Reportage

Mänskliga rättigheter i skuggan av VM

Pakistanska migrantarbetare tar en paus, onsdagen den 19 oktober 2022.

I dag inleds VM i fotboll för herrar i Qatar, ett land där det råder brist på rättigheter – för kvinnor, hbtq-personer, arbetare och många fler. Qatar har efter internationell kritik medan VM har närmat sig genomfört vissa reformer för att stärka arbetares rättigheter. Men mycket återstår att göra och i många fall har reformerna inte implementerats fullt ut eller har inte lett till förbättringar i praktiken.

SPORT | Nepal, Bangladesh, Sri Lanka, Pakistan och Indien är några av de länder från vilka många av de migrantarbetare som har byggt upp infrastrukturen inför fotbolls-VM i Qatar har rest. Qatar har omkring två miljoner migrantarbetare varav cirka en miljon jobbar i byggindustrin. Omkring 100 000 jobbar som hushållsarbetare i privata hem, och deras arbetsvillkor är om möjligt än värre än inom byggindustrin:

– De har de värsta villkoren och vi har hört mindre om deras situation, säger Maja Åberg från Amnesty International under ett seminarium om Qatar, fotbolls-VM och mänskliga rättigheter som arrangerades under mänskliga rättighetsdagarna i Örebro den 17–18 november av Amnesty Sverige.

Amnesty International lyfte för två år sedan läget för hushållsarbetarna i Qatar i rapporten Why do you want to rest? Ongoing abuse of domestic workers in Qatar där det framkom att många hushållsarbetare tvingas jobba långa pass alla dagar i veckan, utan övertidsersättning, och att de inte inte sällan utsätts för fysiska eller verbala kränkningar. 2017 infördes Domestic Workers Law som bland annat reglerar den dagliga arbetstiden, men rapporten pekade på att mycket återstod att göra för att verkligen implementera lagen.

Kafalasystemet reformerat – på pappret

Även andra reformer har genomförts i Qatar som ett resultat av internationell kritik, bland annat har kafalasystemet där en arbetsgivare ”sponsrar” en migrantarbetare delvis förändrats. Systemet ger en arbetsgivare många rättigheter på bekostnad av migrantarbetarens. Kafalasystemet har låst fast migrantarbetare till en arbetsgivare även om den bryter mot det överenskomna kontraktet vad gäller lön, typ av arbete och längd på arbetspass till exempel. Vissa förändringar har gjorts – på pappret – men implementeras inte:

– Qatar har i alla fall reformerat systemet i teorin, säger Maja Åberg och förklarar att kafalasystemet används i flera länder i regionen.

– Det är problematiskt att reformerna inte omfattar alla grupper av arbetare i landet, och i praktiken är det fortfarande många saker som migrantarbetare inte tillåts göra, säger hon.

I februari 2021 larmade den brittiska tidningen The Guardian att fler än 6 500 migrantarbetare från Indien, Pakistan, Nepal, Bangladesh och Sri Lanka hade dött i Qatar sedan landet tilldelades värdskapet för herr-VM 2010. Detta enligt en sammanställning av uppgifter från olika regeringskällor. Ibland har antalet dödssiffror uppskattats till ännu högre, ibland har siffrorna hävdats vara betydligt lägre, bland annat menade tidskriften Filter i en granskning i somras att dödsfallen kraftigt har överdrivits, och att få fall faktiskt är kopplade till exempelvis arenabyggen. Men ofta anges dödsorsaken för en migrantarbetare som ”naturliga orsaker” vilket exempelvis kan dölja att arbetaren har jobbat i extremvärme.

Vill nå fotbollsfans med Cards of Qatar

Oavsett hur hög siffran av dödade migrantarbetare är har många drabbats, inte bara den enskilda migrantarbetaren som förolyckas utan också deras familjer och i olika grad även deras lokalsamhällen. För att lyfta dessa öden publicerade reportagesajten Blankspot Cards of Qatar i somras. Korten är utformade efter de klassiska fotbollskorten från Panini som fotbollsfans i årtionden har samlat på inför mästerskap. På varje kort finns ett porträtt av en migrantarbetare som har dött i Qatar, uppgifter om ålder och hemland. På baksidan finns mer information.

– Det har varit stort fokus på siffror och man har debatterat huruvida tre eller 6 500 personer har dött och alla dessa siffror har kastats runt. Jag ville ta reda på mer om människorna och berätta deras historier, säger journalisten och ansvariga utgivaren för Blankspot, Martin Schibbye, som deltog i seminariet via länk:
– Vi ville nå fotbollsfans, ett kort med fakta om en person som aldrig återvände, ett sätt att ompaketera traditionell journalism. Nu delas korten ut i Pressbyrån, vid sidan om de officiella Paninikorten, fortsätter Martin Schibbye.

Anish Gurung, trea från vänster
Anish Gurung, trea från vänster. Foto: cardsofqatar.com/

Betalar pengar till rekryterare

En av personerna som har dokumenterats på korten är Anish Gurung. I sin hemby spelade han basket, inte fotboll, och han var 18 år när han lämnade sitt hem i västra Nepal för att åka till Qatar. Detta efter att familjen betalade motsvarande knappt 10 000 kronor till en rekryterare, ett kraftigt överpris då Nepals regering har begränsat sådana avgifter till högst motsvarande 1 000 kronor. Anish Gurung avled i en bilolycka på väg till jobbet i Qatar och när familjen tog emot hans kropp var huvudet krossat. Enligt traditionen ska mat läggas i den dödes mun inför kremeringen men det gick inte, hans mamma kunde inte hitta hans mun.

– Det påverkar hela familjen, säger Martin Schibbye och förklarar att Anish Gurungs föräldrar som är till åren komna nu måste börja jobba igen. Hans dödsfall har också påverkat andra unga i byn som nu hellre vill försöka stanna i landet än att resa till Qatar.

Sporten har ”lång väg att gå”

Under seminariet deltog även Guido Battaglia från the Institute for Human Rights and Business via länk. Han förklarar att det trots allt har skett vissa framsteg vad gäller fokus på mänskliga rättigheter inom fotbollens högsta internationella organ, Fifa. När Qatar vann omröstningen om värdskapet 2010 fanns inga kriterier om mänskliga rättigheter, men 2017 antog Fifa en ny policy om mänskliga rättigheter som stipulerar att Fifa åtar sig att respektera ”alla internationellt erkända mänskliga rättigheter och ska sträva efter att skydda dessa rättigheter. ”

Under seminariet togs också brevet från Fifas ordförande Gianni Infantino till de 32 deltagande VM-landslagen upp av moderatorn Beatrice Schönning från Amnesty Sverige. I brevet som skickades nyligen uppmanade Gianni Infantino lagen att släppa ideologin och ”fokusera på fotbollen”, något inte bara människorättsorganisationer har reagerat på utan även flera europeiska fotbollsförbund.

– Fokus och engagement är inte något man kan sätta på och stänga av, säger Guido Battaglio och menar att Fifa, liksom andra förbund och organisationer inom sporten måste agera.

– Det finns många frågor där sporten har en lång väg att gå.

* * *
LÄS MER
Uefa-förbund vill att Fifa gör mer för migrantarbetare
”Modernt slaveri” för migrantarbetare i Qatar
Migrantarbetare protesterade i Qatar – flera har deporteras

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Prenumerera gratis på vårt
Nyhetsbrev