UGANDA | I flyktingläger i Uganda, värd för cirka 1,5 miljoner flyktingar från mestadels närliggande länder, brer svälten ut sig. Enligt International Rescue Committee (IRC) har det skett en femtioprocentig ökning mellan 2021 och 2022, samtidigt som man förutspår att det bara kommer att stiga ännu mer. Under 2021 noterade organisationen 6300 fall av akut undernäring hos barn och kvinnor – vilket är den farligaste formen av undernäring om inte rätt vård ges – och under 2022 noterades 3000 fler fall, totalt 9300. Under det första kvartalet 2023 rapporterades 2000 fall av akut undernäring i dessa fem läger.

FN-organet World Food Program (WFP) ansvarar för att skicka leveranser av mat till människor som annars riskerar att inte kunna äta sig mätta. Men de är gravt underfinansierade – och kan inte möta de behov som finns. I flera länder i Afrika och framförallt på Afrikas horn har extremväder och torka gjort att skördarna de senaste åren har varit mycket skrala, något som får både fattigdom och hunger att växa.

Förutom att akut undernäring kan vara livshotande för barn är också gravida och ammande kvinnor i riskzonen, och om de drabbas kan konsekvenserna spilla över på deras foster eller barn.

– Jag har inte kunna producera bröstmjölk till mitt barn för jag äter inte tillräckligt mycket. Nu är mitt barn sjukt. Jag har en stor familj, vi är tio personer, varav två har funktionsvariationer och behöver konstant stöd och vi kan inte flytta till någonstans där marken går att odla. Nu när matransonerna blir mindre blir det värre, säger Susan, vars ettåriga barn behandlas för akut undernäring på en klinik som drivs med stöd av IRC.

På grund av bristande resurser har WFP dragit ner på ransonerna till flyktingfamiljer i ugandiska flyktingläger, samtidigt som inflationen som är märkbar i så gott som hela världen också gör sig påmind här. 2020 drog WFP generellt ned på ransonerna så de skulle täcka max 70 procent av en familjs dagliga matbehov, men för flyktingar i Uganda täcker ransonerna ofta långt under hälften av det egentliga behovet. För många flyktingar är det också svårt att odla sin egen mat eftersom de har lämnat sina hem bakom sig och ofta lever på små ytor, som delas med många andra, och inte äger någon odlingsbar mark.

Det är även brist på hygienartiklar som tvål och rengöringsmedel. Detta beror liksom bristen på mat att organisationer som arbetar med flyktingar i Uganda brottas med att inte ha tillräckligt med pengar. När hygienprodukter saknas och möjligheterna att hålla sig och sitt hem rent är små ökar också risken för utbrott av olika sjukdomar.

***
LÄS MER:

EU:s samarbete med Niger dödar flyktingar i Sahara

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

CHILE | Den historiska betydelsen av denna händelse lyser klart då Pedro Barrientos, tidigare soldat och ansedd som ansvarig för Jaras död, slutligen överlämnats från USA till Chile. Åtalen mot honom gäller kidnappningen och mordet på Víctor Jara, ett av de mest uppmärksammade människorättsfallen från Pinochets regim. Enligt vittnesmål spelade Barrientos rysk roulette med Jara innan han sköt ihjäl honom den 16 september 1973.

– Vi vill dra en gräns under det här fallet – och det snabbt, sade Nelson Caucoto, en människorättsadvokat som företrätt Jaras familj under lång tid.

– Skulle någon någonsin ha trott att det skulle finnas rättvisa för Víctor Jara?

Även om utlämningen är ett viktigt steg, påpekar aktivister att det finns mycket arbete kvar för rättvisa. Många inblandade i brutala handlingar under diktaturen är fortfarande på fri fot, och undkommer straff.

Rodrigo Bustos från Amnesty International understryker detta genom att påpeka att Chile fortfarande har en enorm skuld att betala när det gäller att skipa rättvisa för de oförlåtliga brotten under Pinochetregimen. Trots att vissa fällande domar har säkrats för en del av offren, är det en liten andel av de totala fallen, vilket speglar den långsamma processen och bristen på rättvisa för överlevande från denna mörka tid.

– I allmänna termer har Chile fortfarande en enorm skuld att betala när det gäller rättvisa för de påtvingade försvinnandena, avrättningen och tortyren, säger Rodrigo Bustos, generalsekreterare för Amnesty International Chile.

Hittills har fällande domar endast säkrats i omkring en tredjedel av de 3 216 fall av påtvingade försvinnanden och avrättningar som begicks under diktaturen, enligt uppgifter sammanställda av Diego Portales University transitional justice observatory.

Bara 0,6 % av de överlevande offren från diktaturtiden har sett sina fall sluta med en fällande dom.

Víctor Jaras änka, Joan Jara, som nyligen gick bort vid 96 års ålder, kämpade i nästan fem decennier för att uppnå rättvisa för sin man. Hennes outtröttliga engagemang var en avgörande faktor för att samla vittnesmål och bevis som ledde till att fallet kunde återupptas efter många år av tystnad och brist på bevis.

Víctor Jaras tragiska öde, där han torterades och mördades på fotbollsarenan Estadio Chile, står fortfarande som en symbol för de brutala övergreppen som ägde rum under Pinochets regim. Hans musik och hans politiska övertygelse lever vidare idag som en påminnelse om konsekvenserna av maktmissbruk och förtryck.

– Det viktigaste är att 50 år senare har vi fortfarande inte gett upp, rättvisan kommer fortfarande. Chile är ett av få länder där det händer, säger människorättsadvokaten Nelson Caucoto