NORDMAKEDONIEN | Tumult ska enligt rapporter ha utbrutit i Nordmakedonien när landets polis den 19 april försökte gripa en misstänkt människosmugglare. En kvinna blev träffad av polisens skott och dog senare på sjukhus, rapporterar InfoMigrants.

Den dödliga skottväxlingen ska ha inträffat efter att polisen inspekterade två bilar utanför den nordmakedonska staden Gevgelija, som ligger nära den grekiska gränsen. Enligt EU:s gränsbyrå Frontex har antalet migranter som reser längs med den så kallade Balkanrutten, en vanlig väg mot Västeuropa från Turkiet, ökat kraftigt sedan coronapandemin.

Mellan januari och mars i år har 14 858 ”olagliga” gränskorsningar noterats av Frontex längs med Balkanrutten, som sträcker sig från Grekland, via länder som Nordmakedonien, Bosnien och Herzegovina, Serbien och Albanien. Dessa länder är inte med i EU.

Den dödliga skjutningen inträffar samtidigt som Frontex har inlett ett samarbete med Nordmakedoniens polis. Frontex har sedan tidigare inlett liknande samarbeten med fyra andra länder som gränsar mot EU men som inte är medlemmar i unionen, bland annat Albanien. Operationen i Nordmakedonien blir därmed det femte samarbetet med ett icke-EU-land.

Under torsdagen hölls en ceremoni för att inviga samarbetet i huvudstaden Skopje. Syftet är att stärka upp längs med gränsen mot EU-landet Grekland. Totalt skickar Frontex 100 gränsvakter till Nordmakedonien. Dessa ska enligt ett pressmeddelande ”hjälpa lokala myndigheter med gränsövervakning och kontroller, inklusive patrulleringar, att kontrollera dokument och samla information om gränsöverskridande brottslighet”. Målet med närvaron i Nordmakedonien är att bidra till ökat säkerhet längs med EU:s yttre gräns, enligt pressmeddelandet.

– Idag är en milstolpe. Vi är här för att lansera Frontex operation som kommer att stärka och stötta Nordmakedoniens gränskontroll. Vi har en dedikerad partner (i Nordmakedonien) som delar vårt engagemang för att upprätthålla gränsen. Tillsammans kommer vi att arbeta outtröttligt för att skydda våra medborgares säkerhet och säkerheten i hela regionen. Vi måste komma ihåg att vårt uppdrag inte bara handlar om gränskontroll utan också om att skydda liv och att upprätthålla de värderingar som definierar oss, sade Frontex direktör Hans Leijtens i Skopje.

Frontex har skakats av ett flertal skandaler de senaste åren, främst för sina insatser i Grekland samtidigt som grekisk kustbevakning utför så kallade pushbacks. Rapporter har även visat att Frontex kan ha varit såväl passivt som aktivt delaktiga i dessa. Människorättsorganisationer ifrågasätter regelbundet myndighetens aktiviteter, men i förslaget på ny migrationspolitik inom EU kommer Frontex att få en central roll. EU-parlamentet godkände förslaget på ny migrationspolitik under torsdagskvällen. Men förhandlingar mellan kommissionen, rådet och parlamentet kvarstår och det mesta tyder på att flera kompromisser är att vänta.

***
LÄS MER

Frontex nämner NGO:s över 1000 gånger i rapporter om smuggling
Berättelser om kvinnor till sjöss
EU:s migrationspakt: ”Cementerar det sämsta av dagens politik”

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.