val och satt med i landets nya styre efter revolutionen genom den så kallade trojkan – en allians mellan Ennahda, Ettakatol och mittenpartiet, Congrès pour la République (CPR).

      Kritiken mot Ennahda handlar dels om att många anser att partiet har vanskött landet och ekonomin under sin tid vid makten, dels menar vissa att partiet – trots att det har beskrivits som ett moderat islamistparti – har försökt att islamisera Tunisien. Kritiken mot Ennahda är inte ny – missnöjet har grott under en längre tid:

      – Det har funnits ett missnöje med Ennahdapartiet länge som framför allt grundar sig i åren som kallas för trojkaåren, alltså det första parlamentet och den första regeringen då Ennahda satt på en stor del av regeringsmakten och enligt många misskötte den. Man anställde många av de sina i administrationen till exempel, och partiet hade ju inte heller någon erfarenhet av att regera så det var mycket som inte blev bra då, säger Fanny Härgestam och fortsätter:

      – Det finns ett näst intill hat mot partiet i dag i många grupper. De har fortfarande stöd, men det är ett lågmält stöd som sällan hörs längre.

      Ouppfyllda löften och ett sjudande missnöje

      Mycket av det folkliga stödet för Kais Saied trots att han frös och senare upplöste parlamentet kan också förklaras av missnöjet med Ennahda. Frustrationen bygger också på kritik mot hela den politiska klassen eftersom de många löftena som revolutionen bar med sig har förblivit ouppfyllda – ekonomiska reformer har uteblivit, arbetslösheten är fortsatt hög och korruptionen är fortfarande utbredd.

      Då Tunisien drabbades av terrordåd 2015, bland annat terrorattacken på landets nationalmuseum och mot ett turisthotell i Sousse då 22 respektive 38 personer dödades, kritiserades Ennahda för att inte ta terrorhotet på allvar. Den kritiken är mindre framträdande i dag, däremot blev många missnöjda med att Ennahda fick fortsätta att ingå i regeringen efter valet 2019. Partiet var fortfarande det största i parlamentet men backade med 17 mandat och dess ställning försvagades.

      – Då var Ennahda inte längre den här ensamma politiska kraften men fick ändå ingå i regeringen och hade ett stort inflytande – det blev många väldigt irriterade på, säger Fanny Härgestam och förklarar att många ansåg att de hade röstat bort partiet och menade ”vi måste kunna välja ett annat alternativ utan att islamisterna nästlar sig in där”.

      – Det blev ett sjudande missnöje, man menade att det spelar ingen roll vem man röstar på, att alla ändå gör överenskommelser med varandra och att det bara handlar om ett maktspel som inte gagnar folket.

      När president Kais Saied i juli 2021 frös parlamentet och sparkade premiärministern hade han stort folkligt stöd
      När president Kais Saied i juli 2021 frös parlamentet och sparkade premiärministern hade han stort folkligt stöd. Foto: AP Photo/Hedi Azouz

      Civilsamhället larmar men ”i chock”

      Detta kan också förklara varför demokrati åtminstone skämtsamt ibland kallas ”ett fult ord”, och att det i kombination med ledan och vanmakten inte har blivit mer omfattande protester mot att Kais Saied på många sätt har rullat tillbaka landets demokratiska institutioner och landvinningar. Samtidigt finns det i civilsamhället många som både varnar för utvecklingen och är besvikna över den auktoritära riktning presidenten har fört landet i.

      – Civilsamhället larmar men det är inga stora folkliga protester vi ser, civilsamhället har gjort försök – de samlade till en gemensam konferens i somras men det har inte varit så högljutt. Många är oroliga och fruktar på riktigt för sitt existensberättigande och menar att de när som helst kan förbjudas för att Kais Saieds styre är så pass godtyckligt. Han ses som en väldigt oberäknelig ledare, som att han skulle kunna vidta vilka åtgärder som helst.

      – Man kan säga att det fortfarande råder chock i civilsamhället över den här utvecklingen.

      Presidenten ”inte intresserad” av dialog”

      Ambivalensen hos många tunisier, och även initialt i delar av civilsamhället, över Kais Saieds förändringar avspeglas i landets största fackförbund Union Générale Tunisienne du Travail (UGTT). Inledningsvis såg UGTT relativt positivt på Kais Saieds agerande men facket har nyligen skärpt tonen mot presidenten.

      – UGTT var en del av den kör som välkomnade Kais Saieds ingripande men som med tiden såg i vilken riktning det verkade gå, precis som många andra. Det finns många som välkomnade ett ingripande, men inte ett totalt maktövertagande. Det var få som trodde att det skulle bli så, säger Fanny Härgestam som lägger till att även Association Tunisienne des Femmes Démocrates, som utgör en viktig del av landets kvinnorörelse, i början stödde Kais Saieds agerande.

      – De föreslog en dialog men det blev inget av det och ju längre tiden gick stod det klart att det här är en person som inte är intresserad av dialog, säger Fanny Härgestam.

      Inför den andra valomgången i presidentvalet 2019 då Ennahdas kandidat inte hade gått vidare gav partiet Kais Saied sitt stöd. Han vann den andra valomgången med drygt 70 procent.

      Människorättsorganisationer varnar för att polisen  – som aldrig reformerades på djupet efter revolutionen 2011 – slår ner allt hårdare på demonstranter och även journalister
      Människorättsorganisationer varnar för att polisen  – som aldrig reformerades på djupet efter revolutionen 2011 – slår ner allt hårdare på demonstranter och även journalister. Här sammanstötningar i Ettadhamen City när huvudstaden Tunis i en våg av protester mot vad som sågs som brutna vallöften. Foto: AP Photo/Hassene Dridi

      Socialt konservativ – vill minska kvinnors arvsrätt

      Han är socialt konservativ och vill bland annat ändra kvinnors arvsrätt till hälften av männens. Detta är en reform som den tidigare presidenten Beji Caid Essebsi inledde men som aldrig blev verklighet i och med hans bortgång 2019.

      – Kais Saied är inte islamist och har inget islamistiskt projekt för det tunisiska samhället men han har en konservativ värdegrund när det gäller sociala frågor.

      – Han har också öppnat upp för andra formuleringar i grundlagen, i den nya grundlag som han har skrivit, som vissa menar kommer att öppna upp för mer konservativa tolkningar av islam i Tunisien. Det återstår att se, men den typen av retorik kan man höra från honom via hans nätsända tal.

      Vad som händer efter valet på lördag i Tunisien finns det alltså många frågetecken kring men klart är att landet ur en demokratisk synvinkel har gått kräftgång de senaste arton månaderna. Fanny Härgestam förklarar att Kais Saied enligt kritiker har samlat på sig makt på ett sätt som inte ens diktatorn Ben Ali – som ville att det åtminstone skulle se ut som att det fanns fungerande politiska organ i landet – vågade sig på.

      Politiker har godtyckligt gripits och vissa har belagts med reseförbud och det förekommer också vittnesmål som tyder på att polisvåldet har ökat – den tunisiska ordningsmakten har inte genomgått någon djupare reform sedan revolutionen och enligt människorättsorganisationer verkar polisen slå till allt hårdare mot demonstrationer och även journalister.

      Ekonomiskt svårt och diktaturnostalgi

      För många tunisier mäts framgången i huruvida omfattande ekonomiska reformer sjösätts eller ej, om löftena om en mer diversifierad och stabilare ekonomi byggs, att arbetslösheten i allmänhet och bland unga akademiker går ner, och att även platser utanför huvudstaden Tunis får ta del av en sådan utveckling, förklarar Fanny Härgestam som också påminner om att besvikelsen har grott under många år.

      – Redan åren jag skrev min bok från 2012 var det många som menade ”det var väl ändå bättre under diktaturen”, säger Fanny Härgestam som dock upplever att den typen av nostalgi sedan dess har blivit betydligt vanligare:

      –  Speciellt nu är den väldigt utbredd och i samtal med människor är ofta nästan alla överens om att väldigt mycket var bättre under diktaturen. Det är förståeligt om man tittar på det ekonomiska läget.

      – Men det är inte så att folk har glömt vad som har hänt de senaste tio åren. Särskilt märker man det i de grupper och sektorer som har varit engagerade i demokratibygget till exempel i civilsamhället, säger Fanny Härgestam och förklarar att det å ena sidan finns en stark upprördhet över utveckling inom civilsamhället som å andra sidan samtidigt hyser ett hopp om att man snart ”är på banan igen”

      På årsdagen för revolutionen 2018 samlades folk för att fira minnet av dagen då diktatorn tvingades bort
      På årsdagen för revolutionen 2018 samlades folk för att fira minnet av dagen då diktatorn tvingades bort. Efter många år av ekonomisk kris och ett sjudande missnöje har nostalgin för diktaturen vuxit då många bland annat menar att korruptionen var mindre då och levnadsstandarden bättre. Foto:: AP Photo/Hassene Dridi

      Osäkerhet om utvecklingen efter valet

      Vad säger människor som du mötte och talade med om framtiden, om vad som händer efter valet?
      –  Jag ställde den frågan till bedömare och alla menar ”vi vet inte”. Det är omöjligt att veta. Det vi vet är att landet har förhandlat med IMF om nya lån som ska gå i lås nu i december, och blir det så kommer det att ha väldigt stor betydelse för Tunisiens ekonomi.

      – Det många väntar på och det många befarar inte kommer att ske är att Kais Saied anordnar ett presidentval.

      – En annan fråga är hur Kais Saied kommer att hantera civilsamhället framåt, huruvida det kommer att bli ytterligare begränsningar för civilsamhället som har varit så blomstrande i så många år och som har haft så stor betydelse för demokratibygget. Många håller andan och undrar vad som kommer att hända.

      Fanny Härgestam nominerades till Stora Journalistpriset som Årets Berättare för reportageboken Det här är vår tid 2014
      Fanny Härgestam nominerades till Stora Journalistpriset som Årets Berättare för reportageboken Det här är vår tid 2014. Foto: Magnus Bergström

      * * *
      LÄS MER
      Allt fler politiska orostecken i Tunisien
      Tunisiens president kan nu sparka domare
      Demonstranter möttes av vattenkanoner i Tunisien

  • Krönika

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 28 februari.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 28 februari.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 28 februari.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 28 februari.