På en konferens i bergen ovanför den bosniska huvudstaden Sarajevo möttes de ansvariga ministrarna från totalt sex länder på Balkanhalvön för att prata om den växande strömmen av migranter som kommer till deras länder.
BOSNIEN | Balkanrutten från Grekland och norrut mot Västeuropa har sedan 2015 varit en vanlig väg för migranter som hoppas nå länder som Tyskland, Sverige och Storbritannien. Få människor vill stanna på västra Balkan – där utsikterna att få arbete och hjälp att beviljas skydd är mycket små.
I veckan som gick – samtidigt som vissa framsteg med den omdebatterade EU-migrationspakten gjordes – möttes inrikes-, säkerhets- och migrationsministrar från Serbien, Nordmakedonien, Montenegro, Albanien, Kosovo och Bosnien och Herzegovina på en konferensanläggning utanför Sarajevo, Bosniens huvudstad. På plats fanns även inbjudna migrations- och asylexperter, enligt InfoMigrants. På agendan stod migration och det ökade flödet av migranter som återigen reser via Balkanrutten. De sex länderna enades om att fördjupa sitt samarbete.
Inget av dessa länder har hittills varit särskilt välkomnande mot flyktingar och fullvärdiga asylsystem saknas i flertalet av dessa länder. Mycket få flyktingar har beviljats skydd på Balkan sedan den stora flyktingvågen 2015. Bosniens säkerhetsminister Nenad Nesic menade att migrationen genom regionen är en utmaning för regionens säkerhet, samt en politisk utmaning.
– Vi utvecklar nya gemensamma lösningar för vi kommer bara att se resultat om vi samarbetar, sade Nordmakedoniens inrikesminister under konferensen samt i ett uttalande på Twitter, där det går att läsa att samarbete är nyckeln till framgång för regionen.
Migrationen längs med Balkanrutten avtog under pandemin men har nu nått samma nivåer som innan. Under 2022 registrerade FN:s migrationsorganisation IOM 200 000 människor som var på transit via dessa länder.
Kroatien har vid upprepade tillfällen anklagats för att vara extremt våldsamma mot flyktingar som försöker ta sig in i landet. Trots att våldet är väldokumenterat nekar landet fortsatt till att det skulle förekomma. Något Kroatien också har systematiserat är pushbacks av flyktingar till framför allt Bosnien. Human Rights Watch fördömde återigen detta i början på maj.
Sedan den första januari i år är Kroatien – trots våldet och pushbacksen – med i Schengen och bevakar EU:s längsta yttre landgräns. Rapporter pekar på att våldet och pushbacksen har ökat snarare än minskat under våren som gått.
***
LÄS MER:
Antalet döda i Medelhavet på uppgång _ inte varit så många sedan 2017
EU:s migrationspakt: ”Cementerar det sämsta av dagens politik”
Katastrofen en ”konsekvens av Italiens och EU:s politik”
Ankomsterna till Italien ökar – migrationsdebatten fortsätter
