PRESSFRIHET | – Inte på 20 år har så många journalister dödats på det västra halvklotet, från USA i norr till Chile i söder, säger Erik Halkjaer, ordförande för Reportrar utan Gränser (RSF) Sverige på organisationens hemsida.

Enligt RSF:s årliga sammanställning har förra årets nedslående rekord tyvärr slagits och till de tråkigaste hör de många fängslade kvinnliga journalisterna, för närvarande 78. Det är en ökning med nästan 30 procent jämfört med 2021.

Iran tystar kvinnliga journalister

Iran hör till de länder som bidrar till denna siffra. Nästan hälften av alla nyss gripna journalister är kvinnor vilket är fem gånger fler än innan protesterna började den 16 september 2022.

”Det ökande häktandet av kvinnliga journalister avslöjar symboliskt den iranska regimens avsikt att systematiskt tysta kvinnors röster”, enligt RSF.

Sedan protesterna som reaktion på Mahsa Jina Aminis död inleddes har minst 42 journalister gripits i hela Iran. 34 är fortfarande fängslade, bland dem 15 kvinnliga.

Hamedi och Mohammad riskerar dödsstraff

Två av dem, Nilufar Hamedi och Elahe Mohammadi, riskerar dödsstraff. De uppmärksammade Mahsa Jia Aminis död och hörde till de första journalister som greps under protesternas början.

– Diktatoriska och auktoritära regimer fyller sina fängelser snabbare än någonsin genom att fängsla journalister. Detta nya dystra rekord i antalet fängslade journalister bekräftar det trängande och brådskande behovet av att stå emot dessa skrupelfria regeringar. Alla vi som står upp för idealet om fri, oberoende och pluralistisk journalistik behöver ena våra krafter, säger Christophe Deloire, RSF:s generalsekreterare

Censur och krig förvärrar

Kina och Ukraina bidrar också till statistiken. I Kina når censur och övervakning alltmer extrema nivåer. Landet är fortsatt det som fängslar flest journalister i världen, med för närvarande totalt 110 fängslade journalister.

I Ukraina dödades åtta journalister under krigets första sex månader. Bland dem återfinns Maks Levin, en ukrainsk fotojournalist som sköts av ryska soldater den 13 mars, och Frédéric Leclerc-Imhoff, en fransk videoreporter som arbetade för nyhetskanalen BFMTV.

Varannan dödad journalist från Nord- och Sydamerika

Samtidigt miste mer än 60 procent av de dödade journalisterna livet i länder där det anses vara fred. Till dem hör länder i Nord- och Sydamerika. I Mexiko mördades 11 personer – nästan 20 procent av det totala antalet journalister som dödades i hela världen.

Mexikos siffror, tillsammans med Brasiliens och Haitis, gör Nord- och Sydamerika till världens farligaste region för media. Här levde nästan varannan av alla de journalister som dödades 2022.

Haiti slog också rekord. Förra året dödades ingen journalist i landet, i år sex. Det gör Haiti till världens tredje farligaste land för journalister.

De blir måltavlor i ett land som befinner sig i en eskalerande politisk, social och ekonomisk kris där tungt beväpnade gäng har tagit kontroll över stora delar av landet.

RSF Sverige utvidgar i Latinamerika

Det verkliga antalet dödade journalister i Nord- och Sydamerika kan mycket väl vara fler än de som anges i sammanställningen, tror RSF.

– Därför har RSF Sverige nu både geografiskt och ekonomiskt utvidgat vårt Latinamerikaprojekt för att stärka det förebyggande arbetet med att skydda journalister i regionen, säger Erik Halkjaer från RSF Sverige.

RSF:s årliga sammanställning av våld och övergrepp mot journalister har publicerats sedan 1995. Den baseras på uppgifter som samlas in från 1 januari till 1 december det aktuella året.

* * *
LÄS MER
Nya journalistmord i Honduras – femte i år
Journalist mördad i Mexiko – tidning lägger ner
Många kvinnliga journalister i Iran gripna

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Fem viktiga naturliga trösklar riskerar redan att passeras, enligt Global Tipping Points-rapporten. Dessa händelser kan ske redan vid en uppvärmning på 1,5 grader över förindustriella temperaturer.

Trösklarna inkluderar kollapsen av stora inlandsisar på Grönland och Västantarktis, massiv permafrostupptining, död av korallrev i varmare vatten, samt kollapsen av en havsström i Nordatlanten.

Forskare varnar för att detta inte bara handlar om temperaturökningar, utan om plötsliga och förödande förändringar i naturen och samhället. Effekterna kan inkludera förlust av hela ekosystem, svårigheter att odla basgrödor, politisk instabilitet, och ekonomisk kollaps.

– Tipping points i jordsystemet utgör hot av en storleksordning som mänskligheten aldrig ställts inför, säger Tim Lenton, en av forskarna bakom rapporten.

– De kan utlösa förödande dominoeffekter, inklusive förlust av hela ekosystem och kapacitet att odla basgrödor, med samhälleliga effekter inklusive massfördrivning, politisk instabilitet och finansiell kollaps.

Rapporten varnar för att även om osäkerheten kring när dessa förändringar inträffar är stor, kan de ha oerhört omfattande konsekvenser. Förändringarna i klimatsystemen kan ske abrupt, inte i linje med gradvisa utsläppsökningar, och kan leda till långvariga och ogynnsamma konsekvenser.

Enligt rapporten är tre ytterligare trösklar nära att passeras till 2030-talet om uppvärmningen når 1,5 grader. Dessa inkluderar försvinnandet av mangrove- och sjögräsängar, samt risker för boreala skogar. Förändringarna kan skapa en kedjereaktion som påverkar ekosystem och vädermönster på global nivå.

Det är inte bara faran för att passera dessa trösklar som är oroande; det är också risken för återkopplingsslingor som kan ytterligare förvärra klimatkrisen. Till exempel kan kollapsen av Grönlands inlandsis orsaka förändringar i havsströmmar och vädermönster på global nivå.

Med en växande förståelse för dessa tipping points behöver vi en omedelbar och samordnad insats från världens ledare för att minska utsläppen och genomföra effektiva åtgärder för att undvika de mest katastrofala konsekvenserna av klimatförändringarna.

Samtidigt så pågår klimattoppmötet COP28 i Dubai. Trots tidigare löften verkar vi vara på väg mot en uppvärmning på 2,5 grader vid slutet av seklet, vilket visar på behovet av snabba och kraftfulla åtgärder. Ju längre vi väntar, desto svårare kommer det att bli att undvika de mest skadliga konsekvenserna för vår planet och för mänskligheten.