USA | I ett informationsmöte med journalister på onsdagen presenterade Hady Amr sin roll på den nya posten som har skapats av Biden-administrationen – något som sändes via USA:s utrikesdepartements hemsida.

Han betonade att hans nya post innebär en uppgradering av palestinska frågor och USA:s engagemang. Han kommer att vara baserad i Washington men förklarade att han kommer att göra täta resor till regionen. Hady Amr menar att hans position kommer att förstärka USA:s möjligheter att hantera ”utmaningar i den israelisk-palestinska relationen”.

– Jag skulle vilja betona här att president Biden fortsätter att vara fullt ut engagerad i en tvåstatslösning, vilket han gjorde klart i Jerusalem i maj och som han sade då stöder administrationen två stater längs med 67 års gränser med ömsesidigt överenskomna utbyten som fortsätter att vara bästa sättet för att nå lika mått av säkerhet, välstånd, frihet, demokrati, rättvisa för palestinier såväl som israeler, säger Hady Amr och förklarade att Joe Biden vidare stöder palestiniernas rätt till en egen stat som är ”oberoende, suverän, livskraftig och sammanhängande” och att de har rätt att leva i säkerhet och trygghet, liksom israeler har den rätten.

– Jag kan verkligen inte betona den meningen nog: Lika mått frihet, lika mått värdighet, lika mått rättvisa är viktiga i sin egen rätt och som medel för att nå en förhandlad tvåstatslösning, lägger han till.

Uppgradering från ”en väldigt låg nivå”

Under den förre presidenten Donald Trumps tid vid makten tog han det kontroversiella beslutet att flytta USA:s ambassad i Israel till Jerusalem, vars östra del enligt det internationella samfundet fortsatt är under ockupation. Därför har nästan alla länder sina ambassader i Tel Aviv.

USA:s ambassad i Jerusalem nämndes inte i pressbriefingen däremot förklarade Hady Amr att USA planerar att på nytt öppna sitt generalkonsulat för att bistå palestinier – som Trumpadministrationen stängde – i östra Jerusalem för att ”ge stöd åt det palestinska folket”.

– Det är en uppgradering i relationen men den börjar på en väldigt låg nivå, säger Khaled Elgindy, chef för the Middle East Institute’s program on Palestine and Israeli-Palestinian affairs till sajten al-Monitor, som menar att det är tveksamt om generalkonsulatet ens kommer att öppnas under den inkommande nya israeliska regeringen ledd av Benjamin Netanyahu:

– Vill Biden-administrationen mucka gräl med israelerna i den här frågan? Vill de dö på den kullen för palestinierna? Antagligen inte, säger Khaled Elgindy, till al-Monitor.

* * *
LÄS MER
USA ska utreda dödsskjutning av journalist i Jenin
100 israeliska bosättarattacker på tio dagar
Trumps plan ett hån mot palestinier och internationell rätt

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.