Nyheter

Högerextremt besök vid al-Aqsa fördöms av palestinier

Högerextreme Itamar Ben-Gvir, sedan i förra veckan minister för nationell säkerhet, besökte på tisdagen Haram al-Sharif/Tempelberget i vad som ses som en provokation av palestinier, och som riskerar att utlösa våldsamheter.

Den högerextreme nya israeliska ministern Itamar Ben-Gvir besökte på tisdagen den heliga och omstridda platsen Haram al-Sharif/Tempelberget i östra Jerusalem  – något som fördöms av palestinier som en provokation, och som riskerar att utlösa nya våldsamheter.

ISRAEL–PALESTINA | Itamar Ben-Gvir, som är ledare för partiet Otzma Yehudit (judisk makt), har besökt platsen vid flera tidigare tillfällen men detta är första gången han gör det som minister för nationell säkerhet i den nya israeliska regeringen som svors in i förra veckan. ”Tempelberget är öppet för alla”, twittrade han efter besöket, rapporterar BBC.

Ben-Gvir har inför och efter det senaste israeliska valet som hölls den 1 november betonat att han vill förändra status quo för området och göra det möjligt för judar att be där, vilket i dagsläget inte är tillåtet. I december medan koalitionsförhandlingarna pågick nekade tillträdande premiärminister Benjamin Netanyahu till en sådan förändring, uppgav källor till Haaretz.

USA: Hot mot status quo ”oacceptabelt”

Sedan 1967 har en överenskommelse hållits som innebär att endast muslimer får be på området och denna ”status quo” stöds av det internationella samfundet. USA:s ambassadör i Israel, Thomas Nides, betonade efter Ben-Gvirs besök på tisdagen att hot mot att ändra status quo på Haram al-Sharif/Tempelberget är ”oacceptabelt”, rapporterar Haaretz.

Även Israels tidigare premiärminister Yair Lapid har varnat för Ben-Gvirs agerande: ”Det här är vad som händer när en svag premiärminister tvingas anförtro den mest oansvariga mannen i Mellanöstern den mest explosiva platsen i Mellanöstern” skrev han på Twitter, rapporterar Haaretz.

Provokation mot ”det palestinska folket”

Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas talesperson Nabil Abu Rudeineh betecknar Ben-Gvirs besök som ett ”provokativt steg mot det palestinska folket”, och han uppmanade Bidenadministrationen att agera för att förhindra en eskalering kring den heliga platsen.

Terrorstämplade Hamas, som styr Gaza, har meddelat att Ben-Gvirs besök kommer att ”mötas med motstånd”. I ett uttalande på måndagen säger gruppen att ministerns besök indikerar att ”den fascistiska bosättarregeringen har påbörjat sin plan att attackera vårt folk och al-Aqsamoskén”, rapporterar The Times of Israel.

Bara muslimer får be på platsen

I en summering för FN:s säkerhetsråd i våras betonade FN:s sändebud i Mellanöstern, Tor Wennesland, vikten av att upprätthålla status quo kring de heliga platserna i Jerusalem och att denna respekteras av alla sidor. Han välkomnade då högt uppsatta israeliska tjänstemäns löften om att de skulle upprätthålla status quo och att bara muslimer skulle tillåtas be på den heliga platsen.

– I detta känsliga och labila ögonblick har israeliska och palestinska ledare gjort berömvärda ansträngningar för att lätta på spänningar, fördöma attacker och hålla tillbaka våldet, sade han den 25 april 2022.

Har tidigare utlöst våldsamheter

Spänningar kring Haram al-Sharif/Tempelberget har ofta lett till upptrappat våld. Bland annat ledde ett brutalt israeliskt polisingripande mot bedjande palestinier i maj 2021 till ett elva dagar långt krig mellan Hamas och Israel, liksom omfattande protester bland palestinska medborgare i Israel. Den andra intifadan bröt ut i september 2000 efter att den dåvarande högerpolitikern Ariel Sharon besökte området.

Haram al-Sharif/Tempelberget är den tredje mest heliga platsen inom islam och den heligaste platsen inom judendomen. För judar är det platsen för de två bibliska templen och ligger ovanför Klagomuren och för muslimer är det platsen för profeten Muhammads himmelsfärd där både al-Aqsa-moskén och Klippdomen ligger.

* * *
LÄS MER
Extremhögern tar plats i Israels nya regering
Israels förlorade vänster och Netanyahus återkomst
Extremhögern stark inför valet i Israel

Nyheter

EU godkänner förbud mot förstörelse av osålda kläder

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

Fakta: take, make, dispose

En linjär modell för resursförbrukning som skördar och utvinner material, använder dem för att tillverka en produkt och säljer produkten till en konsument, som sedan kasserar den som avfall. Motsats till cirkulär förbrukning.

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.