STORBRITANNIEN | Tillägg i ett lagförslag som redan nu behandlas i parlamentets överhus väntades presenteras av regeringen under måndagen. Syftet med tillägget är att ge polis större möjlighet att slå ner på ”en ordningsstörande minoritet”, rapporterar BBC.

Lagförslaget riktas framför allt mot klimatorganisationer som Just Stop Oil, Insulate Britain och Extinction Rebellion, organisationer som har gjort sig kända för bland annat vägblockader.

Enligt Downing Street ska tillägget innebära att polis inte behöver avvakta att en protest orsakar ordningsstörningar innan den avbryts, polis ska också ha möjlighet att väga samman flera olika protester utförda av en och samma organisation, rapporterar BBC.

– Rätten att protestera är en grundläggande princip i vår demokrati, men den är inte absolut. En balans måste nås mellan individens rätt och rätten för den hårt arbetande majoriteten att utföra sina vardagssysslor, säger den brittiske premiärministern Rishi Sunak.

Martha Spurrier: ”Farligt prejudikat”

Martha Spurrier, chef för människorättsorganisationen Liberty, kallar förslagen för ett ”desperat försök att stänga ner alla möjligheter för vanliga människor att göra sina röster hörda.”

Hon menar att en möjlighet för polisen att avbryta protester innan de blir ordningsstörande utgör ett ”farligt prejudikat”.

– Att protestera är en grundläggande rättighet, inte en gåva av staten. Men vår rätt att protestera fortsätter att attackeras av en regering som är fast besluten att tysta människor och gömma sig från ansvarsutkrävande, säger hon på Libertys hemsida.

Shami Chakrabarti, medlem av överhuset för Labour och tidigare chef för Liberty, betonar för BBC att polisen redan har verktyg för att stoppa personer som blockerar motorvägar och att detta förslag är en ”blankocheck”.

– Detta är jag rädd, handlar om att behandla all fredlig kritik som i praktiken terrorism, säger hon till BBC:s program Today.

”Lömskt och auktoritärt”

Enligt organisationen Just Stop Oil är förslaget ett ”lömskt och auktoritärt försök att undergräva den grundläggande mänskliga rättigheten som stöttar upp vår demokrati.”

Storbritannien kritiseras också i Human Rights Watchs årliga människorättsrapport, World Report, som släpptes i förra veckan. Landet kritiseras bland annat för den polislag som började gälla från i april 2022.

The Government’s Police, Crime, Sentencing and Courts Act (the Policing Act) var en av fyra lagar som antogs under en enda vecka förra året och som Human Rights Watch anser väcker allvarlig oro för mänskliga rättigheter.

* * *
LÄS MER
Ny lag vill inskränka demonstrationsrätt efter klimataktioner
Lagförslag kritiseras för att ge polisen för stor makt
Klimataktivister stoppar tidningars utgivning

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.