Nyheter

Expert: Sverige ligger i framkant om miljön

"Som första land tar vi ansvar för inte bara det som tillverkas inom Sveriges gränser utan också påverkan som uppstår av det vi köper i Sverige men som tillverkas utomlands.

Sveriges nya klimatmål gör att vi ligger i framkant. Men många frågetecken återstår för hur målen ska uppnås.

– Mycket arbete återstår, säger professor Oksana Mont.

KLIMAT | Miljömålsberedningen vill att Sverige som första land i världen ska ta ett samlat grepp om utsläppen såväl inom som utanför landets gränser och senast 2045 ha ett negativt globalt klimatavtryck.

Det negativa globala klimatavtrycket ska förutom det redan befintliga klimatmålet uppnås med två nya mål: Konsumtionens klimatpåverkan och exportens klimatnytta.

– Det här innebär att Sverige ligger i framkant för det här arbetet. Som första land tar vi ansvar för inte bara det som tillverkas inom Sveriges gränser utan också påverkan som uppstår av det vi köper i Sverige men som tillverkas utomlands. I och med att vi också outsourcar mycket till andra länder är det bra att vi insett att någon annan betalar för vår påverkan, säger Oksana Mont, professor vid Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

Styrmedel och åtgärder

Hon tillägger att det samtidigt vore bättre att behålla exempelvis produktion inom landet.

– Då har vi möjlighet att styra. När vi outsourcar så outsourcar vi både påverkan och ansvar, och det är det Miljömålsberedningen vill komma åt.

Oksana Mont konstaterar att frågetecken återstår om vilka styrmedel och åtgärder som kommer bli aktuella för att uppnå målen.

– Vad innebär det för transportsektorn och byggnadssektorn exempelvis? Det är nästa steg. Mycket arbete återstår.

"Länderna tittar på varandra"

Hur vanliga människor kommer att påverkas och vilka uppoffringar som kommer att krävas är även det oklart. Klimatpass för produkter, där exempelvis klimatpåverkan och livslängd framgår, är en sak.

– Man kan tänka sig att det här arbetet kommer leda till högre pris på varor. Vi måste se över våra konsumtionsvolymer, hur mycket vi konsumerar och vad, och se på hur tillverkarna hanterar sina produkter och arbetare, säger Oksana Mont.

TT: Är det möjligt att inspirera andra länder i det här arbetet?

Man är väl medveten om att Sverige är ett litet land. Men länderna tittar på varandra och Sverige måste hitta sin nisch. Om Sverige börjar pusha det här på EU-nivå blir det mycket kraftfullare.

"Den låga ambitionsnivån"

Jörgen Larsson, docent och forskare inom hållbar konsumtion vid Chalmers, är både positiv och negativ.

”Att det nu finns en enighet om ett mål för minska den klimatpåverkan som vi orsakar i andra länder är en grundläggande förändring som kan komma att få stor betydelse i framtiden, speciellt om andra länder går samma väg”, skriver han i en kommentar till TT.

Däremot anser han inte att det nya konsumtionsbaserade målet är särskilt ambitiöst. Enligt honom kan det uppnås redan genom det befintliga territoriella målet utan att ”nämnvärda beteendeförändringar krävs”.

”Den låga ambitionsnivån med målet är också tydlig genom att man föreslår en kontrollstation vart fjärde år där målnivån kan sänkas om andra länder inte minskar sina utsläpp i den takt de har uppgett i sina långsiktiga klimatstrategier”, skriver han.

Nyheter

EU godkänner förbud mot förstörelse av osålda kläder

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

EU antar historisk lagstiftning för att stoppa förstörelse av osålda kläder och främja en mer hållbar textilindustri.

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

Fakta: take, make, dispose

En linjär modell för resursförbrukning som skördar och utvinner material, använder dem för att tillverka en produkt och säljer produkten till en konsument, som sedan kasserar den som avfall. Motsats till cirkulär förbrukning.

Nyheter

Utfasning av fossila bränslen förslag till klimatavtalet

Protest mot fossila bränslen vid FN:s klimattoppmöte COP28, tisdagen den 5 december 2023, i Dubai, Förenade Arabemiraten.

Klimatförhandlingarna vid COP28 står inför en ödesfråga – utfasningen av fossila bränslen. Ett utkast till förhandlingstext pekar på ett övervägande av en utfasning av fossila bränslen som en central del av det slutliga avtalet vid FN:s klimatmöte.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.