Nyheter

Utarmat uran når slagfälten i krigets Ukraina

Britterna har försett den ukrainska armén med ammunition bestående av resterna av anrikat uran, avsett för kärnvapen och kärnkraftsutvinning.

Utarmat uran har nått kriget i Ukraina. Britterna har försett den ukrainska armén med ammunition bestående av resterna av anrikat uran, avsett för kärnvapen och kärnkraftsutvinning. Vad kommer det utarmade uranet att medföra på slagfältet, i de geopolitiska kalkylerna och för krigets offer? Några av svaren finns i Irak, som för 20 år sedan – liksom Ukraina – fann sig invaderade av främmande makt.

UKRAINA | Utarmat uran, en biprodukt av anrikat uran som används i kärnvapen och vid kärnkraftsanläggningar, används i krigets Ukraina i form av ammunition som den brittiska regeringen försett den ukrainska armén med i sin krigföring mot Ryssland.

Det utarmade uranet är en vital komponent att ha i den mån att den tränger igenom hårda ytor genom att utsätta dem för så höga temperaturer att de fattar eld.

– Det är helt enkelt en exotisk metallpil avfyrad med extraordinärt höga hastigheter, säger Scott Boston, seniorförsvarsanalytiker vid den amerikanska tankesmedjan Rand Corporation, till nyhetsbyrån AP.

Ledde till kärnvapenavtal

Enligt brittiska myndigheter är utarmat uran ett godkänt vapenkomplement eftersom det enligt Artikel 36 av 1977 års protokolltillägg av Genevekonventionen finns upptaget som ”nya vapen” i modern krigföring.

Det gör icke desto mindre det utarmade uranet till ett vapen med förmåga att vålla stor skada.

Enligt France24 var uppgifterna om västerländska försändelser av ammunition med utarmat uran till Ukraina också en av de officiella orsakerna bakom den ryske presidenten Vladimir Putins hastiga avtal om förvaring av kärnvapen med sin belarusiske kollega Alexander Lukasjenko.

”Låga cancerrisker …”
Den amerikanska armén har ända sedan 1970-talet framställt ammunition bestående av utarmat uran som också bland annat har använts mot civila mål i USA:s båda Irakkrig, 1990–1991 respektive 2003–2011.

Den vedertagna slutsatsen om långsiktiga effekter gör gällande att riskerna för bland annat cancerfall är låga vid händelse av exponering för utarmat uran.

Men den slutsatsen förutsätter att krigszoner rensas fri från radioaktivt avfall och att inga metallrester (vilket är vanligt) upptas i metallrestansamlingar, enligt en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

… men bevis finns

I Irak har forskare likväl kunnat studera länken mellan cancerfall och den amerikanska arméns kvarlämnade avfall av tonvis med utarmat uran. Men liksom i fallet med att länka enskilda cancerfall samman med kärnkraftsolyckors radioaktiva läckage fortsätter utarmat uran att godkännas som ”nya vapen”.

Enligt WHO är bästa möjligheten att komma svaret närmare att studera befolkningar som nyligen utsatts för stora koncentrationer av uran i form av dricksvatten.

I efterkrigstidens Irak har det varit möjligt att studera just utarmat uran och dess påverkan på människor, särskilt nyfödda.

”Människor lider”

Trots fynd av bland annat radioaktivitet i vatten, jord och luft i de krigsdrabbade städerna Basra och Falluja – vilket ledde till en sjufaldig ökning av medfödda missbildningar mellan 1994 och 2003 i Basra – gör emellertid bristande dokumentation och en bristfällig offentlig hälsovård helhetsbilden haltande.

– Luften, jorden och vattnet är alla förorenade av dessa vapen, och när de kommer i kontakt med människor blir de giftiga. Det här är nytt för vår region och människor lider här, sade Sharif al-Alwachi, läkare vid cancercentret Babil i Basra, till al-Jazeera i en intervju 2013.

I Ukraina återstår det att se om läkare och forskare kommer att dra liknande slutsatser framöver. På andra sidan om landets krig mot den ryska invasionsmakten.

***
LÄS MER:

Öst, väst, Ukraina
Uranproducenten Niger – oväntad vinnare på energikrisen
Antropocenens ärr – del 3: Djupa revor av tidens tand

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.