SUDAN | General Abdel Fattah al-Burhan har kontroll över landets reguljära armé, medan Mohamed Hamdan Dagalo, också känd som ”Hemedti”, styr över den paramilitära styrkan Rapid Support Forces (RSF). Båda sidor har under lördagen sagt sig kontrollera flygplatser bland annat, rapporterar BBC.

– De skjuter skarp ammunition på taket på huset bredvid och vi håller just nu på att ta skydd, säger Duaa Tariq till BBC.

Afrikanska unionen har uppmanat till omedelbart eld upphör. Diplomater från Saudiarabien, Förenade arabemiraten och USA har enligt Al Jazeera diskuterat händelseutveckling i Sudan. Flera flygbolag har stängt flygtrafiken till Khartoum och grannlandet Tchad har stängt gränsen till Sudan.

Strider vid presidentpalatset i Khartoum

Det var på lördagsmorgonen som striderna bröt ut, efter att varningar om ett allt mer spänt läge hade utfärdats ett par dagar tidigare. Enligt general Abdel Fattah al-Burhan ska hans bostad vid arméhögkvarteret i Khartoum ha angripits vid 09-tiden lokal tid.

– Och det var då saker spårade ur mellan de två sidorna, rapporterar Al Jazeeras korrespondent i Khartoum, Hiba Morgan.

– Skottlossningen från presidentpalatset har dött ut. Det betyder att antingen är RSF eller den sudanesiska armén i kontroll, men vi vet ännu inte säkert vem som kontrollerar presidentpalatset, säger Hiba Morgan till Al Jazeera.

Enligt kanalen har Dagalo anklagat general al-Burhan för att vara en ”brottsling” och i en intervju med Al Jazeera sagt att han antingen kommer att dödas eller ställas inför rätta.

al-Burhan och Dagalo bakom kuppen 2021

Det var just al-Burhan och Dagalo som tillsammans genomförde den senaste militärkuppen i landet hösten 2021. Den senaste tiden har militären förhandlat med civila krafter i landet om att få till stånd ett nytt övergångsstyre där militära och civila skulle dela makten.

Istället har splittringen mellan den reguljära armén och RSF vuxit. I torsdags intog RSF platser i staden Merowe vilket ökade spänningarna betydligt, oron för inbördeskrig växte.

Sudan gick under en period i demokratisk riktning som fick ett abrupt slut i och med kuppen i oktober 2021. Landets diktator Omar al-Bashir störtades av militären i april 2019 efter att en demokratirörelse hade protesterat i flera månader. Protesterna bröt ut i december 2018 efter ökade bröd- och bränslepriser men de kom snart att riktas mot al-Bashir.

Så småningom slöts ett avtal mellan militären och civila krafter i landet. Ett samstyre tog vid under en övergångsperiod. När den perioden närmade sig sitt slut och styret i landet i högre utsträckning skulle tas över av civila aktörer genomförde general Abdel Fattah al-Burhan tillsammans med Mohamed Hamdan Dagalo en ny kupp.

RSF växte fram ur ökända janjawid-milisen

Det har tidigare gjorts försök att integrera de inflytelserika RSF inom armén, något Mohamed Hamdan Dagalo dock har motsatt sig. RSF har anklagats för delaktighet i en massaker mot demokratiaktivister i juni 2019 och bland andra Human Rights Watch har tidigare krävt att både RSF och Mohamed Hamdan Dagalo bör utredas.

Han pekas också ut som ansvarig för krigsbrott i Darfur, och det är ur den ur den ökända janjawid-milisen, kända som ”djävulen på hästryggen” under konflikten i Darfur, som RSF uppstod.

Parallellt med de ökade spänningarna pågick förhandlingar om en övergång till ett mer civilt styre. Processen hade dragit ut på tiden på grund av splittringarna inom militären men har också påverkats av allierade till den tidigare diktatorn al-Bashir. Politiker som vill se ett mer demokratiskt Sudan har betonat vikten av att inte låta al-Bashirs nu upplösta parti National Congress Party få inflytande, enligt Reuters.

al-Bashirs anhängare, som också återfinns inom militären, motsätter sig å sin sida FN:s uppdrag i landet. Under måndagen attackerade grupper som står al-Bashir nära demokratiaktivister i Kober i huvudstaden Khartoum. al-Bashir bodde en gång i Kober och nu sitter han i Kober-fängelset i närheten i väntan på rättegång bland annat för den kupp som 1989 förde honom till makten.

* * *
LÄS MER
Nya protester i Sudan efter blodig torsdag
Varningen: Sudan vid ”farlig vändpunkt”
Steningsdom i Sudan har rivits upp

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.