EGYPTEN | Egyptiska miljöaktivister- och grupper som Human Rights Watch har intervjuat vittnar om ett krympande utrymme för dem att bedriva sitt arbete. Olika former av trakasserier, gripanden och svårigheter att resa har skapat vad som beskrivs som en atmosfär av rädsla.

– Den egyptiska regeringen har infört hinder som godtycklig finansiering, forskning och registrering som har försvagat lokala miljögrupper, som har tvingat flera aktivister till exil och andra till att undvika viktigt arbete, säger Human Rights Watchs miljöchef Richard Pearshouse på organisationens hemsida under måndagen.

Han uppmanar den egyptiska regeringen att ”omedelbart lyfta betungande restriktioner” mot såväl miljöorganisationer som mot icke-statliga organisationer i allmänhet. För icke-statliga organisationer har haft allt svårare att utföra sitt arbete ända sedan Abdel Fattah al-Sisi intog presidentposten 2014. Det är framför allt organisationer och kampanjer som på något sätt innebär en kritik av regeringens politik som begränsas medan det finns något större tolerans för miljöarbete som exempelvis återvinning och sophämtning.

Det var i juni i år som Human Rights Watch intervjuade 13 personer med koppling till den egyptiska miljörörelsen. En av dessa uppger för organisationen att landets regering kan ha relativt radikal retorik när det gäller klimatet och krav på det globala nord att bidra mer till att få ner koldioxidutsläpp liksom mer pengar till omställning. Detta översätts dock inte till diskursen på hemmaplan och flera personer uppger att de känner oro inför att offentligt arbeta med frågor inför FN:s klimatkonferens, Cop 27, som hålls i Sharm el-Sheikh den 6-18 november.

– Säkerhetsapparaten kommer sannolikt nu mer än någonsin fokusera på miljöorganisationer i Egypten. När Cop 27 tar slut kanske de kommer att titta på och se vilka som gör vad, vem som har fått bidrag och från vart, till exempel, säger en miljöaktivist som inte längre befinner sig i Egypten.

De miljöfrågor som är svårast att lyfta i Egypten är de som handlar om att regeringen inte skyddar människors rättigheter visavi storföretag som exempelvis industriutsläpp och jordbruksnäring. Särskilt känsligt är det också att kritisera den egyptiska militärens omfattande affärsverksamhet, och nationella infrastrukturprojekt som ofta sammankopplas med presidentämbetet eller militären.

Enligt en person som Human Rights Watch har talat med går det ”en röd linje” vid de nationella infrastrukturprojekten. Flera personer uppger också för organisationen att deras organisationer inte kan uppfylla sin roll att dokumentera och kritisera regeringen för maktmissbruk:

– De är så paralyserade av risken för vad som kan hända så att de inte gör någonting, säger en erfaren aktivist till Human Rights Watch. 

En annan problematik är egyptisk lagstiftning som sedan 2014 på olika och godtyckliga sätt begränsar hur icke-statliga organisationer får ta emot bidrag från såväl internationella som inhemska givare. Flera organisationer och deras medarbetare har åtalats de senaste åtta åren för att ha tagit emot pengar från internationella givare, flera har belagts med utreseförbud eller fått sina tillgångar frusna.

Redan i augusti i år protesterade flera civilsamhällesorganisationer i Egypten mot att de hade hindrats från att delta i Cop 27 då registreringsprocessen hade hemlighållits. Därmed har de organisationer som är kritiska mot den egyptiska regeringen kunnat filtreras bort:

– Du låter inte en regering säga till FN vad som är och vad som inte är en icke-statlig organisation. Man förväntar sig att FN har en särskild försiktighetsprincip när man har att göra med en plats som Egypten för att försäkra att oberoende organisationer har samma möjligheter att ansöka och sedan granska läget, säger Ahmad Abdallah, från the Egyptian Commission for Rights and Freedoms (ECRF) till The Guardian och menar att FN inte tar det ansvaret.

Human Rights Watch har kontaktat den egyptiska regeringen med frågor om hur miljöorganisationer hanteras men har inte fått något svar. Organisationen uppmanar egyptiska myndigheter att upphöra med ”kampanjen av repression mot oberoende civilsamhällesgrupper” samt att sekretariatet för klimatkonventionen, United Nations Framework Convention on Climate Change, tillsammans med den egyptiska regeringen underlättar för ett brett och omfattande deltagande från civilsamhället i Cop 27.

– Världen behöver mer klimataktivism, inte mindre, och det kan inte finnas någon sådan effektiv aktivism när regeringen behandlar medborgerliga grupper som ett hot, inte en tillgång. Medlemsstaterna i United Nations Framework Convention och sekretariatet måste trycka på den egyptiska regeringen att säkerställa att miljögrupper känner att det är säkert att delta i och bortom Cop, säger Richard Pearshouse.

* * *
LÄS MER
Energisamarbete mellan EU och Egypten kritiseras
Egyptiske Alaa Abd El-Fattah i lång hungerstrejk
Kritik mot EU för legitimering av Egyptens al-Sisi

KLIMAT | En av de viktigaste punkterna under FN:s klimattoppmöte, COP28, är att utvärdera genomförandet av Parisavtalet från COP21. Climate Change Performance Index, CCPI, rangordnar årligen länder baserat på hur väl de uppfyller målen i avtalet. Årets index placerar Sverige på tionde plats, från att förra året legat på en femteplats. Noterbart är att de tre främsta platserna är tomma, då inget land anses uppfylla målen tillräckligt väl.

Indexet bygger på fyra huvudkategorier: koldioxidutsläpp, förnybar energi, energianvändning och annan klimatpolitik. Enligt Nasiritousi är de andra indikatorerna viktiga då de visar riktningen för framtida utsläppsutveckling.

– Sverige erhåller höga betyg för utsläpp och förnybar energi, men när det kommer till politisk inriktning sjunker vi drastiskt. För ett år sedan låg Sverige på plats 24 i politik, i år befinner vi oss på plats 37, säger Naghmeh Nasiritousi, forskare vid Utrikespolitiska Institutet, för SVT.

– Vi har sett att den nuvarande regeringen har en politik som ser ut att öka utsläppen. Det gör att betyget faller.

CCPI uttrycker tydligt sin oro: ”Sveriges en gång så ambitiösa klimatpolitik skärs ned eller till och med tas bort. Om regeringen fortsätter att ta bort progressiv klimatpolitik kommer landet att fortsätta falla i CCPI-rankingen.”

Experter varnar för att Sverige backar från att vara en global föregångare inom klimatpolitik till att nu blockera progressiv EU-politik inom skogsfrågor. Denna trend kan få betydande konsekvenser för landets placering i kommande klimatrankningar.

Bakom indexet står klimatgrupperna Germanwatch, New Climate Institute och Climate Action Network.

ISRAEL/PALESTINA | – Alltför många oskyldiga palestinier har dödats. Ärligt talat – nivån av civilt lidande, bilderna och filmerna som kommer från Gaza är fruktansvärda, sade en allvarlig Kamala Harris, vicepresident i Israels närmaste allierade USA, vid en pressträff häromdagen.

– Vi anser att Israel måste göra mer för att skydda oskyldiga civila.

Diplomatisk kris

Ungefär samtidigt twittrade FN:s humanitära chef Martin Griffiths att ”apokalyptiska förhållanden” nu råder i södra Gaza, att det är omöjligt för hjälporganisationer att arbeta på grund av den israeliska offensiven.

– Det räcker nu. Det måste sluta. . . En apokalyptisk situation råder, sade Griffiths till tidningen The Guardian.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez gick ett steg längre. I en intervju uttryckte han tvivel på att Israel efterlever internationell rätt vid krigföringen i Gaza, ett område som styrs av den terrorstämplade islamistmilisen Hamas. Liknande kritik har förts fram från Belgiens premiärminister, Norges utrikesminister och Amnesty International – bland andra.

Sánchez uttalande resulterade i en diplomatisk kris, med hemkallade ambassadörer.

– Israel agerar och kommer fortsatt att agera i enlighet med internationell rätt, och kommer att fortsätta kriget tills alla i gisslan är tillbaka och Hamas utplånats från Gaza, svarade Israels utrikesminister Eli Cohen enligt Politico.

Mänskliga sköldar?

Det pågående kriget utlöstes av Hamas koordinerade attack mot Israel den 7 oktober. Då dödades omkring 1 200 mestadels civila i brutala massakrer, och över 200 personer togs som gisslan.

Israel svarade med militära flyg- och markoperationer, en total belägring av Gaza och löfte om att tillintetgöra Hamas. Enligt Hamaskontrollerade hälsomyndigheter i Gaza har omkring 16 000 människor dött i det intensiva bombardemanget.

Bilderna av lidandet i Gaza, där omkring halva befolkningen är under 18 år, lämnar få oberörda. Israel å sin sida understryker att man är i krig med Hamas, inte med det palestinska folket. Den israeliska militären hävdar att den enbart riktar in sig på militära mål, men anklagar islamiströrelsen för att förskansa sig i tunnlar under tättbebyggda stadsmiljöer, på sjukhus och skolor samt använda civila som mänskliga sköldar.

Agerandet utgör sannolikt krigsbrott, liksom det det sexuella våld Hamas anklagas för i samband med anfallet den 7 oktober.

Är proportionerligt?

Men att inte skydda civila i tillräckligt hög utsträckning, som Israel beskylls för, är också ett brott mot krigets lagar. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det ligger mycket i det växande klandret mot Israel.

– Mycket tyder på att de (Israel) överträtt den humanitära rätten och begått en del krigsförbrytelser, säger han.

Wrange understryker att en krigförande part enligt folkrätten inte får angripa civila mål. Och när man anfaller militära mål måste de civila skadorna stå i proportion till den militära vinsten.

– Palestinska liv måste vägas som om de varit israeliska.

Måste vara säker

Heather Harrison Dinniss, senior lektor i folkrätt vid Försvarshögskolan, pekar också på principen om proportionalitet som ett huvudproblem i Gaza.

– Frågan är om civilbefolkningen utsätts för en kollektiv bestraffning i och med Israels bombningar. De civila skadorna måste egentligen utredas för varje enskild attack, resonerar hon.

Sjukhus, som exempelvis al-Shifa i staden Gaza, är särskilt skyddade objekt enligt folkrätten. Denna status förloras om vårdinrättningen används för andra syften, men då måste krigsförande part vara ”jäkligt säker”, med Harrison Dinniss ord.

– Israel har visat upp mindre vapendepåer inne i al-Shifa – men fanns där verkligen en kommandocentral? Det som talar till Israels fördel är uppgifterna att soldater gick in på sjukhuset med tolkar och frågade ut personer, att man försökte ta reda på om där fanns militära installationer.

I ett Gaza som i stort förvandlats till ruiner och där stora delar av befolkningen är på flykt är det minst sagt svårt att göra utredningar. Var och hur anklagelser om krigsbrott ska kunna bevisas återstår att se.

– Palestinierna är medlemmar i (Internationella brottmålsdomstolen) ICC, så det kan ske där. Men anklagelser om krigsbrott kan också föras fram i nationella domstolar eller i särskilda tribunaler, säger Harrison Dinniss.