Nyheter

Amnesty: Brister i erkännandet av urfolks rätt på COP15 

Skådespelaren och aktivisten James Cromwell protesterade med andra aktivister mot att världsledare försökte ta bort urfolks språk ur avtalstexten under COP15 i Montreal i förra veckan.

FN:s toppmöte COP15 i Montreal i Kanada nådde på måndagen en överenskommelse om att skydda 30 procent av planetens yta senast år 2030. Beslutet hyllas av många. Greenpeace anser att det även beaktar urfolkens rättigheter medan Amnesty International kallar överenskommelsen ett ”missat tillfälle” att skydda urfolkens rättigheter.

COP15 | ”Staterna vid COP15 misslyckades med att uttryckligen erkänna urfolkens land och territorier som en separat kategori av bevarade områden, vilket i slutändan hotar deras rättigheter”, skriver Amnesty International i ett pressmeddelande.

Chris Chapman, Amnesty Internationals rådgivare för urfolkens rättigheter, erkänner att ursprungsbefolkningars rättigheter har stärkts mycket under de fyra år som avtalet har förhandlats fram, tack vare urfolksledares och andra aktivisters arbete. Chapman anser också att avtalet innehåller ett antal viktiga miljömål och garantier för mänskliga rättigheter, som staterna nu kommer att hållas ansvariga för.

Men avtalet misslyckas med att fullt ut skydda och upprätthålla ursprungsbefolkningarnas rättigheter anser Amnesty International. Det handlar om att urfolk fortfarande är motståndare till att skyddade områden utvidgas, med tanke ”på de fruktansvärda övergrepp som begås i sådana områden i många länder”, enligt Chapman.

Övergreppen handlar bland annat om att urfolk i förbindelse med skydd av områden kan fördrivas, deras områden kan invaderas av turister eller storviltsjägare, vilket Tidningen Global har rapporterat om tidigare.

Otillräcklig finansiering menar Greenpeace

Greenpeace, däremot, anser att urfolkens rättigheter har respekterats i förbindelse med 30×30-avtalet men att direkt finansiering för dem är ett viktigt nästa steg.

Organisationen anser överhuvudtaget att den finansiering som ska avsättas för att uppnå 30×30-målet − 20 miljarder dollar per år fram till 2025 och sedan 30 miljarder dollar per år fram till 2030 – inte är tillräcklig.

Finansieringen är inte bara en fråga om hur mycket, utan också hur snabbt den sker, anser Greenpeace som också ser greenwashing som en risk. Till toppmötets resultat hörde även att företag ska rapportera om hur deras verksamhet påverkar och påverkas av frågor angående biologisk mångfald.

Nationella handlingsplaner ska tas fram 

Andra beslut handlade om hur länderna senast 2025 ska identifiera subventioner som utarmar den biologiska mångfalden och sedan avskaffa eller reformera dem.

Ett av avtalets mål syftade också till att minska användningen av bekämpningsmedel med upp till två tredjedelar.

Alla överenskomna mål kommer att stödjas av processer för att övervaka framstegen i framtiden. Nationella handlingsplaner kommer att tas fram och ses över, på samma sätt som utsläpp av växthusgaser inom ramen för FN:s insatser för att begränsa klimatförändringarna övervakas.

Kritik har dock riktats mot att det inte finns någon tidsfrist för länderna att lämna in dessa planer.

* * *
LÄS MER
COP15 satsar på ett ”Parisavtal” för biodiversiteten
COP15:s viktigaste mål ”hotar urfolkens existens”
Genomgripande omställning nödvändig

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Prenumerera gratis på vårt
Nyhetsbrev