Människorättsorganisationen Amnesty International varnar för risken för en utbredd människorättskris i Latjinkorridoren, en viktig handelsled som azerbajdzjanska och ryska styrkor håller blockerad sedan slutet av december 2022.
ARMENIEN/AZERBAJDZJAN | Vägen genom Latjinkorridoren – den armeniskkontrollerade bergskedjeslingan i Azerbajdzjan som till stora delar har varit under azerbajdzjansk kontroll det senaste året – är Armeniens förbindelse till enklaven Nagorno-Karabach.
Sedan i slutet av december förra året blockeras framfarten längs den ekonomiskt och socialt viktiga vägen av azerbajdzjanska och ryska styrkor, något som har fått Amnesty International att tala om en långsiktig människorättskris med stora kortsiktiga konsekvenser.
”Den väg som förbinder Nagorno–Karabach med Armenien har varit otillgänglig för all civil och kommersiell trafik sedan den 12 december 2022 efter att ha blockerats av dussintals azerbajdzjanska demonstranter, som allmänt tros ha stöd av landets myndigheter”, skriver Amnesty International i ett pressmeddelande.
Armeniska anklagelser: ”Etnisk rensning”
Utvecklingen i Latjinkorridoren påverkar omkring 120 000 etniska armeniska invånare i Nagorno-Karabach som lider av bristande tillgång till viktiga förnödenheter, varor och tjänster, däribland mediciner, hälsovård och basvaror.
Toivo Klaar, EU:s särskilda representant för Sydkaukasien, hyser oro över blockadens sprängkraft och snabba eskalering:
”Situationen gällande Latjinkorridoren är allvarlig och lösningar måste hittas omgående”, skrev Klaar i en tweet efter ett besök i regionen förra månaden.
För Armenien är blockaden ett kvitto på ett pågående folkutbytesprojekt med ”etnisk rensning” som viktig komponent, menar den armeniska regeringen i ett uttalande som Azerbajdzjan å sin sida avfärdar.
Amnesty International: ”Krisen går att lösa”
I potten finns intressen och naturresurser såsom koppar och guld inom gränserna för den omstridda enklaven Nagorno–Karabach, som under Josef Stalins översyn blev en autonom enklav inom Sovjetunionen men sedan dess upplösning 1991 har varit en geopolitisk trofé som Armenien och Azerbajdzjan har gjort anspråk på med olika historiska hänvisningar och motiv.
Krisen går att lösa, understryker Marie Struthers, chef för Amnesty Internationals Central- och Östasienkontor – men kräver omedelbara insatser från azerbajdzjanska myndigheter och ryska fredsbevarande styrkor:
– Vi uppmanar båda parter att omedelbart vidta effektiva åtgärder i linje med internationella normer för mänskliga rättigheter för att häva blockaden av Latjinkorridoren utan ytterligare dröjsmål och sätta stopp för den pågående humanitära krisen, säger Marie Struthers i ett pressmeddelande.
* * *
LÄS MER
USA anklagas för ”sabotage” i Nagorno–Karabach-konflikten
Nya strider mellan Armenien och Azerbajdzjan
Vattenkrig i grälsjukt grannskap
