Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern kommer att avgå från posten den 7 februari i år. Anledningen är att hon lider av svår utbrändhet och finner det svårt att hitta motivation att fortsätta. Kvinnliga politiker löper större risk att utsättas för våld, hot och hat, visar aktuell forskning.
NYA ZEELAND | Jacinda Ardern blev Nya Zeelands första kvinnliga premiärminister när hon 2017 tillträdde posten som 37-åring.
Att vara kvinna och ung på tunga politiska poster har sina utmaningar. Det var också två egenskaper som fick många att reflexmässigt ställa sig avigt inställda till Arderns ledarskap, menade John MacDonald, radioprogramledare och krönikör vid New Zealand Herald, i en analys i mars 2022:
”Det finns många i vårt land som tycker att den ende som kan leda landet är en vit medelklassman i kostym.”
Hat, våld och självcensur ett problem
Kvinnlig representation i politiska kammare är förvisso större i dag än för några decennier sedan, men det råder långt ifrån någon global jämställdhet. Aktuell forskning visar även att kvinnliga politiker löper större risk att bli utsatta för våld, hat och hot på grund av sitt politiska engagemang.
En granskning i The Irish Times (14/1) visar att kvinnliga parlamentariker i Irlands nationella parlament tvingas utstå alltifrån näthat, hot och förföljelse i vardagen. Trenden är också att saker och ting blir värre – trots det är självcensuren utbredd:
– En anledning till att jag inte talar om det här öppet är att det bara leder till mer påhopp, säger en anonym parlamentsledamot till The Irish Times.
USA: Kraftigt ökad våldsrisk som kvinnlig politiker
Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern avgår också i sviterna av andra uppmärksammade granskningar om det försämrade klimat i vilket kvinnliga politiker och makthavare tvingas verka i.
Princeton University publicerade i oktober 2022 en omfattande kartläggning av ökat våld och hat mot kvinnliga politiker i USA. Kvinnliga politiker löper bland annat 42,5 procent större risk än manliga kollegor att utsättas för våld.
Ett sätt att minska riskerna för våldshandlingar mot folkvalda är, enligt Princeton University, genom att ”minska utrymmet för hot och trakasserier” samt genom att skruva ner den retoriska volymen i vad som har blivit ett allt hårdare samtalsklimat både i politiska kammare och i sociala medier.
Goda exempel – men negativ trend globalt
Därför har det på sistone fattats radikala beslut i bland annat Bolivia och Mexiko, där politiskt våld och trakasserier mot kvinnliga folkvalda förbjudits.
Trenden är ändå ihållande och svår att vända, vilket siffror från statistikorganisationen ACLED styrker.
”Att inse dessa unika hot [mot kvinnliga politiker] är avgörande om hälften av världens befolkning ska engagera sig fritt och säkert inom politiken. I avsaknad av underlagsdata och kontextspecifika initiativ som syftar till att skapa verklig och säker jämställdhet kan vinsterna av kvinnors ökade politiska deltagande gå förlorade”, summerar ACLED.
* * *
LÄS MER
Kenya: Bakslag i kampen för fler kvinnliga politiker
Våld mot kvinnor och flickor ökar
En värld där män kör över kvinnor
