MIGRATION | Flyktingbåtar fortsätter att avgå från den nordafrikanska kusten: från Marocko, Tunisien och Libyen. På vägen över havet Medelhavet, med siktet inställt på Europa, fortsätter människor att drunkna.

Totalt har 441 personer mist livet i centrala Medelhavet de tre första månaderna 2023. Så många människor har inte drunknat här på så kort tid sedan 2017, enligt IOM. Men från EU:s sida står det stilla när det kommer till räddningsinsatser.

I höstas lade EU-kommissionen fram en handlingsplan för centrala Medelhavet i och med att dödstalen hade börjar växa och man såg att fler människor försökte fly. I denna plan lyste sjöräddning fortsatt med sin frånvaro. António Vitorino, IOM:s chef, menar att det är oacceptabelt att den humanitära krisen i centrala Medelhavet tillåts fortgå. Han lyfter i ett uttalande en oro för att dessa dödsfall har blivit ”normaliserade”. Han uppmanade vidare stater att agera.

– Att rädda liv till havs är en skyldighet som (kust)länder har. Vi måste se proaktiva statliga livräddningsinsatser. Vi uppmanar stater att arbeta tillsammans i en anda av gemensamhet och ansvarsfördelning och på så sätt minska förlusterna i liv längs migrationsvägarna, säger António Vitorino.

Istället för livräddande insatser har EU de senaste åren fokuserat på att övervaka havet med drönare och helikoptrar. Livräddningen som finns tillgänglig begränsas till en handfull frivilligorganisationer som Läkare utan gränser, SOS Mediterranee, Sea-Watch och Resqship.

På Twitter uppdaterar dessa organisationer löpande om vad som pågår i centrala Medelhavet. Den senaste tiden har varit intensiv, med många människor som har räddats från att drunkna. Totalt har 31 192 människor anlänt via Medelhavet till Italien hittills i år, varav 3000 av dem har anlänt under påskhelgen. Flera fartyg befinner sig fortfarande till havs utan att migranterna ombord har nått säkerhet på land, enligt IOM.

Sea-Watch skriver på Twitter att hundratals människor under påskhelgen har väntat på att räddas.

”Påsk 2023 i Medelhavet: Hundratals människor har väntat på att bli räddade, med Europa ignorerade dem. Otaliga människor har drunknat i skeppsbrott, och igen, kroppar har behövt tas i land av civila räddningsfartyg. Den europeiska dödspolicyn fortsätter att skörda fler offer,” lyder en tweet som publicerades den 11 april.

***
LÄS MER
EU:s migrationspakt: ”Cementerar det sämsta av dagens politik” Katastrofen en ”konsekvens av Italiens och EU:s politik”

HÅLLBARHET | EU nådde på tisdagen en överenskommelse för att förbjuda stora detaljhandelsföretag från att förstöra osålda kläder och skor. Detta banbrytande steg syftar till att minska det förödande inflytandet av ”fast fashion” och främja en mer hållbar konsumtion.

De nya reglerna, som förväntas träda i kraft om två år för stora företag, har undantag för små företag och en sexårig övergångsperiod för medelstora företag. Denna åtgärd är en del av EU-kommissionens bredare initiativ för att göra produkter mer hållbara och främja reparation, återanvändning och återvinning.

– Det är dags att avsluta modellen med take, make, dispose, (se faktaruta) vilken är så skadlig för vår planet, vår hälsa och vår ekonomi, säger Alessandra Moretti, ledare för lagstiftningsprocessen i EU-parlamentet

De nya reglerna kommer även att ge EU-kommissionen befogenhet att utvidga förbudet till andra osålda produkter för att öka miljövänligheten. Produkter förväntas säljas med ett ”digitalt produktpass”, vilket ger konsumenter information för medvetna köpbeslut.

Även om detaljer för enskilda produkters krav ännu inte är slutförda, ses godkännandet av detta avtal som en formalitet när det går igenom parlamentet och medlemsländerna.

Överenskommelsen är en del av EU:s strävan att minska miljöpåverkan och klimatförändringar, med textilkonsumtionen som den fjärde största bidragaren till dessa globala problem.

KLIMAT | Det preliminära utkastet till COP28-avtalet, tillkännagivet av FN:s klimatorgan, inledde diskussionerna kring det som betraktas som den mest avgörande frågan på toppmötet: huruvida länderna ska gå med på att gradvis avstå från att använda fossila bränslen eller strida för att bevara deras roll i energimixen.

Utkastet till avtalstext för COP28 inkluderar tre olika alternativ, vilka representanter från nära 200 länder nu skall komma överens om. Det första alternativet i utkastet förespråkar ”en ordnad och rättvis utfasning av fossila bränslen”. Språkbruket antyder att rika nationer med en lång historia av fossilbränsleanvändning bör fasa ut dem snabbare än fattigare länder som fortfarande utvecklar sina resurser.

Det andra alternativet kräver ”accelererade insatser för att avveckla fossila bränslen”.

Det tredje alternativet skulle helt undvika att nämna en utfasning av fossila bränslen.

USA, de 27 länderna inom Europeiska unionen och små klimatmässigt utsatta önationer driver på för en gradvis utfasning av fossila bränslen för att möjliggöra kraftiga sänkningar av koldioxidutsläppen. Dessa sänkningar anses vara kritiska under detta decennium för att förhindra katastrofala klimatförändringar enligt forskare.

Trots detta har de stora olje- och gasproducerande länderna inga planer på att sluta borra efter dessa bränslen, enligt Net Zero Tracker, som är ett oberoende samarbete mellan fyra organisationer, bland annat Oxford Net Zero.

Länder som Saudiarabien och Ryssland har motsatt sig tidigare förslag om en utfasning. Saudiarabiens energiminister, prins Abdulaziz bin Salman, meddelade till Bloomberg TV att hans land ”absolut inte” skulle gå med på ett avtal som kräver en utfasning av fossila bränslen.

Färsk forskning, publicerad i veckan av Global Carbon Budget, understryker att de globala koldioxidutsläppen från förbränning av fossila bränslen når nya rekordnivåer i år. Denna utveckling förvärrar klimatkrisen och ger upphov till mer förödande extremväder.

Enligt rapporten förväntas utsläppen från fossila bränslen totalt uppgå till 36,8 miljarder ton koldioxid år 2023, en ökning med 1,1 procent från föregående år, enligt forskare vid över 90 institutioner, inklusive University of Exeter.

Denna utsläppstrend placerar världen längre och längre ifrån att hindra den globala uppvärmningen från att överstiga 1,5 grader över förindustriell tid.

– Det ser nu nästan oundvikligt ut att vi kommer att överskrida det 1,5C-mål som sattes i Parisavtalet, säger Exeter-professorn Pierre Friedlingstein, som ledde forskningen.

– För att ha en chans att upprätthålla 2,0 graders-målet krävs snabba minskningar av utsläppen från fossila bränslen.