KANADA | Att återkräva totempålen och andra föremål såsom mänskliga kroppsdelar har inneburit en kamp mot statliga myndigheter som för Nuxalk Nations vidkommande har sträckt sig över flera generationer.

Totempålen är viktig av flera skäl, förklarar Deric Snow, en av hövdingarna som lett repatrieringskravet:

– Den berättar för oss om vilka vi är, berättelsen om varje flod, berg och bäck i vårt territorium, säger Snow till Times Colonist.

110 års väntan är över

Den 14 februari, på alla hjärtans dag, var den väntan äntligen över.

Då var det dags för totempålen att efter 110 år inom museets väggar återvända till Nuxalk Nation och den plats där den karvades ur en trädstam under ceremoniella förhållanden i mitten av 1800-talet.

2022 skakades Kanada och landets ursprungsfolk av en serie skandaler som visade hur tvångsomhändertagna barn dog av vanvård, sjukdomar eller olyckor och sedermera grävdes ner i massgravar vid kristna internatskolor.

Deric Snow:  ”Smärta utan ord”

För Nuxalk Nation och andra ursprungsfolk är återbördande av stulet kulturarv – som i stora stycken alltjämt återfinns innanför glasskåp på nationella museer – en fråga som avgör huruvida relationen mellan stat och ursprungsfolk någonsin kan komma att normaliseras, menar Deric Snow.

– För oss är museer precis som internatskolorna där våra barn dödades. Mänskliga kvarlevor finns kvar på Royal British Columbia museum och andarna från dessa mänskliga kvarlevor finns där. Det är en typ av smärta som vi inte kan sätta ord på, säger han till Times Colonist.

Totempålen ska återbördas till South Bentinck, en historisk boplats söder om Bella Coola. En kopia kommer att tillverkas och placeras vid en skola i Bella Coola.

* * *
LÄS ÄVEN
Påven ber om ursäkt för övergrepp på internatskolor i Kanada
Hundra år av pandemi
Kanada rustar upp – och utfäster klimatlöften