GEORGIEN | Initiativtagare till söndagens protester var partiet United National Movement (UNM), som grundats av den fängslade före detta presidenten Mikheil Saakashvili. Saakashvili avtjänar ett sex år långt straff – men anklagelserna mot honom om att han ska ha gjort sig skyldig till maktmissbruk har avfärdats både av honom själv och kritiker som menar att motiven är politiska.

Under protesten ropade folkmassan som samlats utanför parlamentet i Tbilisi i kör ”Länge leve Misha!” – Mikheil Saakashvilis smeknamn, rapporterar Euractive. Andra uppmaningar löd ”För en europeisk framtid” samtidigt som man höll upp EU:s, Georgiens och Ukrainas flagga.

Det sittande regeringspartiet i Georgien, Georgian Dream party, kritiseras för att ha nära band till Ryssland. Oppositionen blickar istället västerut och är för ett närmande till EU. När kriget i Ukraina startade i februari 2022 ansökte Georgien snabbt om att upptas som kandidatland för att gå med i EU, något som också Moldavien och Ukraina gjorde. Men medan de två sistnämnda på kort tid beviljades denna status fick Georgien krav på sig att först genomföra reformer, bland annat för att ta itu med korruptionen i landet.

– Den georgiska regeringen kontrolleras av Moskva och det är vår plikt att rädda vårt hemland undan från Ryssland. Vi är ett frihetsälskande folk, en del av den europeiska familjen, vi motsätter oss att bli ryska slavar, sade den före detta presidenten från oppositionspartiet UNM, Giorgi Margvelashvili, till folksamlingen.

Ryssvänliga Georgian Dream party har sagt att målet att närma sig EU kvarstår. Men samtidigt anklagar oppositionen regeringen för att fängsla meningsmotståndare och inskränka yttrandefriheten. Långt fler oppositionella än den tidigare presidenten Saakashvili sitter frihetsberövade. BBC rapporterade i mars om att Mikheil Saakashvilis hälsa sviktar och att han nekas rätt vård och läkare har sagt att hans hälsotillstånd skulle kunna vara livshotande. Polen har erbjudit sig att skicka läkare till Georgien för att undersöka honom, efter att tidigare också ha erbjudit sig att behandla honom i Polen – något som avslagits.

För bara en månad sedan demonstrerade tiotusentals människor i Tbilisi efter att regeringen velat införa två olika lagar som enligt kritiker skulle hota pressfriheten. Lagarna skulle ha gjort det möjligt för regeringen att registrera och klassificera enskilda individer och kanske även icke-statliga organisationer som ”agenter under utländskt inflytande”.

***
LÄS MER
Georgien: Protester mot lagförslag som ”hotar pressfriheten”
Köldknäpp slår hårt mot Tadzjikistan
HRW: Allvarliga människorättsbrott i Centralasien
Turkiet och Iran utmanar Ryssland och Kina i Centralasien

AI – artificiell intelligens | Annonser på Instagram och Facebook kan använda artificiell intelligens för att skapa foton, videor och ljud av händelser som faktiskt inte existerar. För att bekämpa potentiell desinformation och förbättra användartransparensen kommer Meta införa små notiser på annonser som använder AI för att peka på deras manipulation.

Enligt den nya policyn måste annonsörer klargöra om deras politiska annonser innehåller digitalt manipulerat innehåll, såsom bilder, videor eller ljud som kan ge en falsk representation av verkliga händelser eller uttalanden. Även om vissa redigeringar, som att justera bildstorlek eller skärpa, kan vara tillåtna om de inte påverkar själva budskapet, betonar Meta vikten av att informera användarna om konstgjord manipulation.

Meta har föreslagit att de kommer att ta bort alla annonser som bryter mot dessa riktlinjer, vare sig de skapas av artificiell intelligens eller av mänskliga användare. Företaget kommer också att förlita sig på sina faktagranskare för att bedöma om innehållet i annonserna har ändrats, och om så är fallet kommer de att stoppas från att visas som annonser.

Nick Clegg, Metas president för globala frågor, framhåller betydelsen av den nya policyn och påpekar att det är en fortsättning på företagets åtagande för ökad transparens inom politisk annonsering.

MIGRATION | Afrikas horn är extremt sårbart för klimatförändringar, trots att dess bidrag till globala koldioxidutsläpp är försumbart i jämförelse med andra regioner. Välgörenhetsorganisationen Action Against Hunger uttalade sent på onsdagen inför starten av klimattoppmötet COP28 i Dubai, att skyfallen lett till ”en fruktansvärd situation”.

Extrema väderfenomen sker allt oftare och med högre intensitet, och den senaste katastrofen har förvärrat den redan djupa humanitära krisen i Somalia, ett av världens fattigaste länder som även brottas med ett långvarigt islamistiskt uppror.

I Somalia har översvämningarna krävt över 100 liv och tvingat över 1 miljon människor att fly från sina hem, enligt FN och somaliska tjänstemän. Mogadishus myndigheter har utlyst undantagstillstånd på grund av de extremt sällsynta översvämningarna och varnat för spridningen av sjukdomar.

Hem har översvämmats och jordbruksmark förstörts, vilket har lämnat samhällen isolerade med skadade vägar, broar, stängda sjukhus och skolor.

I en gemensam rapport varnar FN och Somalia för att ungefär 1,5 miljoner barn under 5 år löper risk för akut undernäring mellan augusti 2023 och juli 2024.

– Återkommande klimatstörningar, ökad osäkerhet och djup fattigdom har drivit Somalias folk till bristningsgränsen, säger FN:s sändebud George Conway.

I ett försök att mildra situationen har Somalias regering mottagit 25 000 ton spannmål från Ryssland för att akut distribuera till de drabbade av översvämningarna, med ytterligare 25 000 ton förväntade senare i december.

Även om humanitärt bistånd har hindrat landet från att drabbas av svält, varnar FN:s World Food Program att en fjärdedel av Somalias befolkning – 4,3 miljoner människor – förväntas möta svår hunger vid årets slut.

I grannlandet Kenya har inrikesministeriet rapporterat att dödssiffran i översvämningarna har stigit till 136 personer, med över 460 000 människor på flykt. I Etiopien har över 57 människor dött och mer än 600 000 har tvingats fly enligt FN:s humanitära insatsorgan OCHA.