Det råder stor ovisshet kring omständigheterna som ledde fram till att indonesiska säkerhetsstyrkor den 23 februari sköt ihjäl över tio civila i staden Wamena i Västpapuas centrala högländer. Massakrer är en del i Indonesiens kolonisering och ekonomiska intressen, menar människorättsaktivister Tidningen Global har talat med.
VÄSTPAPUA | Samtliga ihjälskjutna vid en allmän marknadsplats mitt på dagen i Wamena den 23 februari 2023 var obeväpnade, menar samstämmiga vittnesmål. Trots att den ansvarige lokalpolischefen avskedades i kölvattnet av massakern har någon oberoende utredning inte påbörjats.
Bland de döda var minst tre minderåriga, berättar Socratez Yoman, lokal människorättsaktivist och ordförande för Fellowship of Baptist Churches of West Papua som själv bevittnade händelsen på marknaden i bergsstaden och som har sammanställt en preliminär rapport:
– Illdådet föregicks av ett märkligt kidnappningsförsök som enligt min mening var iscensatt för att provocera fram en reaktion bland allmänheten, säger Socratez Yoman till Tidningen Global.
Enligt uppgifter till Vice ska två personer som anklagades för kidnappningsförsöket ha huggits ihjäl med kniv, indonesiska styrkor ska i samband med detta ha skjutit ihjäl minst tio personer.
”Ett statligt initierat övergrepp”
Dödsskjutningar av civila är ingen ovanlig företeelse i Västpapua, där allmänheten ofta hamnar i indonesisk polis och militärs skottlinje i samband med operationer och insatser som motiveras med Indonesiens ”krig mot separatism och terrorism”.
Samtidigt finns ett stort problem för Indonesien i fallet med Västpapua, menar människorättsaktivisten – den inhemska papuanska befolkningen behöver ställa sig åt sidan för att kunna ge plats för indonesiska nybyggare, vilka uppmuntras av centralregeringen i Jakarta att lämna överbefolkade öar som Java och Sumatra för en ny tillvaro i Västpapua.
– Det som hände i Wamena den 23 februari var ett statligt initierat övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter. Incidenten hade också som mål att beröva människor deras marker, säger Socratez Yoman..
60 000 internflyktingar
Den senaste fasen i Indonesiens väpnade kolonisering av Västpapua (som påbörjades i december 2018) har tvingat över 60 000 civila i intern flykt, in i en tillvaro utan förnödenheter eller någon som helst kontakt med internationella biståndsorganisationer.
Här utlovas tillgång till bördig mark och billig arbetsplats. Att fördriva lokalbefolkningar är kutym, inte bara för att säkerställa marker åt indonesiska transmigranter – det vill säga indoneser från framför allt centralön Java som via statligt finansierade omflyttningsprogram har tillhandahållits mark i Västpapua – utan framför allt för bolag inom palmoljeindustrin och gruvsektorn.
Emanuel Gobay, chef vid Papua Legal Aid Institute, instämmer i en intervju med The Diplomat och understryker att markstölder (land grabbing) ökar i ett samhällsklimat präglat av våld, hot och tystnad – något som har öppnat för centralregeringen i Jakarta att stycka upp Västpapua i mindre provinser, med tillsatta lokalstyren som kort därefter undertecknar tillståndsavtal för gruvtillstånd (inte sällan till bolag med indonesiska generaler i bolagsstyrelsen).
– Marginaliseringen av papuaner kommer att fortsätta och med det ökar även människorättsbrotten, säger Emanuel Gobay till The Diplomat.
FN hålls borta av Indonesien
Indonesien har stängt dörren för FN att besöka Västpapua för att göra en egen lägesanalys. FN:s ingripande är första steget mot en hållbar framtid för Västpapua, menar lokala människorätts- och demokratiaktivister som Tidningen Global har talat med – och blinkar åt Östtimor, som i 25 år var ockuperat av Indonesien men som i dag är en självständig nation efter en FN-intervention.
Men bakom de stängda dörrarna fortsätter lidandet att breda ut sig, självständighetsrebeller bedriver lågintensivt motstånd mot den västbeväpnade indonesiska armén och den kidnappade nyzeeländske piloten Philip Mehrtens fortsätter att vara ett levande exempel på att konflikten har lång geopolitisk räckvidd.
Bland många lokala röster som ropar efter en ärlig och oberoende utredning av massakern i Wamena den 23 februari är den katolske prästen John Bunai:
– Varför betraktar poliser papuaner som fiender? säger han i en intervju med UCA News.
* * *
LÄS MER
Första AP-fonden ovetande om MR-brott vid gruvprojekt i Västpapua
Årets Pandabok stänker kunglig glans över våldtaget Västpapua
Indonesiens palmoljeexportförbud – lagom efter avslöjande i Västpapua
