Irans högste ledare aytolla Ali Khaminei dödades i en attack av USA och Israel på lördagsmorgonen. Filmer visar hur människor i landet firar från fönster och balkonger, medan andra iranier sörjer hans död.
Arbetsveckan hade just inletts när USA och Israel inledde gemensamma attacker mot Iran på.Under lördagen kom rapporter från Israel att Ali Khamenei hade dödats i en attack mot den iranske ledarens residens. Senare fyllde USA:s president Donald Trump i att det var sannolikt att Khamenei var död, medan Iran hävdade att Khamenei var välbehållen. Men under natten mot söndagen bekräftade iransk stats-tv att Khamenei var död. Det har spridits klipp på folk som firar Khameneis död, men det är också många som sörjer.
Under söndagen utsågs Alireza Arafi, som i BBC:s Newshour beskrivs som en byråkratisk andlig ledare, till tillfällig högste ledare efter Khameneis död. Även Islamiska revolutionsgardet (IRGC) har fått en ny ledare. Ahmad Vahidi är ny överbefälhavare efter att Mohammad Pakpour dödades i en attack under lördagen. Vahidi har bland annat misstänkts för inblandning i bombningen av ett judiskt center i Buenos Aires som dödade 85 personer 1994.
Iran har svarat på attackerna genom att skicka missiler mot Israel, liksom flera arabiska grannländer med amerikanska militärbaser. Under söndagen dödades nio personer i Bet Shemesh väster om Jerusalem.
Nio personer dödades också i samband med protester mot USA:s konsulat i Karachi, Pakistan, på söndagen.
Många döda efter attack mot flickskola
Under lördagen attackerades också en flickskola i staden Minab i östra Iran. Sedan de första rapporterna har dödssiffran stigit kraftigt och under söndagen rapporterades åtminstone 153 personer, varav många barn, ha dödats. Enligt iranska Röda halvmånen har åtminstone 201 personer dödats i attackerna sedan i lördags, och 747 skadats. Skolan i Minab ska ligga nära en av Islamska revolutionsgardets baser, och rapporteras ha träffats av flera missiler.
Flera länder har uttryckt oro för det iranska folket, och för risken att ett större krig bryter ut i regionen. Belgiens utrikesminister Maxime Prevot betonade på lördagen att ”det iranska folket ska inte betala för sin regerings val”. Norges utrikesminister Espen Barth menade att attackerna strider mot internationell rätt.
– Attacken beskrivs av Israel som en preventiv attack men den är inte i enlighet med internationell rätt. Preventiva attacker kräver ett omedelbart överhängande hot, säger han.
EU:s utrikeschef Kaja Kallas säger att: ”den senaste utvecklingen i Mellanöstern är farlig”, samt att EU tillsammans med arabiska samarbetspartner försöker hitta diplomatiska vägar fram, rapporterar Reuters.
Omans utrikesminister Badr Albusaidi, som så sent som för några dagar sedan har agerat medlare mellan USA och Iran i samtal i Genève, uppmanar USA att inte dras in i kriget ytterligare och säger att han är ”förfärad” över attackernna.
– Aktiva och seriösa förhandlingar har återigen underminerat. Varken USA:s intressen eller den globala freden tjänas av det här. Och jag ber för de oskyldiga som kommer att drabbas.
Studentprotester hade blossat upp
USA och Israel gick till attack mot Iran bara timmar efter att USA och Iran hade mötts i samtal om ett nytt kärnenergiavtal och under en vecka då nya regeringskritiska protester hade brutit ut på de flesta större universitet i landet. Protesterna som inleddes förra helgen och fortsatte under förra veckan var de första sedan de iranska myndigheternas blodiga nedslag i januari då åtminstone 7 000 demonstranter dödades, men många fler befaras döda.
BBC har bekräftat bilder som tagits på demonstranter som protesterade på Sharif University of Technology under lördagen för en vecka sedan, och Al Jazeera rapporterar om demonstrationer på fem lärosäten i Teheran förra söndagen. I Mashhad i nordöstra Iran skanderade demonstranter ”frihet, frihet”, och i Teheran ropade studenter ”död åt diktatorn” – en referens till landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei som alltså bekräftades död av iransk media bara en vecka senare.
”Vi slåss, vi dör, vi tar tillbaka Iran”, skanderade studenter på the University of Art i Teheran liksom slagord som ”Politiska fångar måste släppas” och ”Khamenei Zahhak [ormkung från persisk mytologi, reds anm.] vi kommer att begrava dig levande”, rapporterar Al Jazeera.
BBC har verifierat filmer som visar att studentledda protester ägde rum på åtminstone 13 universitet under mindre än en vecka. I en av filmerna syns hur studenter på Sajjad University of Technology i Mashhad ropar slagord mot den paramilitära styrkan basij, en del av Islamiska revolutionsgardet som nyligen terrorklassades av EU bland annat för nedslaget mot demonstranterna i januari. Irans vetenskapsminister Hossein Simaei-Sarraf varnade studenter att han inte kommer att tillåta någon form av ”kravaller” på universiteten, rapporterar BBC.
Allt sämre ekonomiska villkor
På vissa universitet har studenter inte släppts in i de fall de har pekats ut som delaktiga i tidigare protester, och föreläsningar på plats har också i vissa fall ställts in. Enligt Al Jazeera har hela 80 procent av landets universitet redan tidigare infört online-föreläsningar för att förhindra att studenter samlas på campus, och på så sätt försvåra för protester mot regeringen.
Protesterna som bröt ut i Teherans historia basarer slutet av december 2025 riktades inledningsvis mot de svåra ekonomiska villkoren ooh den fallande valutan i landet innan de utvecklades till regelrätta regimkritiska protester. Bland annat har matpriserna i landet ökat kraftigt under de senaste tio åren. En genomsnittlig varukorg med mat har stigit från 1,2 miljoner rials (i dag ungefär motsvarande åtta kronor) till 36,6 miljoner rials i dag (motsvarande nästan 253 kronor).
– Inflation har mer eller mindre blivit en månatlig del av våra liv nu. Priserna går lätt upp tio procent per månad, säger 29-årige Amir från Karaj till BBC och förklarar att en hamburgare som kostade 5 miljoner rials i våras nu kostar 12 miljoner rials.
– Siffrorna är helt obegripliga, fortsätter han.
Underpresterar på ett ”kroniskt sätt”
Landets valuta har förlorat nära 95 procent av sitt värde mot USA:s dollar sedan 2018 då Donald Trump drog sig ur det dåvarande kärnenergiavtalet med Iran och återinförde sanktionerna mot landet. Sedan protesterna i slutet av december 2025 har valutan sjunkit ytterligare, och priserna har fortsatt att stiga vilket gör att iranier i gemen har fått kraftigt förminskad köpkraft.
Dåliga ekonomiska beslut och konsekvenserna av sanktionerna i kombination med korruption och flera miljökriser har enligt forskaren Menahem Merhavy vid University of Jerusalem bidragit till att många iranier anser att staten är inkompetent. I en artikel i New Lines Magazine argumenterar han för att den iranska staten underpresterar på ett kroniskt sätt, men ifrågasätter att Iran står inför en ny revolution.
Däremot tappar allt fler medborgare tilltron till den iranska staten och Merhavy menar att frågan snarare handlar om hur ”länge ett system kan bestå efter att dess medborgare mentalt har gått vidare från det, och vilken form förändringen kommer att ta när den samlade erosionen till slut förändrar kalkylerna i toppen.” Hans slutsats är att Iran inte står inför en ny revolution utan helt enkelt åldras. ”Och åldrande, i politiken, kan vara både utdraget och i slutändan omvälvande.”
Även om de senaste dagarnas händelseförlopp pekar på omvälvande förändringar är det ännu oklart hur sargat systemet som Islamiska republiken utgör är och om det återigen kommer att hitta ett sätt att överleva eller ej.
