Nyheter

Joe Biden vill se nordirländskt lokalstyre återupprättat

President Joe Biden håller ett tal vid Ulster Universitys nya campus i Belfast, Nordirland, onsdagen den 12 april 2023.

USA:s president Joe Biden talade på onsdagen på Ulster University i Belfast när han besökte Nordirland för att markera 25-årsdagen av Långfredagsavtalet. I sitt tal betonade han vikten av att lokalstyret Stormont börjar fungera igen efter snart ett år av dödläge.

NORDIRLAND | Universitetets fasad består till stora delar av glas och detta var något Joe Biden noterade när han jämförde hur Belfast såg ut när han var där 1991.

– Där taggtråd en gång skar upp staden i delar finner vi i dag en katedral, en katedral för lärande byggd av glas… Det ger ett djupt intryck på den som kommer tillbaka och ser det. Det är en fantastisk vittnesbörd för fredens styrka och möjlighet, sade han och fortsatte:

– Fred var inte oundvikligt. Vi får aldrig glömma det, sade han rapporterar Belfast Telegraph.

Under den långa konflikten, the Troubles, sprängde framför allt IRA ett stort antal bomber i Belfasts stadskärna. Hotellet Europa Hotel bombades så många gånger att det brukade kallas ”världens mest bombade hotell”, och dess urblåsta glasfönster var ofta ersatta med spånskivor. Men freden på Nordirland, med dess alla brister, har möjliggjort för ett dyrt och fönstertätt nytt universitetsområde för Ulster University i centrala Belfast, som stod klart förra året.

– 15 000 studenter flyttades hit från Jordanstown utanför Belfast och de placerade då universitetsområdet där därför att det var säkrare. Man skulle aldrig ha byggt något sådant här i centrala Belfast före 1998, säger The Irish Times Nordirlandsredaktör, Freya McClements, i tidningens podd Inside Politics.

– För 25 år sedan hade du inte rört dig i det här området, det var ett område med stor nöd, nu är det fullt av restauranger, barer och klubbar, sådant som inte fanns i Nordirland före 1998 så det kan du säga är del av ”fredsutdelningen”, fortsätter hon.

USA spelade en viktig roll, både i att få till stånd fredssamtal, och för att slutligen få ett avtal på plats. Hade lokalstyret och lokalparlamentet i Stormont fungerat i dag hade Joe Biden talat där istället för på ett universitet. Men då Democratic Unionist Party har vägrat ta plats i det – i protest mot delar av brexitavtalet som man menar skiljer Nordirland från övriga Storbritannien – har lokalstyret som var en av Långfredagsavtalets viktigaste framgångar inte kunnat fungera.

Detta var något som Joe Biden tog upp i sitt tal på Ulster University när han sade att han hoppades att både lokalparlamentet och lokalstyret snart ska ha återupprättats. När så sker kommer det att bidra till ”större möjligheter för regionen” betonade han, och syftade på att Nordirland kan locka till sig stora utländska investeringar eftersom man har tillgång till både EU:s inre marknad och den brittiska marknaden.

Enligt Belfast Telegraph var just investeringar den fråga som Biden betonade mest  – han nämnde investeringar dussintalet gånger, och pekade bland annat på hur mycket Nordirlands BNP har vuxit sedan 1998.

– Den enkla sanningen är att fred och ekonomisk möjlighet hänger ihop, sade Joe Biden.

I slutet av mars höjdes terrorhotet i Nordirland, bland annat efter att polisen John Caldwell sköts inför flera vittnen, bland annat hans son, strax efter han hade avslutat en fotbollsträning i februari. Caldwell skadades allvarligt men lever.

Polis misstänker att den republikanska paramilitära dissidentgruppen New IRA ligger bakom dådet. Inför Bidens besök hittades fyra misstänkta rörbomber i Derry. Rörbomberna hittades i ett område där en parad genomfördes på måndagen i protest mot Långfredagsavtalet.

* * *
LÄS MER
Lång dags färd mot Långfredagsavtalet
Tre gripna efter mordförsök på polis i Nordirland
Oklart läge för Nordirlands lokalstyre

Nyheter

Geert Wilders seger kan ändra hela Europa

PVV-ledaren Geert Wilders intervjuas om regeringsbildningen efter förra veckans valseger.

Att stoppa det militära stödet till Ukraina ingår i valvinnande Geert Wilders manifest i Nederländerna.
I stället vill han se den egna armén vid landets gräns för att fånga migranter.
Wilders politik kan få stora konsekvenser för EU och hela Europa.

NEDERLÄNDERNA | Storsegern i förra veckans nederländska val placerar den 60-årige ytterhögerveteranen och hans parti PVV i centrum för alla regeringsförhandlingar i Haag. För första gången sedan början av 2010 – då PVV var stödparti till en kortlivad regering – finns därmed en klar möjlighet till direkt Wilders-påverkan på politiken.

Att få igenom allt lär dock bli omöjligt i en koalition. Wilders har redan flaggat för att han exempelvis är villig att kompromissa kring partiets fientliga linje mot islam.

Men även i övrigt finns mycket som går på tvärs emot vad tidigare regeringar drivit, både i och utanför landet.

Stopp för Ukraina

Ukraina är ett exempel. Den nuvarande nederländska regeringen har tillhört Kievs starkaste vänner och har bland annat utlovat jaktplan till Ukrainas flygvapen.

Det gillas inte av PVV.

”Vi skickar inte våra pengar och försvarsutrustning som F16-plan till Ukraina utan behåller dem för våra egna väpnade styrkor”, heter det bland annat i PVV:s valmanifest, som granskats av nyhetsbyrån AFP och nyhetssajten EU Observer.

PVV är också emot att ytterligare utöka EU med Ukraina och andra nya medlemsländer.
Den egna armén vill man använda vid gränsen för att stoppa flyktingar och migranter.

Stopp för klimat

Invandringen är överlag ett huvudtema hos PVV. Man vill dra in asylskyddet för syrier eftersom man anser att delar av landet nu är tillräckligt säkert och även dra tillbaka uppehållstillstånd för alla flyktingar som besökt sina hemländer.

PVV vill även kräva arbetstillstånd för personer från andra EU-länder och minska antalet utländska studenter.

Partiet vill också ha en bindande folkomröstning om ett ”nexit” – att Nederländerna ska lämna EU – även om ett sådant utträde för tillfället har väldigt lågt stöd i opinionen.

Man vill också stoppa alla klimatåtgärder, inklusive satsningar på sol- och vindkraft, och i stället bygga kärnkraftverk och öka på utvinningen av olja och gas i Nordsjön.

På önskelistan står även slopat bistånd och stoppat statligt stöd till både kultur och public service.

Oenigt i EU

Vad som verkligen kommer att genomföras är högst osäkert. Mycket skulle kräva omfattande lagändringar både hemma och på EU-nivå.

En drastiskt mer EU-kritisk nederländsk regering skulle samtidigt göra det betydligt svårare för EU-länderna att enas om allt från Ukrainastöd till handel och klimat. Det bäddar i sin tur för att vissa länder kan välja att gå vidare på egen hand med djupare samarbeten och en uppdelning i A- och B-lag.

Nyheter

Tusentals marscherade mot våld mot kvinnor

Kvinnor med masker marscherar med plakat med namnen på kvinnor som har dödats, under den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor, i Madrid, Spanien, lördagen den 25 november 2023.


Från USA till Sydamerika och Europa demonstrerade tusentals människor i lördags för att fördöma mäns våld mot kvinnor.
– Gisslet av könsbaserat våld fortsätter att tillfoga alltför många smärta och orättvisa, sade USA:s president Joe Biden i ett uttalande.

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER | Tusentals människor gick ut på gatorna över hela världen i lördags för att på olika sätt uppmärksamma våld riktat mot kvinnor. I Guatemala hedrades 438 kvinnors liv med tända ljus för alla offer, medan tusentals människor i Chile skanderade krav på åtgärder från regeringen för att skydda kvinnor.

Brasilianska aktivister påminde om kvinnomorden genom att ställa ut 722 par skor längs Rio de Janeiros berömda strand Copacabana. Varje par representerade en mördad kvinna under 2022.

I Argentina kombinerades en protest mot våld mot kvinnor med ett stöd för det palestinska folket. Även kontroverser som den tillträdande president Javier Milei har yttrat vävdes in i demonstrationerna. Milei har föreslagit att avskaffa ministeriet för kvinnor, kön och mångfald – med ansvar för att förebygga könsvåld – och har tagit ställning mot abort och lika lön.

I Italien, där ett brutalt mord på en ung kvinnlig student skakat nationen, samlades 50 000 personer i Rom för att uttrycka sin avsky och kräva handling. 102 mord på kvinnor har begåtts i landet fram till november, varav majoriteten utförts av familjemedlemmar eller tidigare partner.

I Turkiet samlades omkring 500 kvinnor i Istanbul, med banderoller med texten ”Vi kommer inte att förbli tysta” och ”Kvinnor är enade och kämpar mot patriarkalt våld”.

Från Istanbul till Paris har kvinnliga aktivister och deras stödjare enats i en gemensam strävan att avskaffa det våld som kvinnor utsätts för. I Frankrike krävde tusentals människor förändring och mer resurser för att bekämpa våld mot kvinnor.

– Vi vill inte räkna de döda längre, sade Maëlle Lenoir, från den feministiska gruppen Nous tous, Alla vi, till reportrar och uppmanade regeringen att ägna mer pengar till att utrota våld mot kvinnor.

Demonstrationerna har satt ljuset på en global angelägenhet och markerar en enad front mot våld mot kvinnor, samtidigt som de påpekar att mycket arbete återstår för att skapa verklig förändring och skydda kvinnors säkerhet och välbefinnande. Krav på förändringar i rättssystemet har höjts, med röster som säger att systemet måste anpassas för att effektivt hantera sexuellt våld och förhindra att många fall läggs ned.

USA:s president Joe Biden kommenterade i ett uttalande våldet som tusentals kvinnor och flickor runt om i världen fortsätter att utsättas för som ett ”avskyvärt brott mot mänskliga rättigheter.”

– Det är en skandal att en av tre kvinnor globalt upplever fysiskt våld, våldtäkt eller förföljelse under sin livstid, sade Joe Biden.

Vidare till Global >>
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Till Global X
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.
Erbjudande!
Prova Tidningen Global gratis t.o.m. 1 maj.