BRASILIEN | − Det här är ett mycket känslosamt ögonblick, säger Sonia Guajajara, den nya urfolksministern, rapporterar El País.

Sonia Guajajara fortsätter:

– Det har varit många år av kamp, våld och kränkningar av våra rättigheter som trots att de finns inskrivna i konstitutionen aldrig respekterats fullt ut.

Hon fällde orden den 2 januari i huvudstaden Brasilia när ledare och representanter för olika urfolk firade att de återerövrade Funai.

Från ”indian” till ”urfolk”

För omedelbart efter att Jair Bolsonaros hade tillträtt som president i januari 2019, avvecklade han Funai genom att slå samman myndigheten med jordbruksministeriet. Ett beslut som bland annat underlättade att jordbruksföretagen expanderade, enligt El País.

Under det symboliska övertagandet av Funai firade urfolksledarna även att organet bytte namn från ”Nationella indianstiftelsen” till ”Nationella stiftelsen för urfolk”. Och att organet fick sin första kvinnliga ledare sedan det bildades 1967, Joenia Wapichana.

− Med vår nya regering, som är positiv till urfolken, tror jag att vi kommer att stärka miljöfrågorna, hållbarheten och skyddet av urfolkens marker, sade Wapichana. enligt El País.

På Time Magazines lista 2022

Under de tre första åren av Bolsonaros regering ökade avskogningen i urfolkens områden med 138 procent, enligt en studie från Socio-Environmental Institute (ISA).

− Bolsonaro bestämde sig redan från början för att bekämpa urfolken vilket var en fullständig tragedi för Brasilien och oss urfolk, vi levde fyra år av total osäkerhet och turbulens, bekräftar urfolksminister Sonia Guajajara, enligt the Guardian.

− Men vi stod fast, sade hon. Ju mer han attackerade oss, desto mer synlig blev vår kamp. Allt han gjorde för att försöka förgöra oss hjälpte oss bara att gå framåt, fortsätter Guajajara.

Hon har i egenskap av ledare för Brasiliens största ursprungsfolksorganisation Apib kämpat mot Bolsonaro och fördömt högerpopulistens politik runt om i världen de senaste fyra åren.

Denna kamp gav henne 2022 en plats på Time Magazines lista över världens mest inflytelserika personer.

Alla folk och kulturer ska representeras

I oktober 2022 valdes Sonia Guajajara som en av två urfolkskvinnor in i Brasiliens till stor del vita, manliga kongress. Den 4 januari i år blev hon officiellt utnämnd till den nya ministern för det nya urfolksministeriet.

−Detta är både en stor utmaning och en stor möjlighet för oss urfolk och resultatet av många års kamp, sade hon, enligt the Guardian

−Det är bara verklig demokrati om mångfalden av alla Brasiliens folk och kulturer är närvarande. Annars är det bara en upprepning av den chauvinistiska och rasistiska kolonialismen från det förflutna, tillade hon.

Vill skydda urfolksmark

Guajajara anser att Lula da Silvas nya regering står inför en tuff kamp och bland annat måste återuppta processen med att avgränsa urfolkens områden − något som helt avstannade under Bolsonaros tid vid makten, som uppfyllde ett vallöfte om att inte skydda en enda centimeter urfolksmark.

Dessutom sympatiserar inte alla Lulas tillhängare med urfolks- eller miljöfrågor, anser Guajajara.

Allians med kvinnlig miljöminister

Guajajaras urfolksministerium  får dock stöd av bland andra miljöminister Marina Silva som även var Lulas miljöminister under delar av hans två första mandatperioder 2003–2008.  Då trappade hon bland annat upp övervakningen av den illegala avverkningen av skog och lagföringen av brottslingarna.

Silva har uttryckt sin vilja att samarbeta med urfolksministeriet och med Funai. Hon har också betonat vikten av att skapa interinstitutionella och transnationella allianser för att försvara miljön.

−Jag ser med stor tillfredsställelse att en politik som stärker de traditionella folkens och samhällenas roll i förvaltningen av sina territorier kommer tillbaka. Detta är mycket viktigt för att bevara den biologiska mångfalden, säger Silva, rapporterar El País.

* * *
LÄS MER
Lula da Silva kan få svårt att bekämpa fattigdomen
Brasilien: Forskarvärlden hoppas på Lula da Silva
Brasiliens valrörelse sparkar igång – med våld och trots

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.