KOMMENTAR | Under de senaste årtiondena har USA rört sig bakåt vad gäller aborträtten med nådastöten levererad av Högsta domstolen den 24 juni då beslutet Roe v Wade från 1973 revs upp. Under samma tid har det tidigare så konservativa Irland gått i motsatt riktning, även om mycket återstår för en fungerande aborträtt där.

Konservativa på Irland hade på 1970-talet åsett den amerikanska utvecklingen där Högsta domstolen 1973 garanterade aborträtten med oro. För att föregå en liknande utveckling på Irland, där abort redan var förbjudet i lag, fick abortmotståndare till stånd en folkomröstning 1983 om att skriva in abortförbudet i den irländska grundlagen. Så skedde också – det åttonde tillägget förde upp ”den oföddas rätt till liv” på samma nivå som den kvinna eller flicka som var gravid. Segerrusiga efter upprivandet av Roe v Wade siktar nu abortmotståndare in sig på att få Högsta domstolen i USA att föra in en liknande skrivning i den amerikanska grundlagen.

I början av 1990-talet jobbade aborträttsrörelsen på Irland endast med indirekta frågor – om rätten till information om vart man kunde resa för abort, och som det skulle visa sig – rätten att resa för att genomgå abort. Tidningar med ett telefonnummer med abortinformation beslagtogs och studentledare som publicerade samma telefonnummer i studenttidningar ställdes inför rätta. 1992 hände dock något som skakade det irländska samhället och som tvingade fram en attitydförändring.

En 14-årig flicka som hade blivit gravid efter att en vuxen man hade våldtagit henne hindrades i irländsk domstol från att resa till England för att genomgå abort där. Fallet väckte ramaskri och fick såväl aborträttsaktivister som unga flickor i skoluniform att ta till gatorna för att protestera mot vad som sågs som ett omänskligt rättssystem som fråntog kvinnor och flickor deras grundläggande rättigheter. Så småningom skulle flickan – vars fall blev känt som X-fallet – av Irlands Högsta domstol tillerkännas rätt till abort på Irland. Rätten ansåg att det förelåg en risk för hennes liv då hon var suicidal.

USA:s eget X-fall

Den  27 juni 2022, tre dagar efter att Högsta domstolen i USA beslutade att riva upp det beslut som i nästan 50 år hade garanterat aborträtten i landet, blev det känt att en tioårig flicka i Ohio – som likt flickan på Irland hade blivit gravid efter en våldtäkt – hade nekats en abort i sin hemstat. Detta då Ohio har haft en så kallad triggerlag, som var utformad att träda i kraft så fort Roe v Wade revs upp – nu är abort förbjudet i delstaten efter den sjätte graviditetsveckan. Inga undantag finns för graviditeter som är resultatet av våldtäkt.

Flickans läkare i Ohio ringde till Caitlin Bernard, en gynekolog som arbetar i delstaten Indiana, för att be henne utföra aborten på den unga patienten. Det gjorde hon, och den tioåriga flickan blev tvungen att resa över delstatsgränsen för att genomgå abort – inte olika det tusentals irländska kvinnor som genom åren har tvingats resa till England.

Hade det hela skett en eller ett par månader senare är det inte heller säkert att Caitlin Bernard hade kunnat hjälpa flickan. Den 25 juli ska Indianas politiker samlas för att se över aborträtten och sannolikt begränsa den eller helt förbjuda abort i delstaten.
– Det är svårt att föreställa sig att bara om några få veckor kommer vi inte ha någon möjlighet att ge den vården, säger Caitlin Bernard till The Columbus Dispatch.

På Irland fick X-fallet många att inse att abortförbud innebär fruktansvärda konsekvenser. I USA har politiker som den republikanska guvernören i South Dakota, Kristi Noem, vägrat att fördöma den lag som tvingar en tioåring att resa till en annan delstat för abort ens efter att ha blivit utsatt för en våldtäkt. I en intervju med CNN tyckte hon att fokus borde ligga på våldtäktsmannen, inte på tioåringens rätt till abort. Fyra dagar efter Högsta domstolens beslut att riva upp Roe v Wade började South Dakotas nya abortförbud at gälla – abort är bara tillåtet om den gravida kvinnans, transpersonens eller den ickebinäras liv är i fara, enligt The Guttmacher Institute.

Barn ska tvingas föda

På CNN:s fråga om barn i South Dakota som liksom tioåringen i Ohio blir gravida ska tvingas genomgå graviditeten och föda fram barnet svarade Kristi Noem först undvikande men hänvisade till att delstatens lag förbjuder abort ”förutom för att rädda moderns liv.” CNN frågade henne därefter huruvida hon skulle vara villig att ändra lagen om ett liknande fall som det i Ohio skulle uppstå i hennes delstat:

– Jag tycker inte att en tragisk situation ska förevigas genom en annan tragedi, säger Kristi Noem, som av vissa har pekats ut som en möjlig vice-presidentkandidat jämte Donald Trump i valet 2024, till CNN.

På Irland ledde X-fallet till en folkomröstning i november 1992 om huruvida det skulle vara tillåtet att sprida information om var någonstans utomlands man kunde få abort och om man skulle ha rätt att resa – svaret på dessa frågor blev ja och dessa rättigheter skrev in i grundlagen. Men aborträtt på Irland skulle fortsätta att dröja.

En ny generation unga irländare chockades av hur landets abortlagar slog mot kvinnor när tandläkaren Savita Halappanavar dog den 28 oktober 2012 – hon utvecklade sepsis i samband med ett missfall men nekades abort. Något år efter hennes död lanserade den irländska aborträttsrörelsen en kampanj för att dra tillbaka det åttonde tillägget från 1983 och samtidigt hade tabun brutits kring abortfrågan. 2018 röstade 66 procent för att ta bort tillägget och att tillåta abort upp till den tolfte graviditetsveckan.

Aborträttsrörelsen på Irland menar att det finns många återstående problem, men den har visat att det är möjligt att utmana en till synes orubblig konservativ samhällsordning – en sådan som hälften av USA:s delstater nu rör sig mot med snabba steg. Den gräsrotsrörelse som växte fram i Irland på 1990-talet och framåt skulle kunna ge den amerikanska motsvarigheten värdefulla ledtrådar i hur man kullkastar en misogyn agenda.

* * *
LÄS ÄVEN
Mycket kvar att göra för aborträtten på Irland
Samkönade äktenskap kan vara i fara efter aborträtten
South Dakota – den amerikanska aborträttens nya frontlinje

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.