IRAN | Mohammad Mehdi Karami är mästare i karate berättar hans pappa Mashallah Karami i en video, som i dagarna har spridits på sociala medier, där han vädjar till landets domstolsväsende:

– Jag ber respektfullt domarkåren, jag ber er att snälla, ta bort dödsstraffet från min sons fall, säger han varpå mamman upprepar samma vädjan.

Enligt Amnesty International har fem personer, varav en är Mohammad Mehdi Karami, dömts för att ha deltagit i en dödlig attack av en medlem av basijmilisen i staden Karaj i närheten av Teheran. Alla nekar till brottet.

Enligt människorättsorganisationen utsattes de fem för en ”snabb orättvis grupprättegång som inte hade någon likhet med en meningsfull rättslig prövning”, rapporterar France 24. Enligt Mashallah Karami fick familjens advokat inte tillgång till sonens fall.

Tvingades erkänna brott efter tortyr

Även Mohammad Hosseini har dömts till döden i samma grupprättegång. Hans advokat Ali Sharifzadeh Ardakani sade i helgen i en tweet att hans klient har uppgett att han tvingades erkänna brottet genom tortyr:

”Han torterades med ögonen förbundna och hans fötter och händer bundna. De sparkade honom i huvudet tills han svimmade och skadade olika delar av hans kropp med en järnkäpp och med ett elchocksvapen”, skrev han.

Advokaten uppger också att han nekades tillgång till material med koppling till fallet, rapporterar Radio Free Europe/Radio Liberty.

Sammanlagt har sexton demonstranter anklagats av iranska myndigheter för att deltagit i attacken mot den dödade milismannen. Alla har nekat till brott och menar att de har gripits endast för att de har deltagit i protesterna  som bröt ut efter den iransk-kurdiska kvinnan Mahsa Jina Aminis död efter att hon greps av landets sedlighetspolis i mitten av september.

Journalister flyttade till Evinfängelset

Enligt FN har 14 000 personer hittills gripits i landet, och enligt den Norgebaserade människorättsgruppen Iran Human Rights har 469 demonstranter dödats, rapporterar France 24.

Bland de som har gripits finns också flera journalister, bland andra Niloufar Hamedi och Elahe Mohammadi som först rapporterade om omständigheterna kring Mahsa Jina Aminis död. Enligt deras familjer har kvinnorna nu förts till det ökända Evinfängelset.

Reportrar utan gränser har tidigare larmat om just deras fall. De har bland annat åtalats för ”propaganda mot systemet och konspirerande att agera mot nationens säkerhet”, åtalspunkter som om de döms kan leda till dödsstraff.

* * *
LÄS MER
Många kvinnliga journalister i Iran gripna
Irans moralpolis skärpte nyligen kontrollerna av hijab-kravet
FN-chef kräver slut på våldet i Iran

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.