Uganda är det afrikanska land som är värd för flest flyktingar. Nu varnar International Rescue Committee (IRC) för att den akuta undernäringen bland barn och kvinnor ökar snabbt – något som kan ha dödlig utgång. En av orsakerna bakom att svälten brer ut sig är att World Food Program är gravt underfinansierade.
UGANDA | I flyktingläger i Uganda, värd för cirka 1,5 miljoner flyktingar från mestadels närliggande länder, brer svälten ut sig. Enligt International Rescue Committee (IRC) har det skett en femtioprocentig ökning mellan 2021 och 2022, samtidigt som man förutspår att det bara kommer att stiga ännu mer. Under 2021 noterade organisationen 6300 fall av akut undernäring hos barn och kvinnor – vilket är den farligaste formen av undernäring om inte rätt vård ges – och under 2022 noterades 3000 fler fall, totalt 9300. Under det första kvartalet 2023 rapporterades 2000 fall av akut undernäring i dessa fem läger.
FN-organet World Food Program (WFP) ansvarar för att skicka leveranser av mat till människor som annars riskerar att inte kunna äta sig mätta. Men de är gravt underfinansierade – och kan inte möta de behov som finns. I flera länder i Afrika och framförallt på Afrikas horn har extremväder och torka gjort att skördarna de senaste åren har varit mycket skrala, något som får både fattigdom och hunger att växa.
Förutom att akut undernäring kan vara livshotande för barn är också gravida och ammande kvinnor i riskzonen, och om de drabbas kan konsekvenserna spilla över på deras foster eller barn.
– Jag har inte kunna producera bröstmjölk till mitt barn för jag äter inte tillräckligt mycket. Nu är mitt barn sjukt. Jag har en stor familj, vi är tio personer, varav två har funktionsvariationer och behöver konstant stöd och vi kan inte flytta till någonstans där marken går att odla. Nu när matransonerna blir mindre blir det värre, säger Susan, vars ettåriga barn behandlas för akut undernäring på en klinik som drivs med stöd av IRC.
På grund av bristande resurser har WFP dragit ner på ransonerna till flyktingfamiljer i ugandiska flyktingläger, samtidigt som inflationen som är märkbar i så gott som hela världen också gör sig påmind här. 2020 drog WFP generellt ned på ransonerna så de skulle täcka max 70 procent av en familjs dagliga matbehov, men för flyktingar i Uganda täcker ransonerna ofta långt under hälften av det egentliga behovet. För många flyktingar är det också svårt att odla sin egen mat eftersom de har lämnat sina hem bakom sig och ofta lever på små ytor, som delas med många andra, och inte äger någon odlingsbar mark.
Det är även brist på hygienartiklar som tvål och rengöringsmedel. Detta beror liksom bristen på mat att organisationer som arbetar med flyktingar i Uganda brottas med att inte ha tillräckligt med pengar. När hygienprodukter saknas och möjligheterna att hålla sig och sitt hem rent är små ökar också risken för utbrott av olika sjukdomar.
***
LÄS MER:
