KAZAKSTAN | Den kazakiska centralbanken tampas med en rusande inflation (19,7 procent) och en oviss marknad i kölvattnet av Ukrainakriget, matvarubrist och skyhöga energipriser. Den centralasiatiska nationen har även att förhålla sig till en ny vardag där ryska migranter och ryskt kapital slagit sig ner i Kazakstan – och både bidrar till ekonomin och påverkar dess inriktning, rapporterar Eurasianet.

Landets bostadsmarknad har bråda dagar och priser på såväl hyreskontrakt som bostadsköp har rusat i höjden samtidigt som Kazakstan – liksom andra centralasiatiska länder – upplever sjunkande tillströmning av kapital från migrantarbetare inom de ryska bygg- och servicebranscherna, bland annat eftersom många centralasiatiska arbetsmigranter har värvats till Ukrainakriget.

Allt sker också i ett läge då Kazakstan förbereder sig för ett presidentval. Landets sittande president Kassym-Jomart Tokajev gör sitt bästa för att säkra sina väljares bifall genom utlovade åtgärder för att tackla inflationen och säkra tillgång till basvaror som har blivit bristvaror. En annan fråga som det kazakiska styret har att besvara är dess roll i det dödliga våldet mot civila i början av 2022 då militär på presidentens order ”sköt för att döda och utan varning”.

”Exemplariska” relationer med Kina

I botten för protesterna låg embryot till den kris som nu präglar Kazakstan och övriga centralasiatiska länder. En kris som på många sätt är fastlänkad till Ukrainakriget då ländernas beroende av Ryssland cementerats av totalitära regimer.

I ett läge då Ryssland är pressat av sanktioner och den ukrainska arméns framfart på slagfältet har Kina flyttat fram sina positioner i Centralasien. Landets relation till Kazakstan kallas av den senare för ”exemplariskt” och de båda länderna har skissat på samarbetsavtal för ”de kommande hundra åren”.

I september besökte Xi Jinping Kazakstan i vad som var den nyligen omvalde kinesiske presidentens första besök i Centralasien sedan covid-19-pandemins utbrott.

”Ett kvitto på landets och regionens betydelse för Kina”, rapporterade bland andra det kinesiskkontrollerade nyhetsorganet CGTN.
* * *
LÄS MER
Tusen i juridisk limbo efter Kazakstans ”blodiga januari”
Överlevnad mot alla odds
Turkiet och Iran utmanar Ryssland och Kina i Centralasien

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.